<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137</id><updated>2012-02-16T09:04:08.572-08:00</updated><category term='WOMEN&apos;S DAY 2011'/><category term='Keep your dreams BIG... and your aspirations HIGH..'/><category term='Carlos Silva Lopes'/><category term='Documentos RENETIL'/><category term='KAK: Entre Expetativa no Dezafiu Sira'/><category term='Kombate korrupsaun'/><category term='Diskursu Tomada de Posse Adeito de Jesus Soares Nudar Komisariu Komisaun Anti Korrupsaun Timor Leste'/><category term='Ba loron Internasional Feto nian hau hakerek'/><category term='Arquivo'/><category term='Estrutura RENETIL'/><category term='Personalidades sira ne´ebe hola parte iha Facebook pro KAK'/><category term='RENETIL | IMPETTU | Jawa Bali | AETD | Xanana'/><category term='Memória da ocupação de Embaixada US em Jakarta 1994'/><category term='Joana Alves'/><category term='Kakutak Constancio Pinto: Manifestasaun Loron 12 Fulan Novembru Tinan 1991'/><category term='RENETIL'/><category term='Entrevista'/><category term='Arkivus RENETIL'/><category term='Timor'/><category term='ETimor&apos;s anti-graft chief wants a new &apos;clean generation&apos;'/><category term='Referendum'/><category term='promove sustentabilidade boa governasaun'/><category term='Congresso RENETIL'/><category term='AMP Konsidera Aderito de Jesus Forte ba KAK'/><category term='Fretilin Konsidera Aderito Traidor'/><category term='Abel Pires'/><category term='Historia RENETIL'/><category term='Tragedi Kemanusiaan'/><category term='Press Release RENETIL Kongratula Kompanheiru Aderito Jesus Soares'/><category term='Digarex'/><category term='10 Tahun Batas RI - Timor Leste: Manajemen Perbatasan Amburadul'/><title type='text'>R E N E T I L</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>76</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-2833860184757935460</id><published>2012-02-08T07:01:00.000-08:00</published><updated>2012-02-08T07:05:59.800-08:00</updated><title type='text'>Sociedade La Civil</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;By Ato Costa*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teoria barak hateten katak sociedade civil ida nebe diak se halo demokrasia sai metin no governasaun sai efetivu no efisiente liu. Ambiente diskusaun kona ba lingua materna nebe halao iha semana rua liu ba iha UNTL hatudu katak sociedade civil balun laos sociedade civil nebe iha potensia ba demokrasia ida nebe iha kualidade. Asuntu nebe liga ho lingua materna ne’e asuntu importante nebe persija hetan atensaun iha dikusaun publiku sira. Ema balun tenta atu hare isu lingua materna husi perspetiva nasionalismu ida klot. Seluk tenta atu hare introdusaun lingua materna nudar meius ba preservasaun kultura. Balun fali hare katak tentativa atu introdus lingua materna ne’e interese ema seluk nian nebe bele estraga qualidade edukasaun. Balun hare katak tanba sa mak la dezenvolve Tetun mak uluk, nusa mak tenki lingua materna fali? Iha ideas oin-oin, ideas barak mak la hanesan maibe barak mos mak persija esplika saun no diskusaun publiku. Hakerek ida ne’e tenta atu loke diskursu publik, laos liga ho lingua materna inklusivamente, maibe liu-liu liga ho hahalok sociedade civil nebe la civil mak akontese iha seminar lingua materna iha semana rua liu ba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RTTL semana kotuk hato’o povo nia hanoin kona ba isu lingua materna ne’e. Barak liu sira koalia kona ba asuntu tekniku implementasaun lingua materna nian, inklui saida mak Bispo Basilio hato’o. Bele nota katak sira hotu livremente koalia saida mak sira hanoin no la iha presaun ba sira nia ideas. Tan saida mak seminar lingua materna nebe hanesan mos diskusaun publiku bai-bain labele konsege kontinua tan iha grupo seluk sira nebe hakarak diskusaun ne’e para?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Universidade iha nasaun demokratiku hotu-hotu sempre sai fatin ba diskusaun scientifiku sira no fatin hodi dezenvolve idea (s) laos fatin atu hetan dutrina. Matenek nain sira uza spasu universidade nian hodi koko sira nia ideas. Sira kontenti wainhira iha matenek nain seluk, ka studante sira dezafia sira nia hanoin no ideas sira. Nune’e deit mak mundo sciensia bele dezenvolve no sociedade mos bele evolui. Maibe wainhira spasu universidade nian, hanesan UNTL ninian, sai ona fatin ba ema atu hapara exersisiu academia ka sciensia entaun ne’e fo sintidu la diak ba evolusaun sciensia, dezenvolvementu demokrasia no utilizasaun fatin publiku.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akontesementu iha Seminar nebe halao iha UNTL kona ba lingua materna, nebe halo Seminar ne’e la konsege kontinua tan hahalok partisipantes balun bolu atensaun ema barak nian, laos deit atu hare no koalia kona ba isu lingua materna maibe mos kona ba hahalok la civiku nebe hatudu husi partisipantes balun. Akontesementu ne’e hamosu perguntas lubuk ida kona ba sociedade civil:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family: lucida grande;font-size:130%;" &gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;saida mak sociedade civil ne’e lolo’os? apakah refere deit ba organizasaun non-militar, non-governo ka mak NGO deit?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;Jeralmente komprensaun sociedade civil iha Timor–Leste refere deit ba NGO. Ne’e la dun los. Sociedade Civil ne’e ketak husi Organizasaun Sociedade Civil. Iha Timor–Leste iha Organizasaun Sociedade Civil, maibe, karik la iha sociedade civil. Akontesementu nebe akontese iha seminar hamosu diskonfiansa bo’ot iha hau nia laran katak sociedade civil seidauk existi iha Timor – Leste. Tanba sociedade civil laos refere deit ba asosiasaun moris (associational life) nian maibe refere mos ba oinsa sociedade uza spasu publiku hamutuk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nune’e sociedade civil refere mos ba luta ida atu hetan sociedade diak ida (good society) kontrariu ho sociedade a’at (bad society). Atu alkansa sociedade civil ida diak persija normas kona ba hahalok sira nebe introdus husi no ba instituisaun moris nian sira. Kulturalmente lia fuan sociedade civil la existi iha lian Tetun maibe lia fuan ne’e iha ligasaun forte ho lia fuan sira seluk hanesan uma kain. Uma kain laos deit existi fizikamente maibe mos iha sintidu social nudar fatin ba fahe hanoin, fatin ba diskuti interese nebe diferente, fatin ba aprende normas no valores moris nian, fatin ba membru uma kain atu aprende husik membru ida nia interese ba membru barak nia interese, fatin ba aprende diferensas no fatin atu halo komunikasaun tuir dalan respeitu malu no tuir kultura. Ne’e parte importante ida nebe sei lori sociedade ida ba to’o sociedade civil diak ida.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Michael Edwards (iha livru Civil Society, 2004) - definisaun sociedade civil ida mak refere mos ba sociedade civil nudar spasu publiku (publiku sphere). Ne’e signifika katak sociedade civil mak spasu ida nebe ema bele imajina buat nebe diferente. Timor–Leste experiensia tiha ona situasaun nebe halo Timor–Leste nian oan sira labele hanoin buat nebe diferente husi rejime Soeharto nian. Buat hotu tenki tuir deit saida mak rejime Soeharto nia pulitika, lei no programa sira. Timor – Leste nia oan sira hotu tenki aprende deit mak istoria luta nain Indonesia nian (PSPB), maski ita rasik la hola parte iha luta sira nian. Timor – Leste nia oan tenki koalia deit mak Indonesia nia lian iha eskola sira. Iha seminar sira labele iha ema ida koalia kontra pulitika, programa no lei rejime nian. Situasaun ida ne’e hatudu momos katak sociedade civil la existi tan la iha spasu publiku ba ideas diferente sira atu diskuti iha publiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha pratika, dala barak estadu liu husi governo nebe ukun mak limita ema nia liberdade atu labele uza spasu publiku. Experiensia Timor Leste iha Salazar-Portugal nia ukun no Indonesia iha Soeharto nia ukun, Korea Utara ba oras ne’e dadaun, Suriah, Myanmar, China no rai sira seluk nebe moris ho sistema ditadura nian. Governu regula spasu publiku, inkui iha universidade, atu serve deit interese unique estadu nian nebe lidera husi grupo elite balun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akontesementu iha Seminar Lingua Materna iha UNTL ne’e kontrariu uituan ho ideas sira nebe temi iha leten dadauk ne’e. Membru organizasaun sociedade civil mak limita ka hapara fali eventu ida iha spasu publik nebe buka atu lori ideas diferente sira kona ba lingua materna ba diskusaun. Ne’e laos sociedade civil maibe sociedade la civil. Tan spasu publiku mak fatin ida nebe, tuir Jurgen Habermas (iha livru Civil Society, Michael Edwards, 2004) nia konseitu katak, ‘spasu nebe fasilita sidadaun sira atu koalia kona ba preokupasaun komun ho kondisaun ida livre, egual, no la ho violensia’. Liu tan Habermas hato’o katak ‘diskusaun iha publika sei hakat ba to’o konsensus liu husi argumentu nebe rasional. Ideas diak liu mak sei konvense laos lian maka’as liu’. Nune’e bele nota katak Habermas refere ninia hanoin kona ba spasu publiku ba diskursu sira nebe halao ho etiku no ho strutura. Seminar ne’e no UNTL mak fatin ida nebe lolos tenki livre duni ba sidadaun sira koalia sira preokupasaun sira. Seminar ne’e rasik exersisiu scientifiku no exersisiu sidadania nian. Tan ne’e argumentu rasional no argumenta ho hahalok etiku mak bele buras iha seminar no mos kampus ida nia laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utilizasaun spasu publiku ho didiak mak prekondisaun ba alkansa sociedade ida nebe republika no demokratika. Spasu publiku nebe tama iha kontrola ema balun ka elit balun nia liman sei prevene no dala barak bele hapara publik hodi halo influensia ba pulitika estadu. Seminar nebe foin dadauk halao iha intensaun atu fahe ho publiku resultadu peskija no ideas sira ba pulitika lingua materna nian. Maibe resultadu hatudu katak spasu publiku ne’e tama ona ba ameasa nia laran. Ema la livre ona atu expresa sira hanoin tan iha ema ka grupo seluk nebe hakarak kontrola expresaun interese publiku. Ema barak haluha tiha katak interese komun sira so bele atinji ho diak no sustentavel wainhira hakat liu diskusaun, dialogu no debate sira nebe lao ho demokratiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orador sira nebe aprezenta no partisipantes sira nebe tuir diskusaun, balun iha ideas nebe diferensa maibe ne’e la signifika tenki hapara spasu publik nebe uza hela ba diskusaun. Orador no partisipantes sira dala ruma iha vizaun diferente kona ba lingua materna maibe diskusaun lolos ne’e tenki akontese nafatin atu loke opurtunidade ba ideas diferente sira mosu iha diskusaun laran. Hanesan saida mak Michael Edwards hato’o katak ‘iha spasu publiku opiniaun hotu-hotu no ideas hotu-hotu valid nafatin to’o bainhira iha provas katak la valid ona’. Atu prova ida so bele akontese liu husi diskursu sira iha spasu publiku nebe livre husi presaun no la ho violensia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*Hakerek Nain Ativista RENETIL iha Dili&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: times new roman;"&gt;Kontiudu artikel ne’e opiniaun pesoal, la reprezenta instituisaun nebe hau hakna’ar an ba.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-2833860184757935460?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/2833860184757935460/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=2833860184757935460&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2833860184757935460'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2833860184757935460'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2012/02/sociedade-la-civil.html' title='Sociedade La Civil'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-5668445778338343266</id><published>2011-08-04T08:03:00.000-07:00</published><updated>2011-08-04T08:10:51.679-07:00</updated><title type='text'>Xanana Bolu Atensaun ba Nasionalismu Foun</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;By &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Ato Costa&lt;/span&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha workshop Panorama Orsamentu Geral Estadu (OGE) iha Centru Konvensaun, loron 1-2 Agusto nebe partisipa husi Direitor Geral sira, Ministrus, Secretariu Estadu no Asesores sira, Premeiru Ministru (PM) Kayrala Xanana Gurmao hahu ninia diskursu no koalia aspeitu sira husi orsamentu nian maibe mos koalia kona ba nasionalismu foun. Premeiru Ministru la halo definisaun konkreta saida lolos ninia intensaun wainhira temi nasionalismu foun maibe nia temi lia fuan ne’e hodi hateten tan katak nasionalismu foun laos ona koalia kona ba se mak partisipa ka la partisipa. Nia la hatete lolos signifikasaun husi partisipa ka la partisipa maibe iha lia fuan ne’e hau siente refere liu ba partisipasaun ka la iha partisipasaun  iha luta ba ukun rasik an nian. Karik Premeiru Ministru atu hateten lolos katak nasionalismu foun ne’e laos ona refere ba se mak halo no la halo funu maibe liu-liu atu tuir deit saida mak hakerek ona iha Konstituisaun. Hakerek ida tenta atu loke diskusaun ba saida mak PM hato’o ona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Referensia balun Nasionalismu foun iha referensia istoria dala barak refere mos ba Theodore Roosevelt, Presidente Amerika dala-26, nia speech iha kampanye presidensial nian iha 1912. Tese Nasionalismu Foun, Roosevet koalia hodi bolu atensaun ba intensaun atu promove reforma social no pulitika, no mos justisa ekonomia. Hau hakarak cita lia fuan balun nebe hau siente importante tebes hodi sai referensia ba Timor – Leste. Ideas hirak nebe Roosevelt koalia ne’e ideas progresivu iha tempu neba. Liafuan hirak nebe tradus iha ne’e la tuir lolos textu original tan hau hakerek deit pontus nebe hau hanoin relevante.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;…..Nasionalismu foun fo konsiderasaun uluk ba nesesidades nasional do que interese seksional ka vantajen pesoal nian. Nasionalismu foun ne’e konsidera poder exekutivu nudar mahein ba moris diak publiku nian. Nasionalismu foun ne’e ejiji representante povo nian atu representa sidadaun hotu-hotu laos deit sesaun ida husi povo nian ka klase ida husi povo nian. Ema ida tenki manan osan dolar ida liu husi servisu nebe justu. Ema ida labele manan dolar ida liu husi joga maibe mai husi duni pelayanan nebe nia halo. Servisu bot liu ba agrikultor sira mak servisu nebe fo benefisiu duni ba sira fen no oan sira laos deit atu hatudu metodu agrikultura nebe diak. Se instituisaun pulitika sira diak mak sira la halo pulitika nebe domina ho osan deit. Ita tenki halo lideransa pulitika sira atu lalais liu no sensivel liu hodi atende sidadaun nebe sira serbi.Progresu material no moris diak nasaun ida nian depende tebes ba sidadaun nebe diak. Hau fiar katak moral sidadaun nian importante tebes, se ida ne’e la iha, lei nebe diak no administrasaun nebe diak sei la iha folin…..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ba hau importante tebes atu kaer ba lia fuan nasionalismu foun hodi refere ba servisu oin-oin nebe autor governo nian fornese nune mos autor sira seluk husi seitor privadu no sociedade sivil nian. Iha hau nia hakerek dala uluk kona ba Nasionalismu no Kompensasaun, nebe hatun iha jornal STL no Timor Post fulan rua liu ba, hau refere nasionalismu nudar orijinalidade komun, kultura (inklui kultura siviku) nebe habelit ema ho rai, lian nebe ema hotu koalia, istoria, tradisaun no kustumi sira nebe regula relasaun, atitude no hahalok membru nasaun nian. Nune’e ita mos bele hateten katak ita nia atitude no hahalok nudar ema iha nasaun ida importante tebes hodi hatudu ita nia nasionalismu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha hakerek ida ne’e hau hakarak extende uituan tan definisaun nasionalismu. Nasionalismu ne’e mak atitude nebe membru nasaun ida hatudu oinsa sira kuida/peduli ba sira nia identidade nasional. Nasionalismu mos mak asaun nebe membru nasaun nian halo hodi mantein/memelihara nasaun nia vida.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imajina deit se membru ka sidadaun nasaun ida nian mak la iha interese ona ka la hatudu sira nia hakarak atu kuida sasan no matenek sira, inklui simblo, kultura, no matenek tradisional nasaun nian? Nasaun bele lakon identidade nasional nebe habelit ema hotu ka kesi hamutuk diferensa sira iha nasaun laran. Imajina mos se sidadaun nasaun ida nian mak la halo asaun sira nebe buka mantein no memelihara nasaun nia vida liu husi hatudu respeita ba sasan sira nebe estadu hari ka oferese ba publiku? Wainhira ida ne’e akontese mak estadu kontinua sai fragile no nasaun sei monu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Reforma Hahalok&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Premeiru Ministru ninia intervensaun iha Workshop Panorama OGE nian hato’o katak reforma administrative tenki lao hamutuk ho reforma hahalok. Reforma administrative signifika halo mudansa organizasional no ninia institusional, inklui muda hahalok servidor publik nian atu nune bele hasa’e efetividade no efisiensia pelayanan hodi nune’e bele atinji vizaun nebe hato’o iha Planu Estratejiku Dezenvolvementu nian. Iha parte ne’e persija nota katak nasionalismu ne’e moris no ativu. Sidadaun hahu siente katak nasionalismu Timor–Leste nia oan sira nian menus wainhira governasaun estadu fo benefisiu deit ba grupo balun, partido balun, familia balun. Nune’e estadu neneik – neneik sai deit korneta ba ismu/isme dezenvolventu nebe la sadere ba interese sidadaun hotu-hotu nian. Tan ne’e iha nasionalismu foun ita laos koalia deit kona ba simblo sira maibe mos liga ho prosesu hametin estadu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nasaun barak hatudu tiha ona katak nasionalismu ka koesaun social mak vantajen save ida ba kresimentu ekonomia. Hakerek nain ida husi Indonesia, nebe hakerek ba Jakarta Post (Setembru 2009) hato katak, ‘Identidade nasional fo motivasaun, sai mos nudar katalisator ba prosesu dezenvolvementu nasional ida nebe klaru no ho objetivo nebe uniforme’. Nasaun nebe tau ses valores nasionalismu iha sira nia prosesu dezenvolvementu ne’e hanesan mos ho ‘kuda matan a’at’. Kuda matan a’at kontinua lao maibe la hatene los atu ba nebe. Dezenvolvementu ala kuda matan a’at nian signifika, dezenvolvementu lao maibe la hatene atu ba nebe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Timor–Leste laos nasaun nebe halo nia dezenvolvementu ho metodu ‘kuda matan a’at’ nian. Premeiru Ministru tau importansia bo’ot ba nasionalismu foun nudar mata dalan ba dezenvolvementu ida nebe sustentavel. Iha nasionalismu ida ne’e, nia bolu atensaun ba funsionariu publiku sira atu kuidadau rekursu estadu nian. Maibe Premeiru Ministru la bele kontrola ho detailhus falhansu sira nebe akontese iha Ministeriu ka Sekretaria Estadu ida-idak nia fatin. Nune’e hahalok ‘kuda matan a’at’ nian iha nafatin. Exemplo ki’ik ida, funsionariu publiku sira tama servisu iha oras 8 nia laran, maibe durante tempu ida ne’e sira la produs servisu ruma. Wainhira hanesan ne’e iha konklusaun balun nebe ita foti. Ida, tanba la iha orientasaun servisu husi ninia chefe. Rua, nia rasik la iha inisiativa. Tolu, nia chefe rasik la hatene atu fo orientasaun saida. Hat, nia ministru la preokupa ho se mak servisu se mak la servisu. Maibe iha tempu hanesan sira kontinua simu mina ba ense kareta/motor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komputador lakan nafatin, game kontinua. Air Contioning/AC kontinua funsiona. Salariu lancar nafatin. Wainhira nune, despeza estadu kontinua sa’e maibe produsaun servisu la iha no ninia returno financial no mos social mos susar atu hetan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Lideransa etiku&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Premeiru Ministru iha loron daruak (2 Agusto) husi Workshop Panorama OGE nian iha Centru Konvensaun mos hato’o katak kestoens sira nebe koalia iha loron rua nia laran iha workshop ne’e mos kona ba etika. Maibe oinsa liga etika ho nasionalismu foun?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nasionalismu foun husu ka bolu atensaun atu sidadaun hotu-hotu, liu-liu servidor publik sira atu konsidera sira nia servisu tuir duni prosedimentu no regulamentu sira nebe estadu hatu’ur ona hodi serbi deit interese ema hotu nian. Ne’e hahalok ida nebe husu konsiensia nasionalismu. Hahalok sira nebe Premeiru Ministru temi nudar buat hirak nebe la etiku mak inklui, abuzu usa kareta estadu nian, usa mina no fan kupon mina estadu nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komponente importante iha lideransa etiku mak karakter moral servidor publik nian no valores etiku sira nebe habelit lideres ho ninia membru liu husi vizaun, artikulasaun no programa. Sidadaun jeralmente sei la iha konfiansa ba progresu dezenvolvementu wainhira nota katak sira nia lider nasaun nian la iha karakter moral nebe sira bele fiar. Exemplo, oinsa mak Ministru Mariano halo viazen ba distrito Oecusse uza orsamentu estadu ba atividade estadu nian, bele uza mos opurtunidade hanesan hodi halo konsolidasaun partido. Ne’e karakter moral nebe halo abuzu ba poder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komponente importante tuir mai mak valores etiku nebe kesi lideres ho ninia membro sira. Valores etiku ida ne’e bai-bain hamosu iha lejislasaun, kode etiku organizasaun nian, Standard Operating  Procedure (SOP) sira, no decisaun enkontru sira.&lt;br /&gt;Lideres barak tenta atu manipula valores sira nebe temi ona hodi atende nesesidades sira nia partido nian ka familia nian. Wainhira hahalok ne’e akontese  ambiente servisu organizasaun sai la saudavel ona, kredibilidade moral lider nian monu, no publik lakon fiar ba saida mak organizasaun ne’e halo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nune’e, oinsa mak ita bele dezenvolve nasionalismu foun liu husi reforma hahalok no dezenvolve lideransa etiku iha organizasaun estadu nian? Spiritu reforma administrativa mosu tiha ona iha governasaun AMP nian, no Premeiru Ministru rasik iha political will atu halo mudansa. Lahatene se Ministru ho Sekretariu Estadu sira share political will Premeiru Ministru nian ka lae. Se ema hotu aseita halo mudansa entaun servisu importante dala uluk mak muda ulun (mind set) lider governo nian (inklui funsionariu publik) kona ba intensaun no kontiudu husi reforma administrativa, nebe hatama mos reforma hahalok. Ne’e exersisiu bo’ot ida nebe bolu atensaun koletiva husi Ministru no Sekretariu Estadu hotu-hotu. Servisu importante ida seluk mak muda kultura organizasaun (culture set) nebe hamate produtividade no kontinua fo opurtunidade ba violasaun valor normativu organizasaun nian. Parte ida ne’e liu-liu hatudu liu husi exemplu sira nebe tenki akontese bei-beik iha birokrasia governu nian. Nune’e bele hamosu kultura foun nebe favoravel ba interese publik. Wainhira ne’e akontese mak hau fiar nasionalismu foun kontinua moris no ativu iha sidadaun hotu-hotu nia fuan no hahalok.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; Ato Costa&lt;/span&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*) &lt;span style="font-weight: bold; font-family:lucida grande;" &gt;Hakerek nain, Ativista Renetil iha Dili, Assesor SEJD, Avenida Dos Dereitos Humanos, Lecidere, Dili, Timor-Leste.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family:times new roman;" class="date" &gt;Kinta, 04 Agustu 2011 - 15:44:57 OTL&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family:times new roman;" class="judul" &gt;Xanana Bolu Atensaun ba Nasionalismu Foun&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family:times new roman;" class="posting" &gt;Posting Husi : &lt;b&gt;Josefa Parada&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;        Kategoria : &lt;span class="posting"&gt;&lt;b&gt;Opini ho Editorial&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-5668445778338343266?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/5668445778338343266/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=5668445778338343266&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5668445778338343266'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5668445778338343266'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/08/xanana-bolu-atensaun-ba-nasionalismu.html' title='Xanana Bolu Atensaun ba Nasionalismu Foun'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7670372556870995338</id><published>2011-07-26T07:00:00.000-07:00</published><updated>2011-08-14T07:07:22.086-07:00</updated><title type='text'>Francisco Dionisio Fernandes alias Maucura: Aktivis Politik Yang Sukses Jadi Diplomat</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;strong&gt;AKTIVIS POLITIK YANG SUKSES JADI DIPLOMAT&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/ff-maucura.jpg"&gt;&lt;img src="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/ff-maucura.jpg" width="150" /&gt; !&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/ff-maucura2.jpg"&gt; &lt;img src="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/ff-maucura2.jpg" width="179" /&gt;&lt;/a&gt; !&lt;a href="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/ff-maucura3.jpg"&gt; &lt;img src="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/ff-maucura3.jpg" width="179" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;Sejak  kecil saya selalu suka dan belajar bahasa ingris, dan cita cita saya  waktu itu adalah ingin menjadi seorang diplomat bagi negeri ini,” begitu  impian Francisco Dionisio Fernandes alias Maucura kecil, setiap waktu  selalu digunakannya untuk belajar dan berusaha menguasai bahasa inggris  agar cita-cita yang diimpikannya dapat terwujud.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pria kelahiran  Dili, 24 Juni 1974, buah hati hasil pasangan Paulo Fernandes dan Jacinta  da Gloria ini mencerita dirinya memutuskan terjun ke dunia gerakan  bawah tanah atau klandestin ketika itu adalah untuk berjuang bersama  rakyat Timor-Leste melepaskan diri dari pendudukan militer Indonesia  selama 24 tahun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ Semuanya berawal dari Colmera. Saat itu saya  baru SMP, ada senior klandestin yang bernama marcos saldanha yang pada  waktu itu ia berkerja di Bank Pembangunan daerah, dan ia mendapat kontak  dengan seorang saudara estafeta bernama cancio sebagai kontak person  dengan FALINTIL (David Alex dan Rodak) kemudian Marcos dan cancio  membawa kaset kaset hasil rekaman pesan pesan Maun bot Kay Rala Xanana  Gusmão sebagai KOMANDO DA LUTA, saat itu kami beberapa Pemuda yang masih  belia bersama dengan saudara Natalino dos Santos, kini seorang angota  Parlemen dari Fraksi CNRT dipangil oleh marcos untuk mendengar kaset  kaset itu dirumahnya, dan tiga kaset yang telah kami dengarkan dan  nasionalisme saya terpangil ketika kaset terakhir Xanana mengatakan  Lorico rai Nain labele fo fatin ba Garuda, pesan inilah yang mengugah  hati saya unutk ikut berjuang membebaskan tanah Timor-Leste dari  Indonesia”, cerita Maucura&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kepada JN Diário, sabtu (23/7), di  Colmera, DILI. Usai mendengarkan pesan pesan Xanana Gusmão, Maucura dan  para Pemuda Colmera (Asato, Apeu, Anata dan Abrao dll) ketika itu  lansung membentuk kelompok gerakan bawah tanah yang dinamakan Repolho,  kemudian sebagai sebuah Kaixa Lansado.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dibukanya Timor-Timur saat  itu, usai kunjungan Paus João Paulo II, dan Mulai banyaknya para turis  asing yang masuk ke BUMI Lorosae’e ini, bermodalkan bahasa inggris yang  cukup, alumni SMP 2 Comoro-Dili angkatan 1991 ini oleh kelompok repolho  di percayakan memduduki jabatan informasi Luar Negeri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“” Tugas  saya adalah mendekati para turis ini kemudian memberikan informasi  tentang perjuangan rakyat negeri ini agar dapat disebarluarkan di negara  mereka, intinya adalah mempromosikan perjuangan kemerdekaan rakyat  Timor-Leste”, Jelas Mantan Koordinator Hubungan Luar Negeri organisasi  DPP IMPETTU se Jawa-Bali ini yang pernah berorasi dengan bahasa inggris  dengan judul Referendum is the best way for East Timor, Di depan halaman  kantor DEPLU RI, Jakarta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tugas Mulia Maucura ini sebagai  klandestin akhirnya membuahkan hasil pada tahun 1993, seorang turis  Politik asal Amerika Serikat yakni Yoseph Nevins yang berprofesi sebagai  aktivis ETAN. Misi Maucura ini pun berhasil karena selama pertemuannya  dengan Yoseph, meski sempat dimata-matai oleh Intelejen Indonesia(SGI)  kala itu, Maucura berhasil menyerahkan dokumen dokumen rahasia dari  ailaran kepadanya untuk disebarluaskan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Pertemuan saya dengan  Yoseph ini selalu diikuti SGI dalam radius 100 meter, karena kebetulan  saat itu saya juga menjual koran, mereka tidak terlalu curiga meski  sempat menanyakan apa kepentingan saya bertemu dengan turis ini. Lalu  saya katakan karena dia orang asing, saya suka bahasa inggris, saya  bilang kepada SGI ini, saya sedang melatih bahasa inggris saya dan saya  bilang mereka tenang saja, saya bilang Indonesia baik baik saja disini,  tapi kenyataan saya sampaikan kepada turis ini tentang perjuangan rakyat  Timor-Leste sangat kuat sekali untuk melepaskan diri dari Indonesia”,  Cerita Maucura yang pernah menjadi angota RENETIL di Malang-Jawa-Timur  tahun 1996 dan sempat mejadi wakil sekretaris-Jeneral RENETIL untuk  periode tahun 2000-2004, bersama Minguel Manetelu, kini sekretaris  estado untuk urusan pemuda dan olah-raga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selama keterlibatnya di  dunia klandestina, Maucura sempat megalami trauma ketika terjadi  penembakan di Gereja Motael pada tanggal 28 Oktober 1991 yang menewaskan  Sebastiao Gomes. “, Saat itu Kebetulan kami pemuda dari Colmera yang  bertugas menjawa gereja saat itu, saya menyaksikan peristiwa itu dan  sebatiao gomes tewas tertembak di hadapan saya, dan siapa saja yang  melakukannya saya tahu semua”, jelas Maucura yang lolos juga dari  tragedi pembantaian santa cruz,12 november 1991.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maucura juga  sangat berterima kasih dengan pemerintah yang telah menetapkan 12  November sebagai hari Nacional Pemuda. Karena, dari Santa Cruzlah awal  perjuangan kemerdekan negeri ini bangkit kembali di forum Internasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alumni  SD 2 Farol angkatan 1987 ini sangat senang sekali ketika matan Presiden  B. J Habiebie memberikan opsi Politik kepada rakyat negeri ini.  Mayoritas meninginkan kemerdekaan, dengan penguasaan bahasa inggris yang  dimilikinya, suami milik DULCE DA GLORIA MARTINS ini mendaptkan  kesempatan ikut pelatihan diplomatik bersama 49 rekan-rekan lainya  termasuk saudara Gilson ramos dan mengikuti pelatihan Senior Diplomatik  di Institute Diplomatic training di Kuala-Lumpur, Malysia bersama juga  dengan kedua rekanya seperti Roberto Soares, Kini Duta besar RDTL di  Singapore dan Jorge Trindade, kini Sekretary-Jeneral DEPLU Timor-Leste  di tahun 2000 di sponsori oleh UNTAET.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Termasuk ketika  Pemerintahan PM Mari Alkatiri dirinya mendapatkan kesempatan ikut  Pelatihan diplomatik dan sekaligus kursus bahasa inggris lagi pada tahun  2004, tidak hanya itu, matan menteri luar negeri dan aktual President  Republik, Dr Jose Ramos-Horta pada tahun 2001 setelah sekembalinya dari  kuala-lumpur, malaysia, pun sempat memberikan kesempatan kepadanya untuk  mengikuti pelatihan tentang IMF di singapura, namun karena ingin  menyelesaikan pendidikan universitasnya di universitas katolik widya  karya, Malang, Maucura memutuskan melanjutkan pendidikannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“,  Usai dari malang, saya kembali lagi mengabdi dikementerian Luar Negeri  Timor-Leste sampai kini”, kata Maucura yang bergelar Sarjana Ekonomi  Manejemen dan memulai debut Pertemuan internasionalnya mengwakili  Timor-Leste ketika pertama kali menghadiri Montreal Protocol on Ozon  Layer di Canada tahun 2003.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di pemerintahan konstitusi kedua, PM  Dr Jose ramos-horta, dan menteri Luar negeri, Dr Jose Luis Gueteres,  Alumni SMU Kolese Sao Jose angkatan 1994/1995 ini dipercayakan menduduki  jabatan sebagai sekretaris satu dan merangkap counselor pada kedutaan  Besar Timor-Leste di manila, Filipina, jabatan tersebut dijalaninya  mulai 1 april 2007 hingga december 2010.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini, ayah dari Denise  (11), Henrique (5) dan Olivia (3) ini oleh Menteri Luar negeri Zacarias  Albano da Costa dipercayakan memduduki posisi Direktur Nasional untuk  kerjasama internacional yang dijalaninya sejak januari 2011.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“,  Semua Tugas yang diberikan kepada saya sangat menghargai dan ini  merupakan cita-cita yang dulu saya impikan. Tugas tugas ini pun akan  saya jalankan sebaik-baiknya, sesuai dengan tugas negara”, komentar anak  nomor satu dari 7 bersaudara (kini tingal 5, pria 3 dan perempuan 2)  ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mantan militante Partai FRETILIN yang kini menjadi anggota  Conselho Diraccao Nacional (CDN) Partai FRENTI-MUDANCA ini juga  berkomentar “keputusan dirinya meningalkan FRETILIN dan bergabung  bersama F- MUDANCA karena dia melihat FRETILIN kini telah berbeda dangan  yang dulu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“kalau Dulu FRETILIN berjuang untuk membebaskan  rakyat negeri ini dari penjajahan, kini FRETILIN berjuang untuk  kekuasaan semata dan banyak hal-hal yang sudah tidak se- rel lagi yang  berjalan dipartai sejarah ini, karena itulah saya memutuskan untuk  bergabung dengan FRENTI-MUDANCA”, kata mantan Juru kampanha CNRT tahun  1999 mengwakili região 5 Jawa dan bali, untuk berkampanhe di wilayah  Timur, Timor-Leste yakni di Manatuto, Baucau, Viqueque dan Lospalos  bersama Mariano Asanam Sabino” kini Menteri Pertanian Timor-Leste.&lt;br /&gt;Maucura  yang pernah tergabung dalam kaixa Geral Halbur no Caixa dez, ini  berharap kehadiran Partai FRENTI-MUDANCA dapat menjadi Partai  alternative bagi rakyat dalam membangun negara ini kedepan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maucura  juga menjelaskan, bahwa dirinya memutuskan masuk FRETILIN karena  Ayahnya dulu adalah orang FRETILIN dan Mantan Milisi FRETILIN tahun  19975 ketika terjadi kudeta kontra kudeta antara FRETILIN dan UDT.  Selama Perjuangannya, sang ayah megambil bagian dalam pasukan railakan  yang bersenjata bazoka dibawah komandan Rogerio Lobato dan pertempuran  hingga sampai wilayah perbatasan, sempat mengontak dengan pasukan  marinir Indonesia di wilayah perbatasan dekat manduki, Atabae. Sebelumya  sang ayah adalah mantan tentara arteleria Portugis di KG 13, Laklubar,  manatuto dari tahun 1967-1970!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Fonte: Jornal Nacional Diário (JND), edisaun 25/07/2011!&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;Hakerek nain: Journalista, GANTRY MEILANA&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;http://forum-haksesuk.blogspot.com/2011/07/francisco-dionisio-fernandes-alias.html&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7670372556870995338?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7670372556870995338/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7670372556870995338&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7670372556870995338'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7670372556870995338'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/07/francisco-dionisio-fernandes-alias.html' title='Francisco Dionisio Fernandes alias Maucura: Aktivis Politik Yang Sukses Jadi Diplomat'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-115379330175438178</id><published>2011-06-19T17:22:00.000-07:00</published><updated>2011-06-21T00:52:34.609-07:00</updated><title type='text'>Parabens RENETIL!</title><content type='html'>&lt;a style="font-style: italic; color: rgb(0, 102, 0);" href="http://www.facebook.com/home.php?sk=group_130036627072450"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Halibur malu iha&lt;/span&gt; &lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;a style="font-style: italic; color: rgb(0, 102, 0);" href="http://www.facebook.com/home.php?sk=group_130036627072450"&gt;RENETIL Group Facebook&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;a style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 153);" class="fcb" href="http://www.facebook.com/home.php?sk=group_130036627072450"&gt;RENETIL_88&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Foto 1:&lt;span style="font-size:100%;"&gt; &lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/media/set/?set=a.1994442772986.2113607.1000932796"&gt;Fundadores da RENETIL&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;Foto 2:&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;a href="http://www.facebook.com/media/set/?set=a.1999501979463.2113963.1000932796"&gt;Selebrasaun&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/home.php?sk=group_130036627072450&amp;amp;view=doc&amp;amp;id=138359829573463"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;Istoria komik durante halao preparasaun ba Aniversario R ba dala 23&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style=" font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-115379330175438178?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/115379330175438178/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=115379330175438178&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/115379330175438178'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/115379330175438178'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/06/parabens-renetil.html' title='Parabens RENETIL!'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-6905477755431913004</id><published>2011-06-17T01:30:00.000-07:00</published><updated>2011-06-17T01:42:54.293-07:00</updated><title type='text'>Aniversariu RENETIL 20 Junho: Convite i Agenda</title><content type='html'>RESISTENCIA NACIONAL DOS ESTUDANTES DE TIMOR-LESTE&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;R E N E T I L&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;HO ONRA KONVIDA ITA BO’OT ATU MAI PARTISIPA IHA SERIMONIA KULTURAL, MISA AGRADESEMENTU, KARI AI FUNAN BA MARTIRES NO JANTAR KONFRATERNIZASAUN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SEI FO MOS SERTIFIKADU BA MILITANTE RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;HUSI TINAN 1988-1999&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;NO FAHE PREMIO BA KAMPIONATU BA KOPA RENETIL IHA TINAN 2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;HAHU IHA LORON 18 DE JUÑU TO’O 20 DE JUÑU 2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;FATIN&lt;/span&gt;:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SERIMONIA KULTURAL IHA SEDE RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MISA AGRADESEMENTO IHA IGREJA MOTAEL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KARI AI FUNAN BA MARTIRES SIRA IHA CIMÉTERIO SANTA CRUZ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KALAN CONFRATERNIZASAUN IHA DELTA NOVA&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RSVP-Prezado Parachai: 7239945&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekjer RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;AGENDA&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;18 DE JUÑU 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;17:30 – 18:00 : KONVIDADUS TO’O IHA FATIN NO SEI REGISTU&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18:00 – 18.15 : DISKURSU HOSI SEGJEN RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18:15 - 18:45 : DISKURSU HUSI FUNDADOR RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18:45 - 19:00 : SNACK&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19:00 - 21.00 : SERIMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;21:00 – 22:00 : JANTAR&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;22:00 – REMATA : SERIMONIA KULTURAL NO TEBE DAHUR&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;19 DE JUÑU 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;09:30 – 10.00 : SNACK&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10:00 - 12:00 : KONTINUASAUN SEREMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;12:00 – 13.00 : ALMOSU&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;13:00 - 16:00 : KONTINUASAUN SEREMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;16:00 – 18:00 : SNACK &amp;amp; INTERVALU&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18:00 – 21:00 : KONTINUASAUN SEREMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;21:00 – 22:00 : JANTAR&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;22:00 – 24:00 : KONTINUASAUN SEREMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;20 DE JUÑU 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;24:00 – 03:00 : KONTINUASAUN SEREMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;03:00 – 04:00 : ENSERAMENTO SEREMONIA KULTURAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;04:00 – 17:00 : ENTERVALU (DESKANSA)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;17:00 – 18:00 : MISA AGRADESEMENTO&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18:00 – 19:00 : KARI AI FUNAN BA MARTIRES IHA SEMETERIO SANTA CRUZ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19:00 – 19:30 : CONVIDADUS TO’O IHA FATIN DELTA NOVA&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19:30 - 19:40 : DISKURSU HUSI SEKJEN RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19:40 – 20:30 : DISKURSU HUSI REPREZENTANTE FUNDADOR RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;20:30 – 21:30 : JANTAR&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;21:30 – 22:30 : FAHE PREMIO BA CAMPIONETA KOPA RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;22:30 – 23:00 : SIMU SERTIFIKADU NO APRESENTASAUN KUADROS RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;23:00 – 23:30 : LIA MENON HUSI FAMILIA SAUDOZU&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;COMPANHEIRO/A&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;23:30 – 24:00 : LIA MENON HUSI KUADRUS NO MEMBRUS RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;24:00- REMATA : TEBE DAHUR DESPEDIDA NO FAHE MALU HO DAME&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-6905477755431913004?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/6905477755431913004/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=6905477755431913004&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6905477755431913004'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6905477755431913004'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/06/aniversariu-renetil-20-junho-convite-i.html' title='Aniversariu RENETIL 20 Junho: Convite i Agenda'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-6223549166257036261</id><published>2011-05-17T17:27:00.000-07:00</published><updated>2011-05-17T17:29:11.692-07:00</updated><title type='text'>EDUKASAUN NO PARTIDU POLITIK</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Carlos da Silva Lopes F.R.Saky&lt;/strong&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ema barak ko’alia kona ba edukasaun politik. Iha kongresu CNRT nian liu ba, tula mos naha ida ne’e. Balu pratika duni demokrasia, seluk sei tau netik ai-tarak iha dalan. Sira nebe konfronta ideias ho opinioens nakloke ba malu no respeita hanoin nebe la hanesan ho laran luak no neon boot, hala’o dadaun ona demokrasia. Sira nebe halo ameasa, obriga nian hanoin no hakarak ba ema seluk ou halo politik “maquiavelismo” no “demagógica” nian, ou hamoris mitos ba an rasik ou ba ulun politik A, B ho C, seidauk hakarak eduka povu no loke dalan lolos ba demokrasia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Edukasaun politik buka hanorin ba povu atu hatene oin-sa lei, instituisoens ho mekanizmus demokratikas funsiona. Hanorin ba povu hodi hatene ninian direitus ho deveres hodi partisipa aktivu no kritiku iha desizoens nasionais no halo kontrole ba governu. Buka fo naroman ba povu nian hanoin kona ba prinsipius, regras ho pratikas demokratikas, nune’e hodi timoroan ida-idak bele kontribui diak liu tan hodi forma sosiedade Timor ida nebe moris hakmatek, tolerante, justa, livre no demokratika lolos. Buka aprezenta alternativas no solusoens oioin ba problemas nebe iha, hato’o ninian riskus, “vantagens” ho “desvantagens” lolos i husik ba povu hili ida nebe mak diak liu. Iha ne’e ezizi diskusaun no konfronta hanoin ba malu hodi hetan dalan nebe diak liu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulun politik balu, ohin loron, sei kehe makas “phobia partidos”, hodi tu liman fuan beibeik ba kanek tuan sira, iha nebe halo grupu politik balu sai radikal liu tan. Politik “demagógica”, “maquiavelismo”, “radicalismo” no “extremismo” nebe akompaña ho violensia, la’os de’it la eduka povu, maibe tau fila fali trauma uluk nian iha povu nian kakutak hodi halo povu hakribi liu tan ba demokrasia no partidus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha rai ukun an nebe de’it, partidu nian ezistensia fundamental tebes. Liu husi partidu mak povu bele hato’o nian hanoin politik no halo sira nian direitu politik iha folin, tanba partidu nudar instrumentu ida, hodi reprezenta laloran ideolozikas oioin ho hanoin ida rasik kona ba forma governu, oin-sa hala’o k’biit (poder) no buka solusaun ba problemas politik rai ida nian. Partidu nudar instrumentu ida hodi kanaliza povu nian hanoin no halo povu aktivu liu tan iha hala’o ninian direitus politik ho siviku iha dulas lisuk moris Estadu nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha rai demokratiku ida, hateten governu povu nian no povu mak kaer ukun katak, povu hala’o ukun liu husi partidus nebe sira fo fiar ba. Partidu sira ko’alia lori povu nia naran, reprezenta sira nian aspirasaun, defende sira nian intereses iha governu no iha parlamentu nian laran. Governu povu nian, tanba ema sira sai ulun Estadu ho Governu nian, povu mak hili liu husi eleisoens direktas ou indirektas. Povu sei partisipa direkta iha hola desizoens politikas bainhira iha referendum ou eleisoens direktas. Iha periodu nebe la iha eleisoens ou la iha referendum, povu nian partisipasaun iha politik, barak liu, hala’o liu husi partidu sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se partidus la iha, maka la iha forsa ida bele reprezenta povu nian intereses iha dulas no kontrola governu. Iha situasaun ida nune’e nian laran, ema lubun oan ida nebe kaer k’biit mesak, sei na’uk no susu povu nian bokur to’o maran, tanba la iha forsa ruma mak defende povu nian intereses, hase no halo kontrole ba sira nebe kaer ukun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir natural nian, partidu sira harii iha hanoin, intereses, tendensias ho temperamentus la hanesan nian leten. Tanba ne’e mak mosu partidu barak (multipartidarismo) hodi bele representa tendensia politik ho ideolozika la hanesan sira ne’e. Importante liu mak partidus ho kor politik oioin sira ne’e, hala’o sira nian aktividades partidarias tuir regras no jogos demokratikas nian, buka respeita malu nian hanoin, ses husi violensia, fo folin ba dialogu hodi to’o iha konsensu politik ida. Ida ne’e importante tebes hodi bele tau dame no estabilidade politik iha Timor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ema hotu hatene, iha tinan 1975 nian laran, partidus sira han malu makaas. Maibe la’os partidus mak sala, ema sira kaer partidus mak la hala’o politik tuir dalan demokrasia nian, tanba sira seidauk tasak (imaturidade) iha politik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ema baibain hateten, politik hanesan arte ida, hanesan buat ida furak tebes bainhira ema hatene hala’o, maibe, se la hatene, nian sei lori susar ba ema rasik. Tuku tudik mos arte ida, maibe se ema la hatene uza tudik, nian sei ko’a ema nian liman rasik. Ema uza sala tudik, ita labele hateten tudik la diak, maibe ema mak la hatene uza. Iha politik mos nune’e, partidu politik nudar instrumentu ida, kaer hodi ukun no halo kontrole ba governu, nune’e mos, partidu sira mak sei aprezenta estratezias, programas ho projektus oioin hodi buka moris diak ba povu tomak. Maibe, se ema sira kaer ne’e la hatene hala’o ho diak, nian bele lori ameasa ba ema barak. Tanba ne’e, militantes partidus nian mak tenki matam kro’at, hodi hili ema nebe bada’en duni mak dulas partidu, nune’e hodi labele uza sala ou uza hodi halo violensia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha edukasaun politik, partidu nian ezistensia fundamental tebes. Se partidu la iha mak demokrasia mos la iha. Bainhira demokrasia la iha mak povu la iha direitu iha politik, la iha direitu atu ko’alia no funu ba nian moris diak. La iha povu ida hakarak taka ibun, tanba ne’e, presiza tebes partidus politik sira hodi tutan povu nian ibun hodi ko’alia no defende povu nian interese tomak hamutuk ho governu ou iha parlamentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Edukasaun politik atu la’o diak iha Timor, depende iha ulun politik ou politik na’in hothotu nian hahalok. Buka hala’o demokrasia tuir lolos nian regras ho prinsipius, la’os buka halo rasionalizasaun oioin ou halo politik tuir “demagógica” no“maquiavelismo” nian nebe uza meius hothotu hodi hetan poder no kaer metin poder to’o mate ou inventa fantasmas hodi halo povu ta’uk hodi labele iha mudansas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;strong&gt;Estudante de Sociologia e Planeamento iha Instituto de Ciências do Trabalho e da Empresa (ISCTE-Lisboa) no membru da RENETIL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Mon Sep 18, 2000 4:26 pm&lt;br /&gt;Arkivu: Artigu ne'e foti iha renetil@yahoogroups, 18 Novembro 2000&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-6223549166257036261?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/6223549166257036261/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=6223549166257036261&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6223549166257036261'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6223549166257036261'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/05/edukasaun-no-partidu-politik.html' title='EDUKASAUN NO PARTIDU POLITIK'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-8005958692512121965</id><published>2011-05-06T02:51:00.000-07:00</published><updated>2011-05-09T04:13:36.643-07:00</updated><title type='text'>Rest in Peace Kompanheira Ansa Sousa</title><content type='html'>From: "Nívio MAGALHÃES" &lt;niviom@gmail.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Sunday, May 8, 2011 7:34 AM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Laran susar tebes tanba RENETIL lakon tan militante diak ida...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho profunda sentimentu hato'o kondolensia ba familia tomak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rest in Peace Companheira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nivio  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: "Francisco Dos Santos" &lt;chorar2003@yahoo.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Sunday, May 8, 2011 6:53 AM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hato'o sentidu kondolensia klean ba maluk Ansa no familia tomak. Maski Ita-nia isin lolon laiha ona iha mundu ne'e, Ita-nia istoria luta sei moris nafatin husi jerasaun ba jerasaun.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Francisco.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: "Telma de Oliveira" &lt;telma_cortereal@yahoo.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Friday, May 6, 2011 5:26 PM&lt;br /&gt;Subject: Re: Res: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hau nia condelencias ba hau nia belun diak Ansa Sousa nebe fila hikas ba Nai Maromak. Hau nia oracao nafatin ho belun Ansa nia familia tomak.   &lt;br /&gt;Hau triste tebes lakon companeira Ansa. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RIP belun diak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I will miss you so dearly. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Telma -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: "Joaquim da Fonseca" &lt;russo@minihub.org&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Friday, May 6, 2011 1:19 PM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hau laran susar tebes hodi rona notisia ida neé. Ita lakon tan kompanheira ida neébe iha dedikasaun makás ba ita nia rai. Ita la hatene nia mate iha circumstancia oinsa, maibe hau hein katak nia nia iís kotu ho hakmatek no dame. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RIP, ANSA!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Russuo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: "aviano faria" &lt;aasfaria@yahoo.com.br&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Friday, May 6, 2011 12:20 PM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ba família Renetil tomak no família husi mate bian nian,&lt;br /&gt;hatoó hau nia profunda sentida condolência.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Descanse em Paz!&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Aviano Faria&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: "Eco B Lorosae" &lt;eco_lorosae@yahoo.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Friday, May 6, 2011 11:13 AM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hau nia condolencias no laran hamaluk ba familia companheira Ansa Sousa. Hakmatek iha Aman Maromak nia sorin kwana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eco&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: "Carlos da Silva L. F. R. Saky" &lt;frsaky@yahoo.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Friday, May 6, 2011 10:33 AM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hau nia profunda condolencias no solidariedade ba ita nia companheira Ansa nia familia tomak ne'ebé oras ne'e hasoru momentu defisil ne'e. Tebes duni, hosi loron ba loron ita lakon ita nia maluk didiak sira. Boa viagem Ansa no Deskansa ho Paz iha Aman Maromak nia Kadunan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saky&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: antonio da &lt;a_conceicao@yahoo.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Fri, 6 May, 2011 6:01:47 PM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Sentidos de condolencias. Obrigado ba Abel bele share Ansa nia fotografia bainhira demo iha Jakarta. Ne fo hanoin ba ita heroismu nebe mak ema barak hola parte ba prosesu Ukun Rasik An ne. Boa viagem Ansa no Repouso diak iha Aman Nia Kadunan. Ita nia Asaun husik mak memorias ba ami hotu.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Antonio&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: Abel Pires da Silva &lt;abel_piresds@yahoo.com&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Fri, May 6, 2011 5:52:28 PM&lt;br /&gt;Subject: Re: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak [1 Attachment]&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Obrigado Anata ba informasaun ne. Laran triste tebes rona Companheira Ansa nia mate. Ita lakon hela deit militante diak barak... Lahatene atu hakerek saida iha ne :(&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha ne hau fahe Ansa nia foto momentu demo iha UN Jakarta....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abel&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----&lt;br /&gt;From: Anata Aparicio &lt;aparicio05@yahoo.com.au&gt;&lt;br /&gt;To: renetil@yahoogroups.com&lt;br /&gt;Sent: Fri, May 6, 2011 1:23:56 PM&lt;br /&gt;Subject: [renetil] Lia Rekado Ansa Sousa fila hikas ba aman Maromak&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Caro Compahneiro/a: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ita nia compahneira Ansa Sousa fila hikas ba aman maromak nia kaduna santo iha loron Quinta 5 May 2011 oras 23:00 e mate isin tau iha Fatumeta. Fo htne mos ba comphaneiro/a sira orsida lokraik tuku 5 lokraik halibur hmutuk iha sede Renetil depois lao hamutuk ba mate uma. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Laran triste tebes rona compahneira Ansa nia mate. rona Ansa nia mate halo hau hakfodak tebes tamba iha sexta liu ami rua foin hasoru malu, hanesan bain2 ami sempre gosa malu maibe ohin dadersan nakukun deit tenki simu realidade katak colega diak Ansa fila hikas ona ba aman maromak nia kaduna santo.   iha memoria lubuk ida mk belun Ansa husik hela mai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rest in Peace belun Ansa. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anata Aparicio&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-8005958692512121965?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/8005958692512121965/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=8005958692512121965&amp;isPopup=true' title='1 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8005958692512121965'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8005958692512121965'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/05/rest-in-peace-kompanheira-ansa-sousa.html' title='Rest in Peace Kompanheira Ansa Sousa'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7529140894904395127</id><published>2011-04-08T03:37:00.000-07:00</published><updated>2011-04-08T03:57:22.936-07:00</updated><title type='text'>Convite: Missa ba Saudoso Zeca Leite "Labadain"</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-1oB7jX5pAQE/TZ7o4cFYW0I/AAAAAAAAADI/5euWnW0Zsms/s1600/zeca_labadain.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 145px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-1oB7jX5pAQE/TZ7o4cFYW0I/AAAAAAAAADI/5euWnW0Zsms/s200/zeca_labadain.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5593163843549813570" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpFirst" align="center" style="text-align:center;line-height: normal"&gt;&lt;span style="font-size:18.0pt;font-family:&amp;quot;Lucida Calligraphy&amp;quot;; mso-ansi-language:PT"&gt;José Fernandes de Jesus Leite&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" align="center" style="text-align:center;line-height: normal"&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;mso-bidi-font-size:18.0pt;font-family: &amp;quot;Lucida Calligraphy&amp;quot;;mso-ansi-language:PT"&gt;( Zeka “Labadain” )&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" align="center" style="text-align:center;line-height: normal"&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;mso-bidi-font-size:18.0pt;font-family: &amp;quot;Lucida Calligraphy&amp;quot;;mso-ansi-language:PT"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;Misa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Data: Sábadu, loron-9, fulan-Abríl, 2011&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Oras: 9h30 OTL (tuku sia ho balu dadeer)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Fatin: Igreja Katedrál - Vilaverde&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Klik hare iha ne'e:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;a href="http://renetil.webs.com/convite_MISA_matebian_saudoso_zeca_leite_labadain.pdf"&gt;CONVITE&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;/i&gt;  &lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;a href="http://renetil.webs.com/convite_MISA_matebian_saudoso_zeca_leite_labadain.pdf"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;http://renetil.webs.com/convite_MISA_matebian_saudoso_zeca_leite_labadain.pdf&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(R)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7529140894904395127?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7529140894904395127/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7529140894904395127&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7529140894904395127'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7529140894904395127'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/04/convite-missa-ba-saudoso-zeca-leite.html' title='Convite: Missa ba Saudoso Zeca Leite &quot;Labadain&quot;'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-1oB7jX5pAQE/TZ7o4cFYW0I/AAAAAAAAADI/5euWnW0Zsms/s72-c/zeca_labadain.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7577359421664575548</id><published>2011-04-01T14:30:00.000-07:00</published><updated>2011-04-02T17:00:35.534-07:00</updated><title type='text'>R.I.P. Saudoso Companheiro ZECA "LABADAIN" LEITE</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: sans-serif, 'trebuchet ms', helvetica, Verdana, Arial, 'Century Gothic', arial; font-size: 13px; line-height: 18px; "&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" align="center" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; line-height: 14px; text-align: center; text-indent: 36pt; "&gt;&lt;span lang="PT-BR" style="font-size: 24pt; color: black; "&gt;R E N E T I L&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" align="center" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: center; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;b style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span lang="PT-BR" style="color: black; "&gt;Resistencia Nasional dos Estudante&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;b style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span lang="PT-BR" style="color: black; "&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="PT-BR" style="color: black; "&gt;de Timor-Leste&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" align="center" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: center; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;Av. Loriku No. 01 Farol, Dili-Timor Leste&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" align="center" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: center; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 10pt; color: black; "&gt;Telp. +670 3310 126, email: &lt;a href="mailto:renetil_sccp@yahoo.com" style="color: rgb(0, 51, 102); text-decoration: none; "&gt;renetil_sccp@yahoo.com&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" align="center" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: center; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="color: black; "&gt;AVIZU&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;HUSIK HELA ONA ITA SAUDOSO COMPANHEIRO ZECA “LABADAIN“ LEITE, RESPONSAVEL PRINSIPAL RENETIL UNER GLENO /SEMARANG PERIODO 1989-1992 TAMBA NE’E HO RESPEITA HUSU COMPANEIRO/A SIRA HOTU ATU BA SIMU LABADAIN NIA&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;MATE ISIN&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;IHA AERO PORTU COMORO IHA&lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;LORON&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;: SABADU&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;DATA&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;: 02 ABRIL 2011&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span class="apple-converted-space"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;HORAS&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;: 12:00 OTL HO AVIAUN BATAVIA AIR&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;OBRIGADU WA’IN BA COMPANHEIRO/A SIRA NIA ATENSAUN NO PARTISIPASAUN.&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;DILI, 01 ABRIL 2011,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;FRANCISCO JMF BELO&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="yiv185978304msonormal" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 12pt; margin-left: 0cm; padding-top: 7px; padding-right: 13px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; color: rgb(0, 102, 0); font-size: 12px; font-weight: normal; line-height: 14.65pt; text-align: justify; outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;&lt;span style="color: black; "&gt;&lt;span style="outline-style: none; outline-width: initial; outline-color: initial; "&gt;SECGEN RENETIL&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7577359421664575548?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7577359421664575548/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7577359421664575548&amp;isPopup=true' title='16 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7577359421664575548'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7577359421664575548'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/04/r-e-n-e-t-i-l-resistencia-nasional-dos.html' title='R.I.P. Saudoso Companheiro ZECA &quot;LABADAIN&quot; LEITE'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>16</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7013682255374210981</id><published>2011-03-08T03:11:00.000-08:00</published><updated>2011-03-09T08:41:19.994-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Keep your dreams BIG... and your aspirations HIGH..'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='WOMEN&apos;S DAY 2011'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='RENETIL'/><title type='text'>INTERNATIONAL WOMEN'S DAY 2011</title><content type='html'>&lt;span style="font-style:italic;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;Keep your dreams BIG... and your aspirations HIGH..!!! &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;) &lt;img src="http://www.freewebs.com/forum-haksesuk/renetil_women.png" width="160" hspace="10" align="left" /&gt;RENETIL hahi'i loron espesial ba feto sira hotu iha mundu. Ba biban ida ne'e RENETIL fo homenagem simbolika, liu-liu, ba Inan feton timor oan sira. Iha foto (hare iha leten, slideshow) leno feto sira nia prezensa no partisipasaun iha "fatin" hothotu, husi otas ki'ik, foin-sae no to'o ferik sira. Haksolok no parabens! La'o-ba, neneik maibe nafatin ba oin! &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div&gt;(R)&lt;/div&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7013682255374210981?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7013682255374210981/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7013682255374210981&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7013682255374210981'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7013682255374210981'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/03/international-womens-day-2011.html' title='INTERNATIONAL WOMEN&apos;S DAY 2011'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-680869575646242251</id><published>2011-03-07T23:25:00.000-08:00</published><updated>2011-03-09T03:53:46.367-08:00</updated><title type='text'>Lasama; dari aktivis jalanan, tumbuh menjadi seorang negarawan</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Oleh: &lt;b&gt;Filipus Pereira&lt;/b&gt;*&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tulisan ini tidak bermaksud untuk membentuk pencitraan, memfigurkan atau mengkultuskan seseorang, khususnya Lasama, tetapi lebih berorientasi pada sepak terjang pemikiran beliau sebagai seorang anak bangsa Timor-Leste yang dilahirkan dari sebuah kancah peperangan dengan membangun gerakan perlawanan hingga muncul menjadi sosok pemimpin yang memiliki orisinalitas pemikiran dalam membangun lahirnya demokratisasi di negara ini.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Menjadi seorang pemimpin bukanlah sesuatu yang mudah. Banyak pemimpin yang dilahirkan dan dibesarkan melalui sebuah proses guna menjawab tuntutan zaman. Tentunya kita pernah mendengar ada pemimpin yang dilahirkan dengan memiliki Kharisma spiritualitas semacam Nabi Musa hingga ke Tuhan Yesus Kristus sebagai anak manusia, pemimpin dengan kharisma politik dan peperangan semacam George Washington, Napoleon Bonaparte, Mahatma Gandhi, Sukarno, Hitler, Mandela dan lain sebagainya, adalah contoh dari pemimpin yang lahir dan dibesarkan oleh zamannya sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sama halnya dengan kebesaran pemimpin dibelahan dunia lainnya, Timor-Leste pun memiliki catatan tersendiri dalam melahirkan pemimpin-pemimpin yang memiliki kualitas dalam seni memimpin yang tidak kalah hebatnya. Sebut saja Dom Boaventura Raja Manufahi yang gagah berani melakukan perlawanan atas pendudukan Portugis di Timor-Leste, dan pemimpin lainnya pada era tahun 1975 semacam Francisco Xavier, Nicolau Lobato, Jose Ramos Horta, Marii Alkatiri serta pemimpin paling kharismatik dalam sejarah perjuangan bangsa maubere lepas dari Indonesia Kayrala Xanana. Sejarah kemerdekaan Timor-Leste pun tidak menutup mata lahirnya tokoh rohaniwan seperti Dom Martinho Lopes dan Dom Carlos Ximenes yang turut pula memberikan kontribusi yang besar bagi kemerdekaan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sejarah pun mencatat bagaimana keterlibatan generasi muda dalam proses pembebasan bangsa. Kita membayangkan anatomi tubuh manusia, maka kepala/otak adalah CNRM-CNRT, jantungnya FALINTIL dan Pemuda Timor-Leste merupakan kaki tangannya. Singkat kata kita katakan bahwa gerakan yang dibangun oleh pemuda merupakan wujud konkretisasi perintah dari COMANDO DA LUTA, yang pada akhirnya para pemuda ini membangun wadah/organisasi untuk dapat mengkonsolidasikan perjuangan dan melebarkan sayap/jaringan hingga ke luar Timor-Leste. Misalnya di Timor-Leste ada OJETIL, OPJELATIL, FITUN, SAGRADA FAMILIA, sementara di luar (Indonesia) para pemuda mendirikan RENETIL. Organisasi-organisasi ini secara jelas memposisikan dirinya sebagai wadah perlawanan generasi muda Timor-Leste pada saat itu. Dari perspektif ini, jelaslah bahwa peran pemuda sangat sentral dalam membangun gerakan perlawanan. Mulai dari cara-cara pengorganisasian, mobilisasi dan mengkampanyekan isu-isu Timor-Leste serta membuka jaringan adalah merupakan langkah-langkah yang dilakukan untuk menarik simpati dunia, meskipun nyawa menjadi taruhannya.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Pemuda memang menemukan momen yang tepat dalam membangun organisasi perlawanan. Hal ini terlihat dari bagaimana pemuda pada waktu itu membangun gerakan yang bermula dari gerakan bawah tanah (klandestina) hingga pada perlawanan-perlawanan terbuka. Perjuangan dari generasi muda ini mencapai titik kulminasinya pada Insiden 12 November 1991.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dari insiden ini, bisa kita gambarkan heroisme para pemuda yang menggelar demonstrasi terbuka menentang pendudukan Indonesia. Bersatu padunya pemuda pada masa itu, menggambarkan semangat nasionalisme dan patriotisme yang tinggi.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Pemuda Lasama; Politik Jalanan dan Penjara&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Jika kita sedikit membuka catatan gerakan perlawanan mahasiswa Timor-Leste di Indonesia, maka dalam catatan itu akan ada sebuah nama yaitu Fernando de Araújo atau lebih dikenal melalui nama LASAMA. Ia merupakan seorang mahasiswa biasa pada salah satu perguruan tinggi di Denpasar, Bali. Lasama adalah salah satu dari sekian ribu mahasiswa Timor-Leste yang menempuh studi di Indonesia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sebagai seorang mahasiswa, tentunya focus utama adalah belajar guna meraih gelar kesarjanaan. Demikian pula Lasama, sebagai anak seorang petani, ia pun berharap dapat menyelesaikan pendidikan guna membanggakan kedua orang tuanya. Namun nasib berkata lain, Lasama dengan beberapa kawan mahasiswanya menyibukkan diri dalam wadah gerakan bawah tanah (klandestin) mahasiswa Timor-Leste melalui organisasi RENETIL (Resistençia Nacional dos Estudantes de Timor-Leste), dimana ia sendiri sebagai pendiri sekaligus menjabat sebagai Sekretaris Jenderal (SEKJEN) pertama (Sekjen kedua Miguel “Sulis” Manetelu, Sekjen ketiga Jose “Samalarua” Neves).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Gerakan Renetil yang dibangun Lasama ini mulai menyebar ke berbagai daerah semacam Malang, Jember, Kediri, Surabaya, Madiun, Bandung dan Jakarta. Lasama menunjukan eksistensinya sebagai seorang pemimpin, dengan merangkul semua elemen mahasiswa Timor-Leste yang memiliki latar belakang social, ekonomi dan politik yang berbeda-beda. Organisasi Renetil yang ia bangun begitu kuat karena ditopang oleh SUMPAH DARAH atas nama Tuhan, bendera dan tulang belulang rakyat MAUBERE yang berjuang mempertaruhkan nyawanya bagi kemerdekaan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kegigihannya dalam perjuangan kemerdekaan serta membela mahasiswa Timor-Leste lainnya begitu kental. Terbukti ia mengorganisir sebuah demonstrasi besar pertama yang dilakukan oleh mahasiswa Timor-Leste di Jakarta, Indonesia pasca tragedi Santa Cruz 12 November 1991, tepatnya pada 19 November 1991. Lasama dan beberapa mahasiswa lainnya ditangkap dan dipenjarakan. Akhirnya pengadilan Indonesia menyatakan Lasama bersalah dan harus mendekam dipenjara selama 10 tahun, sementara mahasiswa Timor-Leste lainnya dibebaskan. Lasama dipenjarakan di LP Cipinang Jakarta, bersama dengan pemimpin karismatik Kayrala Xanana. Disini jelas terlihat bagaimana Lasama menunjukan kebesaran hatinya sebagai seorang pemimpin yang bertanggung jawab. Ia hanya mengatakan; "hau sei entrega hau nia ann ba libertasaun rai ida ne’e".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dengan kebesaran jiwa ini, Lasama menunjukan sikap pengorbanan diri, ia menanggung semua resiko tanpa harus mengorbankan orang lain. Demi membela kawan-kawan mahasiswa, Lasama harus menyerahkan dirinya. Tak ada jalan lain baginya, kecuali tanah air atau mati, sesuai dengan ikrar Renetil: lebih baik kehilangan gelar daripada kehilangan tanah air (antes sem titulo do que sem patria). Lasama harus mendekam dipenjara, kehilangan gelar dan kehilangan masa depan, namun demikian bara api perjuangan tetap ia kobarkan meskipun berada dibalik jeruji.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Pasca tertangkapnya Lasama, gerakan bawah tanah tetap berjalan. Kontak-kontak dengan jaringan pro demokrasi Indonesia tetap dilakukan guna mendapatkan dukungan. Intensitas aksi menentang pemerintah Jakarta pada waktu itu semakin ditingkatkan. Aksi jalanan tidak hanya dilakukan di Jakarta, tetapi mulai digerakan ditingkat daerah seperti di Malang, Yogyakarta, Semarang dan Surabaya. Dari sudut ini bisa kita lihat bagaimana luasnya jaringan yang dibangun Lasama melalui pengurus Renetil di setiap UNER.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Puncak dari gerakan perlawanan mahasiswa Timor-Leste di Indonesia adalah pada saat dilakukannya demonstrasi besar yang melibatkan lebih dari 1.700 mahasiswa pada 12 Juni 1998 yang menuntut referendum. Aksi ini berlangsung di Kementerian Luar Negeri Republik Indonesia. Melalui aksi ini pula Renetil dan IMPETTU mulai melakukan gerakan mobilisasi besar-besaran pemulangan semua mahasiswa kembali ke Timor-Leste. Aksi mahasiswa Timor-Leste di Jakarta ini disambut dengan demonstrasi yang diorganisir oleh mahasiswa Timor-Leste di Dili. Demonstrasi ini menjadi pukulan telak bagi pemerintah Jakarta, apalagi aksi ini diorganisir oleh mahasiswa sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Lasama dan Sikap Politiknya&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Berkecimpung dalam dunia politik sudah menjadi makanan harian buat seorang Lasama. Bagi Lasama dunia politik merupakan wujud lain sebagai wadah untuk mengabdikan diri kepada nusa dan bangsa. Terjunnya Lasama dalam dunia politik merupakan sebuah komitmen dan keputusan besar yang dibuatnya, mengingat dari dunia politik ini pula yang mengantarkan beliau “menikmati” dunia penjara saat berjuang dulu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sebagai orang yang berlatar-belakang pendidikan politik Fretilin, Lasama mendeklarasikan Renetil yang penuh dengan nuansa Fretilin. Konsep "LIBERTAÇÃO TOTAL E COMPLETA" yang digusung oleh Renetil memang terinspirasi dari Fretilin sebagai sebuah front revolusioner. Dengan sikap politiknya ini, sekali lagi Lasama menunjukkan kaliber dirinya sebagai seorang tokoh muda gerakan kemerdekaan yang mampu merangkul semua golongan pemuda dan mahasiswa Timor-Leste yang belajar di Indonesia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Melalui strategi menasionalkan persoalan Timor-Leste di Indonesia sekaligus menginternasional persoalan ini ke dunia luas, Lasama dengan kekuatan Renetil membangun gerakan perlawanan atas rejim Soeharto bersama dengan kekuatan pro-demokrasi Indonesia. Dan melalui gerakan di Indonesia pula, dunia internasionalpun melihat betapa kelompok calon-calon intelektualpun berkeinginan untuk mewujudkan sebuah Timor-Leste yang merdeka. Sikap ini secara jelas menunjukan bahwa Lasama merupakan seorang pemimpin yang visioner dan pragmatis, meskipun berada dimulut harimau, ia tetap memainkan strategi politik yang brilian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Kini pada era kemerdekaan, Lasama bisa berpolitik secara lebih leluasa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ia dipercayakan memimpin sebuah partai yang bernama Partido Democrático. Bagi Lasama, PD merepresentasikan “darah baru” atau orang-orang muda. PD merupakan sebuah partai baru yang dibentuk bulan Juni tahun 2001 pasca dibubarkannya CNRT. Partai ini berisikan orang-orang yang memiliki visi yang jelas bagi kemerdekaan Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tokoh-tokoh veteran perang semacam Ernesto “Dudu”, Paulo Assis, Eteuco, Alm.Fitun, Maubere, Duarte Viana, Buras, Metamali, Constancio “Terus” Pinto, Lucas “Ramametan” da Costa, dan lain-lainnya merupakan pendukung utama kuatnya PD sebagai kekuatan baru. Selain dari tokoh veteran, PD pun didukung oleh tokoh muda semacam Mariano “Assanami”, Francisco “Borlaco”, Adriano Nascimento, Antonio Conceicao, dan lain-lain.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Di bawah komando Lasama, PD mampu menjadi partai “kuda hitam” yang diincar oleh partai besar lainnya. Dari sudut pandang ini, dapat ditarik kesimpulan bahwa Lasama telah membawa perubahan bagi tumbuhnya proses demokratisasi di Timor-Leste. Dengan sikapnya yang akomodatif dan selalu berpihak pada kebenaran dalam tindakan politiknya, Lasama dan kendaraan politiknya telah menjadi sandaran aspirasi generasi muda yang menginginkan adanya perubahan dalam konfigurasi politik di Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Lahirnya Negarawan Muda&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Munculnya berbagai macam partai politik di Timor-Leste, memang membawa angin segar dalam menyemarakan demokrasi. Partai politik bukan hanya sebagai kendaraan politik untuk mencapai kekuasaan, tetapi lebih dari pada itu, partai politik harus menjadi wadah pendidikan politik bagi pengikutnya. Oleh karena itu, sebagai seorang pemimpin partai, Lasama selalu mengedepankan penting memberikan pencerahan politik kepada kader partainya.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Melalui pembawaannya yang low profile dalam balutan kesederhanaan serta selalu berpolitik atas dasar CINTA.."PD hakarak halo politiku ho domin"..ini merupakan kalimat yang selalu Lasama ucapkan dalam setiap sambutan politiknya di berbagai kesempatan. Hal ini merupakan cerminan dari keprihatinan Lasama mengingat Timor-Leste penuh dengan kekerasan baik dalam keseharian kehidupan warganya maupun dalam percaturan politiknya. Untuk itu Lasama selalu menyampaikan pesan-pesan perdamaian sebagai syarat utama bagi orang Timor-Leste (Timor-oan) untuk tumbuh dan berkembang serta memiliki kebanggaan dan kecintaan atas tanah airnya.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sikap kecintaannya pada tanah air dan kedewasaanya dalam berpolitik tidak hanya ia buktikan dengan kata-kata, tetapi pula diwujudkan dalam tindakannya. Sikap ini terbukti ketika ia terpilih menjadi Presiden Parlamen Nasional, yang ia tunjukan dalam seni memimpinnya. Presiden Parlamen Lasama dalam memimpin sidang selalu akomodatif, mendengarkan dan memberikan solusi yang dapat diterima oleh semua fraksi di parlamen. Ia selalu menempatkan dirinya sebagai figur sentral yang disegani baik oleh fraksi pendukung pemerintah maupun yang oposisi dalam membela kepentingan rakyat.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kepemimpinan Lasama kembali diuji pasca peristiwa penembakan Presiden Republik pada 11 Februari 2008. Saat itu ia di serahi tugas untuk memimpin RDTL. Lasama menjadi Presiden Republik interim selama 3 bulan lebih. Dalam kurun waktu yang singkat ini, Lasama diberi tugas yang berat yaitu mengendalikan stabilitas dan keamanan negara. Presiden Republik Interim Lasama dihadapkan pada pilihan yang sulit, antara rasa kemanusian dan tugas kenegaraan, ketika harus menangkap kelompok Gastao Salsinha.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dalam situasi yang sulit ini, Lasama lebih memilih mematikan perasaan kemanusiannya, dan menomorsatukan kepentingan negara dengan memutuskan adanya operação conjunta antara PNTL dan F-FDTL. Operasi penangkapan Gastao Salsinha Cs ini dilakukan di distrik Ermera yang mana menjadi basis PD. Tetapi apa mau dikata, keputusan harus tetap diambil demi kepentingan negara, meskipun mengorbankan diri sendiri. Bagi Lasama ini merupakan pilihan yang berat. Tapi toh, tugas ini dapat ia selesaikan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sebelum dan sesudah memutuskan operasi bersama ini, Lasama mengunjungi berbagai distrik dalam rangka menjelaskan dan menyakinkan tujuan dari operasi ini. Pada akhirnya rakyat bisa menerima dan membantu melancarkan operasi ini. Sikap mendahulukan rakyat menjadi pegangan hidup bagi Lasama, mengingat rakyat adalah pemilik sah dari kedaulatan bangsa yang dititipkan lewat pemimpin-pemimpinya.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Luasnya cara pandang Lasama dengan sikapnya yang akomodatif, korporatif dan santun dalam menyampaikan bahasa politik, menjadikannya sebagai seorang negarawan yang menjadi milik seluruh rakyat Timor-Leste. Lasama tidak lagi menjadi milik PD, tetapi ia ditakdirkan sebagai salah satu dari sekian ribu generasi muda Timor-Leste yang bisa tampil sejajar dengan generasi terdahulunya seperti Kayrala Xanana, Ramos Horta dan Mari’i Alkatiri. Lasama adalah pribadi yang unik, yang tumbuh dalam penderitaan, dan dibesarkan oleh rakyat Timor-Leste.***(HAPPY BIRTHDAY COMPANHERO)!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;* &lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;i&gt;Mantan aktivis gerakan perlawanan mahasiswa Timor-Leste&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;i&gt;dan artikel diambil dari Harian Timor Post edisi Sabto (26/02/2011)!&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-680869575646242251?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/680869575646242251/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=680869575646242251&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/680869575646242251'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/680869575646242251'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/03/lasama-dari-aktivis-jalanan-tumbuh.html' title='Lasama; dari aktivis jalanan, tumbuh menjadi seorang negarawan'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-2121856937871522036</id><published>2011-03-02T19:56:00.000-08:00</published><updated>2011-03-02T20:07:22.733-08:00</updated><title type='text'>Xanana, Leao ho Leu (Bote)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 15px; color: rgb(29, 127, 225); line-height: 21px; "&gt;&lt;h3 class="post-title entry-title" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; position: relative; font: normal normal normal 24px/normal Times, 'Times New Roman', serif; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;)* By Ilidio Ximenes da Costa&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha tempo resistensia too agora dau-daun ne’e, naran Xanana sei boot iha rai laran no rai liur. Naran boot tamba ukun nain/lider ba resistensia kontra invasaun Indonesia, naran boot tamba halibur ema e partidu e organisasaun houtu iha CNRT iha tempo resistensia, naran boot tamba sai hanesan presidente da repulika Timor-Leste, naran boot tamba sai hikas fila fali president ba partidu CNRT no naran boot tamba primeiro ministro actual ba periode ne’e. Buat sira houto tamba hahu husi prinsipio no istoria ida. Prinsipio mak libertasaun patria no libertasaun povo nebe koalia ou konta husi ibun ba ibun ho hakerek hela iha suratan e livro husi autor resistensia sira nebe sei esiste hodi sai historia ba gerasaun foun. Wainhira autor resistensia sira la iha ona, geresaun foun mos sei la hatene nia istoria resistansia nebe mos sei bele afeta ba nasionalismo no patriotismo gerasaun foun. Istoria e istoria no istoria tenki transmit ba ema seluk no istoria tenki haktuir lolos.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maski, ema barak dehan tempo seidauk to’o, tempo seidauk iha atu hakerek, maibe tempo sempre ba oin nafatin, tempo lao nafatin, atu diak liu it abele hahu ho buat kiik nebe laos hodi hakerek deit, maibe hatudu e hadia fatin sira iha resistensia mak iha ba gerasun foun e nune sira bele iha kuinesemento oiton hodi bele buka rasik hodi hatene oitoan. Iha ne’e hakerek nain focus liu ba &lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;fatin historiku&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; no &lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;author istoria&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt; resistensia hodi bele desenvolve ba area turismo nia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Uluk liu, hakerek nain rona husi ema konta katak base resistensia hahu moris fali iha Mehara, los e lae? horas ne’e sai perguntas boot ida nebe &lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;persisa resposta&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt; ou &lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;esplikasaun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt; klara husi autor sira hahu hato’o ba gerasaun foun. Nune mos, harekek nain rona istoria ida katak Xanana tuur tama iha “Leu” (Fataluku lian) ou Bote (Tetun) laran no iha leten taka ho fahi nia ai han. Hakerek nain interesado ho istoria ne’e  atu hetan aotor no hatene. Husi plano ba plano no visita ba visita iha rai ne’e la hetan. Ikus mai, iha viagen ida iha loron 17 fulan Junho 2008, hakerek nain hakat liu ba tan iha rai Mehara hodi buka hatene no hetan duni ema nebe tutur Xanana iha “Leu” / Bote laran. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ema ne’e mak Ricardo da Conceicao ho naran kodiku resistensia mak LEAO”, horas ne’e nia ho idade 75 anos, nia katuas ona. Nia ema resistensia iha rede cladestina hanesan estafeta. Atu hetan autor ne’e lori tempo naruk; husu husi uma ba uma, husu ba ema katuas/fereik sira no joven sira. &lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Resposta nebe hetan mak barak liu mak katuas e ferik sira hatene no joven sira barak la hatene. Ne’e hatudu katak istoria resistensia seidauk hatoo ou hanorin mos iha eskola karik.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hahu husi ne’e, ami dada lia husi tuku 1 loraik too  tuku 5 lokraik. Tio Leao hahu kontak istoria; hau hetan orden husi membro resistensia ida (la fo hatene naran) atu hakliki maun bot Xanana husi fatin &lt;b&gt;Cewai&lt;/b&gt; iha &lt;b&gt;Com&lt;/b&gt; lori too ba iha Mehara. Tuir dalan iha fatin &lt;b&gt;Serelau&lt;/b&gt;, militar sira husu nia, ba nebe no lori saida? Tio Leao hatan dehan,” hau lori fahi nia hahan, no atu ba iha Mehara”, nia kontinua lao too ba iha fatin maski Leu ne’e todan tebes. Xanana hela ho nia durante semana ida, haktuir Tio Leao. Tio Leao haktuir tenik katak maun boot Xanana ain kanek boot, nebe labele lao. Oinsa halo tratamento ba maun boot Xanana nia ain? Tio Leao dehan, hau ba simu aimoruk iha PUSKESMAS/clinika hafoin fo aimoruk kapsul ba nia. Depois de Ain diak oitoan hau entrega fali maun boot Xanana ba senhor Orlando Jose Maria ho naran kodeku Mau Welis (matebian ona) nebe mate iha 1985. Leu ne’e sei iha ka? Tio Leao dehan la iha ona. Karik sei iha rohan oan ruma husi Leu ne’e e nakles mos la iha buat ida? Lae oan, at no soe tiha ona iha uluk kedas. Ita lakon tan sasan autentik ida.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Durante muda sai tiha husi uma, Xanana sira ba subar fali fatuk kuak naran “&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;i&gt;Lu Curu&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;” (Gua Tupai ou laku fatin), husi fatin ne’e mak maun boot Xanana hasoru malu ho Mau Weles, Julio Ferreira ho kodiku Holinacha, Quinalaka no Raja Miguel (matebian ona), Dom Martinho da Costa (matebian ona), Padre Luis (matebian ona) no Padre Afonso Nacher (matebian ona). Sira nia hasoru malu hodi koalia no halo plano no estragia ba resistensia ba libertasaun patria/ukun an. Tebes ka? Persisa resposta husi autores resistensia sira nebe sei moris ba istoria ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Lu Curu” fatin ida mak historiku no fatin ida mak bele atria turista antes halo sira nia viagen ba Tutuala e Jaco, wainhira desenvolve diak fatin ne’e. Isemplo ida mak iha Indonesia “Gua Selarong” subar fatin Diponegoro” nebe sai fatin turista no fatin ba estudantes sira hodi haree no hatene sira nia istoria.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Oinsa atu desenvolve fatin ne’e? Tuir hakerek nain nia hanoin; halo konsulta ho autor no autoridade local sira no komunidade, hafoin halo monumento no hatuur fila fali “LEU” ou BOTE imitasi ida no mos rai dokumentus hanesan fotografia, e halo pinturas ou estatua balu no seluk tan atu bele representa ou relembra fila resistencia iha pasado ba gerasaun foun. Depois ida ne’e, fo ba veteranus, juventude no suco hodi tau matan no halo retribuisaun/kontribuisaun kiik ba visitors sira wainhira sira hakarak tama ba iha “LU CURU” laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Benefisio saida mak sei hetan husi LU CURU? Ida, gerasaun foin hatene e rona ho hare fatin  istoria resistensia liu husi autor resistensia nebe sei moris, la os trasmiti ou hakerek fali husi ema seluk enkuanto sira sei moris (hanesan Tio Leao, maun boot Xanana); rua, fo rendimento kiik ba empresario ou faan nain kiik sira hanesan: kios, loja, losmen, restaurante, ema nebe faan tais, uma adat e souvenir, ojek, duru basa ou (guide); tolu, hamenus desenprego, bele hamosu kreatividades ba komunidade hodi haburas fila fali valors-valores kulturais sira seluk hanesan: tebe-tebe, dahur, no seluk tan nebe bele atrai ema rai liur no rai laran kona ba promosaun kultura; hat, hametin relasaun fraternidade entre joven husi rai (suku, distrito) ida ba rai (suku, disrito) seluk.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Wainhira hanoin ba buat boot deit nebe ema boot e riku deit mak hetan beneficio hanesan mos fo bosu e hariku ema boot no hamate ou hasusar ba ema kiik sira. Iha matenek nain balu iha prespetiva ida katak “&lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;ita halo buat ida atu ema liur atu mai haree no ita tenki kria ou hadia infrastruktura uluk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;”. Ba hakerek nain hanoin ida ne’e hanoin e ideia ida mak boot liu ou ambisiosu liu tamba fo importansia liu ba ema rai liur no hatuur ema iha rai laran ba iha segundu prioridades no preokupado liu ho sasan infrstruktura e fisik. Hahu husi kiik hodi mosu kompetisaun nebe diak iha kumunidade nia laran do que fo buat houtu-houtu ou kria buat houtu-houtu hodi hamosu deit dependensia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir hakerek nain nia hanoin, diak liu ita hahu ho plano e hanoin kiik hanesan hau identifika fatin (historiku, culturais) no hakerek, rehabilita ou desenvolve no halo promosaun dau-daun hodi hatoo hikas ona ba gerasaun e komunidade tomak iha rai laran atu sira hatene uluk liu husi programa ida mak hanesan studi visit (lori estudante ba haree, rona no hakerek) ba estudantes sira hahu husi Pre Primaria too ba iha universidade no komplementa ho programa sira seluk.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hakerek ida halao hamutuk ho maluk Octavio Ximenes Lopes hanesan duru basa (Fataluku Lian), no Brigida Soares hanesan editor. Ami rekuinese katak hakerek ida sei dauk perfeito no sei buka tan atu hetan informasaun klean liu husi ema barak no liu-liu husi autores resistensia sira,  importante mak hahu halo promosaun hodi bele hanoin saida mak bele halo iha oin mai atu rai ida ne’e furak, morin no ema hela iha harmonia nia laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;)* &lt;span class="Apple-style-span" &gt;Militante RENETIL&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-2121856937871522036?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/2121856937871522036/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=2121856937871522036&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2121856937871522036'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2121856937871522036'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/03/xanana-leao-ho-leu-bote.html' title='Xanana, Leao ho Leu (Bote)'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7629255767574511653</id><published>2011-02-21T05:12:00.000-08:00</published><updated>2011-02-21T05:23:02.432-08:00</updated><title type='text'>POLITIKA TUIR PRINSIPIU ASU-KUTUN</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hosi: Carlos da Silva L.F.R. Saky*&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Asu-kutun baibain la tuur metin, haksoit ba mai hosi asu ida ba asu seluk ou hosi asu ba ema hodi susu ran. Sira nia moris depende total ba sira nia isin moris haksoit. Nune’e mós ita ema, balu halo politika tuir prinsipiu asu kutun, haksoit hosi partidu ida ba partidu seluk.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha razaun barak halo politiku ida sai asu kutun: kadeira, projektu, osan ou benefisiu material seluk. Ne’eduni, politiku asu kutun maka sira ne’ebé haksoit hosi partidu ba partidu hodi buka kadeira, projektu, osan ou material seluk ba an rasik. Politiku asu kutun nia objetivu prinsipal maka buat hirak ne’e, maibe sira mós ho matenek falun metin no kaber sira nia objektivu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha Timor-Leste, ita nota buat ida. Iha deklarasaun afiliasaun politiku balu hosi partidu ida ba partidu seluk, ita la rona buat seluk. Sira hotu dehan ho lia-fuan tolu: “la hetan atensaun”. Povu baibain sira maka halerik “la hetan atensaun”, ne’e signifika, la hetan serbisu, la hetan bee moos, la hetan elektrisidade, la hetan ai-han, la hetan eskola, la hetan tratamentu saúde ho seluseluk tan. Maibe ba politiku ida maka dehan “la iha atensaun”, ne’e signifika la hetan projektu, osan, motor ou kadeira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha politika ema ne’ebé tama hamutuk iha partidu ida tamba sira iha hanoin hanesan hodi defende interese hamutuk ida bazeia ba prinsipiu ka ideolojia ida ne’ebé sira hotu fiar loos. La iha partidu ida defende interese ema ida-idak nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha realidade, membru partidu sira fahe malu ho razaun oioin. Balu ba harii partidu foun ou muda ba partidu seluk tamba la konkorda ho desizaun ka politika partidu nian kona-ba kestaun prinsipal balu. Sira sente partidu halo dezviu ona hosi ninia liña politika no prinsipiu ka ideolojia ne’ebé foufoun sai baze hodi harii partidu nian. Grupu ida ne’e ita labele klasifika ba iha politiku asu kutun basaa, sira fahe malu ou hosik hela partidu la’os tamba kadeira ou projektu maibe tamba politika, prinsipiu ou ideolojia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha mós politiku balu muda partidu tamba problema pessoal entre membru partidu ida ho membru seluk. Ida ne’e mós labele klasifika ba politiku asu kutun basaa, sira sai ba partidu seluk la’os tamba buka projektu ka kadeira, maibe sai tamba imaturidade politika, la hatene distingi problema politika ho problema pessoal.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Prinsipiu politika, etika ho moral hanesan naha todan ida ba politiku sira asu kutun. Atu sira bele haksoit livre no kamaan, sira soe tiha prinsipiu politika, etika no moral ba kotuk. Sira kaer fali prinsipiu asu kutun hodi halo politika. Prinsipiu ne’e hanorin atu sobrevive politika no ekonomikamente presiza haksoit ba mai, haksoit hosi partidu ba partidu. Ba politiku asu kutun sira, isin moris haksoit ba mai maka determina susesu ida, la’os prinsipiu politika, basaa, konsistente defende prinsipiu politika ida hanesan de’it insusesu ida. Tamba ne’e, sira la kaer metin prinsipiu politika, maibe, sira rame-rame haksoit hodi buka projektu, osan no kadeira. Balu iha sorte haksoit kona buat ne’ebé sira buka. Sira ne’ebé seidauk hetan kontinua halo manuver haksoit. Balu to’o manka no la hetan buat ida, fila hikas ba nia knua ou partido tamba hahú konsiente katak, aat ka di’ak, ita nia knua sempre di’ak liu. Sira ne’ebe fila ba nia knua, nia kamarada sira la fiar kedas, presiza tempu hodi manan hikas konfiansa tamba ninia kamarada sira uluk lakon tiha ona konfiansa no respeitu ba sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha rai sira moris tuir demokrasia, politika asu kutun hanesan buat normal ida, maibe tuir etika ho moral nian kondenavel tamba klassifikadu ba grupu politiku ne’ebé buka lukru ho benefisiu ba an mesak, la’os ba interese komum nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Asu kutun barak mate iha ema nia liman tamba nia lori katar ho moras ba ema. Nune’e politiku sira asu kutun mós konsideradu hanesan moras ida, vírus ida iha sosiedade nian laran tamba sira ne’e sinónimo ho la iha prinsipiu politika, la iha etika ho moral no sai parazita ne’ebe hatene de’it tabele hodi buka lukru ho benefisiu ba an mesak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Timor-Leste foin ukun-an iha tinan walu resin, buat hothotu hahú hosi zero, ne’eduni politiku sira mós hahú halo politika hosi zero. Sira hahú hosi eksperiensia la iha, hosi bolsa mamuk, hosi ki’ak. Ne’eduni sira ne’ebé la iha prinsipiu metin sai hanesan asu kutun, haksoit ba mai hodi buka projektu, osan no kadeira, hahalok ne’ebé sira rasik halo hodi hatun sira nia dignidade rasik.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha politika, buat ne’ebé politiku ida tuir loloos labele fa’an ou troka ho kualker matéria ruma maka prinsipiu politika, ida ne’e maka sai hanesan ita nia forsa. Maibe iha Timor-Leste oin seluk. Balu fa’an ninia prinsipiu politika dala rua ou dala tolu ona hodi troka ho projektu, osan no kadeira. Tanba halo politika tuir asu kutun, ne’eduni, maski hetan kadeira, la iha autoridade moral no politika hodi impoem tamba la hetan fiar ho respeitu hosi ema ruma, fiar ho respeitu ne’ebé fo forsa autoridade hodi ukun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Wainhira halo politika hanesan asu kutun hodi halai tuir projektu de’it ka buka kadeira de’it hodi hakat liu rai ketan etika ho moral, iha ne’e duni ita sai ema falsu, la sai ona ita nia an rasik no la iha ona karakter ruma ne’ebé ita atu orguillu ba. Wainhira ita troka ita nia prinsipiu ho projektu, osan, motor, kareta ou kadeira, ita rasik kolu molik ita nia an iha publiku no halo ema lakon respeitu tomak ba ita, basaa, ita lakon ona ita nia karakter ho prinsipiu ne’ebé hanesan tadan importante ita nia dignidade nu’udar ema nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ema balu, partidu maka haboot sira, se la ho partidu nem ema ruma kuiñese sira. Partidu maka promove sira ba fatin aas (privilegiado) tantu iha partidu laran nune’e mós iha instituisaun sira Estadu nian. Maibe politiku balu la iha etika ho moral halo politika no ninia memoria badak tebes. Hafoin hetan tiha buat hothotu hosi partidu, sira hanesan asu kutun loloos hodi haksoit ba partidu seluk. Sira uza partidu hanesan fatuk hodi haksoit. Konsege tiha buat ne’ebé sira buka, sira hakur ba mota sorin hodi hamutuk ho partidu seluk mai hateten aat partidu ne’ebé haboot sira. Ita nia katuas sira, maski la hatene sani no hakerek, no la’os ema politiku, maibe sira hatene etika ho moral, tamba ne’e sira sempre hanorin ba oan sira: “labele soe foer iha bikan ne’ebé uza hodi han”. Politiku balu la tuir hanorin ida ne’e. Kadeira, projektu no osan taka politiku balu nia matan, ne’eduni sira soe foer iha sira nia bikan rasik.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Politiku ho sidadaun sira hotu presiza konsiente katak partidu la fo projektu no la fahe osan ba ninia militante sira. Partidu so fahe projektu no fo serbisu wainhira nakfilak an ona ba Governo. Nu’udar Governu labele fo serbisu ka fahe projektu tuir kor politika maibe tenki tau matan ba povo tomak. Partidu nia knaar maka rona no akomoda membru sira hotu nia aspirasaun nune’e hodi ukun ou halo opozisaun ho di’ak hodi hadi’a rasik moris povo nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha politika, prinsipiu ho ideolojia nu’udar ahi-oan ida hodi leno dalan hodi la’o tuir. Wainhira la iha ida ne’e maka halo ita nakdoku tamba la hatene atu ba loos ne’ebé. Politiku ida dehan iha prinsipiu, wainhira nia konsistente lori la’o nia hanoin ba oin, prontu trava kombate politika ho se de’it hodi defende ninia partido nia hanoin ho programa, nia la sai asu kutun hodi hakuur mota no hakat liu lutu hodi buka projektu, osan no kadeira iha partidu seluk.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ema barak hakarak riku lalais ka hetan lalais kadeira, tanba ne’e, sira halo politika hanesan asu kutun, maibe sira haluha, ho politika ne’ebé hanesan sira halo, ema lakon daudaun respeitu ba sira. Ema ida la iha prinsipiu ho espiritu nasionalizmu susar tebes trava kombate politika boot, tamba ne’e, buat ne’ebé sira bele halo maka hanesan asu kutun ka parazita. Hili dalan ne’ebé fasil, badak no seguru hodi subar an, maibe hetan benefisiu politika no ekonomika ne’ebé boot ba an mesak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ita tenki rekuiñese katak ita nia situasaun ekonomika maka la tulun hametin ema nia prinsipiu ho ideolojia, tamba wainhira ema nia bolsa mamuk halo nia prinsipiu politika ou ideolojia sai nakdoko. Situasaun ida ne’e halo politiku barak sai hanesan asu kutun hodi buka moris.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Durante Governu sei fahe projektu sira hanesan fahe rebusadu, politiku sira asu kutun sei la hamrik metin. Sira sei haksoit ba partidu ne’ebé, lori Governu nia naran, fahe projektu barak liu ou iha potensia fahe projektu iha Governu ikus mai.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Politiku asu kutun sira la dignifika partidu politika sira, basaa, partidu ba sira nu’udar trampolin hodi buka projektu, osan no kadeira, la’os fatin hodi defende interese em barak nian. Politiku asu kutun sira la buka lori la’o projektu politiku ruma to’o rohan, buat ne’ebé sira buka maka satisfaz sira nian interese rasik.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha situasaun halai tun sa’en buka projektu, osan no kadeira nia leet, felizmente sei iha politiku barak, emprezariu ho kontrator barak lakohi sai asu kutun. Sira hamrik metin defende sira nia partidu. Sira hatudu duni sira nia karakter no prinsipiu nu’udar ema politiku. Sira la fasil fa’an sira nia prinsipiu ho ideolojia hodi troka ho projektu ou benefisiu ekonomika. Sira ne’e maka nu’udar politiku sira ho dignidade, politiku ne’ebé hatene etika ho moral. Ema ne’ebé iha prinsipiu sei respeitadu liu duke ema ida iha osan barak maibe prinsipiu la iha ou muda partidu beibeik tamba de’it projektu, osan no kadeira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;*Fundador RENETIL&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Artigu ne'e hatun iha &lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com"&gt;FORUM HAKSESUK&lt;/a&gt;, 19 Fevereiru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7629255767574511653?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7629255767574511653/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7629255767574511653&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7629255767574511653'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7629255767574511653'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/02/politika-tuir-prinsipiu-asu-kutun.html' title='POLITIKA TUIR PRINSIPIU ASU-KUTUN'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-8019792351902348473</id><published>2011-02-07T02:42:00.000-08:00</published><updated>2011-02-07T02:50:34.175-08:00</updated><title type='text'>RENETIL loke KANTIN</title><content type='html'>&lt;div&gt;R-7-2-2011&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Loke ona &lt;b&gt;KANTIN R-88&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ba kolegas Renetil tomak nebe namkari lemo rai iha Timor leste no mos rai liur e liu-liu ba comphaneiro/a sira nebe iha Dili laran, oras ne'e dadaun iha sede RENETIL loke ona kantin R-88. Karik iha tempo iha oras meudia bele hakat liu mai iha &lt;b&gt;KANTIN R-88&lt;/b&gt; fatin sede Renetil Farol Dili. Hahan sira ne'e prepara husi ita nia belun comphaneiro/a sira. Hahan nia folin karun liu maka $1.75. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Menu: Etu + Lauk+ salada+ sup = $1.50 to $ 1.75&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Guaranteed delicious!!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Leila Caldas &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-8019792351902348473?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/8019792351902348473/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=8019792351902348473&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8019792351902348473'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8019792351902348473'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/02/renetil-loke-kantin.html' title='RENETIL loke KANTIN'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-4021096233430964085</id><published>2011-02-05T14:48:00.000-08:00</published><updated>2011-02-05T16:03:37.358-08:00</updated><title type='text'>THE ASIA FOUNDATION’S BOOKS FOR ASIA DISTRIBUTE NEARLY 10,000 BOOKS TO TIMOR-LESTE LIBRARIES</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili, February 3, 2011 &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;The Asia Foundation’s Books for Asia program in Timor-Leste today distributed 9,942 books to more than 40 public, school, university and local NGO libraries as well as government agencies. Around 3,000 of the books are allocated toward book fairs to help increase awareness about the important role of reading. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Since children and students often lack access to books, and the books that are out there often lack contemporary information, the main objective of the program is to provide access to information through reading materials. This book fair is about cultivating a culture of reading and literature and linking people together in today’s world,” said Hugo Fernandes, Books for Asia’s Program Manager in Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Each year, the Asia Foundation in Timor-Leste receives brand new, high quality books donated by prominent publishers in the U.S., including McGraw-Hill, John Wiley &amp;amp; Sons, Pearson Education, LexisNexis, and other publishers. These books are catalogued and distributed to the recipients in Timor-Leste based on requests received as well as through book drives. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;The Asia Foundation recognizes that books change lives and help shape young people’s imaginations, critical thinking skills, and their understanding of the world. They are powerful tools to combat poverty and inspire positive, long-lasting change. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Read more about the Books for Asia’s program in the Timor-Leste. For media inquiries, please visit the Press Room. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;http://www.asiafoundation.org/&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-4021096233430964085?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/4021096233430964085/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=4021096233430964085&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/4021096233430964085'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/4021096233430964085'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/02/asia-foundations-books-for-asia.html' title='THE ASIA FOUNDATION’S BOOKS FOR ASIA DISTRIBUTE NEARLY 10,000 BOOKS TO TIMOR-LESTE LIBRARIES'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-638021876251052770</id><published>2011-01-22T05:55:00.000-08:00</published><updated>2011-02-01T02:46:14.541-08:00</updated><title type='text'>KIAK NO NEPOTISMO</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;Carlos da Silva Lopes F.R. Saky&lt;/b&gt;* &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ema balu hateten iha kiak, iha maior  parte, tanba ema nian sala. Iha ema kiak tanba sira barukten ou la iha ambisaun  ou gasta osan taka matan. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hanesan banati, familia sira husi knua, gasta  osan taka matan iha festa hakoi mate no iha festa kaben ou fo barlake boot liu  sira nia kapasidade ekonomik rasik. Seluk hateten, mosu kiak tanba, ema sira  moris iha knua (foho) lakohi mudansas. Barak sai kiak tanba rende de’it ba  fatalizmu, ho fiar katak, Maromak hakotu ona sira nian destinu atu sai kiak.  Fiar ne’e, halo sira la buka haka’as an atu muda nia moris. Seluk hateten iha  ema kiak tanba rai nebe sira moris ba kiak duni.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Husik an husi argumentus  sira iha leten, ikus mai ita buka haree ho okulu seluk, ho okulu “desigualdade  social” nian. Tuir Roger Girod, “desigualdade social” katak fahe “vantagem” ho  “desvantagem” iha populasaun iha rai ida nia laran la hanesan. Fahe direitus,  poderes, rikezas no “vantagem” ho “desvantagem” la hanesan entre fraksoens  populasaun oioin. Anthony Giddens reforsa tan hanoin ne’e katak, “desigualdade  social” nudar konjuntu (...) husi desigualdades nebe estruturada ona entre  grupus individus oioin. Ho lia-fuan badak “desigualdade social” nudar diferensa  sosial ida kondisiona tuir “acesso” no “recursos”. Nune’e, riku nebe iha fahe  tuir ema ida-idak nian “prestigio” boot ou ki’ik ou tuir ninia valorizasaun  sosial; tuir ema ida idak nian estudus boot ou ki’ik, tuir ema ida-idak nian  kapasidades hala’o poder ou ninian sidadania, no sst. “Desigualdade social”  hamosu kiak iha grupus, familias no ema sira nebe iha “recursos” materiais,  sosiais no simbolikus nebe kuran tebes, iha nebe, la garante sira nian  efisiensia fizika atu hetan nesesidades basikas (pobreza absoluta) no halo sira  soe sai (=excluído) husi modo moris normal no direitus bazikus iha rai nebe sira  moris ba (pobreza relativa). &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Faktor seluk tan hamosu kiak mak sira nebe  kaer ukun, hala’o ukun la los. Halo korrupsaun no politik nepotismo maka’as.  “Nepotismo” nudar “corrupção de poder” ida, tanba sira nebe kaer ukun, lori  ninia pozisaun ou poder hodi fo prioridade, favorese ou fo fatin ba nia familia,  maluk ho ninia ema besik ou uma laran, la haree sira ne’e iha kapasidade ho  valor pessoal atu tuur duni iha fatin nebe sira okupa. Sira ladun tau matan ba  intereses nasionais, maibe tau matan liu ba sira nia familias ho maluk sira.  Sira la aplika prinsipiu “the right man in the right place”. Sira buka hariku  an, hariku familia no maluk, la interese ho ema seluk nian moris diak. Politik  “nepotismo” tuir hamosu “desigualdade social” no susar tebes atu sobu fila fali  bainhira estruturadu ona. Indonesia, ita nia maluk uma sorin, sai rahun no iha  ema kiak tokon ba tokon, tanba politik “nepotismo” no korrupsaun nebe kleur ona  Suharto harii no haburas.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Lei natural hakotu ona, se mak isin forti ou  iha pozisaun diak liu, nian sei manan iha funu. Ohin loron, timoroan balu hetan  sorti diak, konsegue hetan pozisaun diak iha administrasaun UNTAET nia laran.  Sira ne’e nia moris diak liu sira nebe la hetan pozisaun. “Vantagem” ida ne’e  mosu tanba sira iha estudus boot liu ou naran boot ou iha aman sarani maka’as  liu ou tanba ninia pozisaun politik favorese duni. Problema nebe agora mosu,  sira balu, nebe hetan pozisaun diak, lori sira nia poder hodi fo prioridade,  “acesso” no “recursos” ba nia familia ho maluk sira de’it, iha nebe hamosu liu  tan “desigualdade social”. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sira nebe hetan pozisaun diak, la buka fahe  rikeza hanesan iha sosiedade nia laran tanba “nepotismo” domina liu sistema  politik no ekonomia. Rai balu iha riku materiais maka’as, maibe ninia povu moris  hela iha kiak no hamlaha laran tanba fahe rikezas la hanesan. Haree de’it ba rai  Afrika, rai mesak riku de’it, maibe susar tebes sai husi kiak laran, tanba  politik “nepotismo” ho korrupsaun nebe hamosu “desigualdade social” ninia abut  kaer metin ona iha rai. “Nepotismo” no korrupsaun sempre la’o hamutuk ho regimes  ditatoriais sira. Sira nebe iha neon “autoritário” iha tendensia maka’as atu  halo politik “nepotismo”. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ohin loron mosu “desigualdade social” maka’as  iha Timor. Sira nebe iha k’biit argumenta katak, Timor sei moris iha rai rahun  “Setembro nakukun” laran, tanba ne’e, seidauk bele rezolve “desigualdades” nebe  iha. Argumentu ne’e bele los, maibe, realidade hatudu, boot balu Timor nian,  pratika maka’as ona politik “nepotismo”. Iha serbisu fatin Estadu nian balu, ita  hetan ema uma laran ou maun alin, rian, tiun ho sobriñus sira mak bou hotu iha  instansia ida ou sira mak hetan prioridade liu ba “acesso” ho “recursos” nebe  iha.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Laços familiares” ema Timor nian forti tebes. Ida ne’e hanesan buat  diak ida hodi hametin “coesão social”, maibe iha mos ninia “desvantagens”. Lasus  nebe forti, iha tendensia maka’as ba familia sira tulun malu. Bainhira uza sala  tulun, mosu “nepotismo” maka’as, tanba sira nebe hetan pozisaun diak no iha neon  “nepotismo”, sempre buka fo uluk prioridade ba nia familia ou maluk  sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Nepotismo” loke odan matan luan tebes ba korrupsaun, tanba sistema  familia autoritariu no paternalista nebe sei maka’as tebes iha familias Timor  nia laran, halo sira seluk nebe iha okos, la barani hase ulun boot nebe sira sei  maluk. Se mosu korrupsaun ruma, sira hotu taka ibun tanba maluk ou sistema  paternalista ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Atu buka moris diak ba timoroan hothotu no hakbesik  ema riku no kiak ba malu, tenki halo funu hasoru “nepotismo” no tau ema ida-idak  tuir ninian kapasidade. Buka haki’ik “desigualdade social” liu husi hasae  kualidade edukasaun, hamaka’as valores demokrasia, nune’e hodi bele fahe hanesan  rikezas nebe iha ba Timor oan hothotu. Buka hamosu governu mos liu husi  transparensia iha ukun, iha planeamentu, iha desizaun, iha gestaun no  responsabilidade. Ho nune’e de’it mak foin bele halo timoroan hothotu bele hetan  oportunidade hanesan no moris diak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;* Estudante Sociologia i Planeamento  ISCTE (Lisboa) i membru RENETIL &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nota: Artigo ne'e haruka tiha ona ba  STL&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;Arkivu&lt;/b&gt;: &lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Artigu ne'e foti iha renetil@yahoogroups, 8 Novembro 2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-638021876251052770?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/638021876251052770/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=638021876251052770&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/638021876251052770'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/638021876251052770'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/01/kiak-no-nepotismo.html' title='KIAK NO NEPOTISMO'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-2789783734499869230</id><published>2011-01-12T02:26:00.000-08:00</published><updated>2011-01-22T06:11:23.599-08:00</updated><title type='text'>Reuni senior RENETIL husi Yogyakarta</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TS2DWmfam1I/AAAAAAAAACc/7xenMEOVZq0/s1600/r_yogya2.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 133px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TS2DWmfam1I/AAAAAAAAACc/7xenMEOVZq0/s400/r_yogya2.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5561245539185105746" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; color: rgb(51, 51, 51); "&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/photo.php?fbid=179929695374287&amp;amp;set=a.105689159465008.8012.100000717736144"&gt;Reuni entre senior RENETIL husi Yogyakarta: Jose Luis, Julio Freitas, Rui Hanjam no seluk tan&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/photo.php?fbid=179904628710127&amp;amp;set=a.105689159465008.8012.100000717736144"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 178px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TS2CliXuWkI/AAAAAAAAACU/exap9uebN5w/s400/r_yogya.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5561244696265513538" /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; color: rgb(51, 51, 51); "&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/photo.php?fbid=179904628710127&amp;amp;set=a.105689159465008.8012.100000717736144"&gt;Reuni entre senior RENETIL husi Yogyakarta: Ilidio, Marcos, Rui Adylson, Hanjam, Joaquin Fonseca no seluk tan; Abdulah Sagran, Hugu, Ubalda, Elvis no seluk tan&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Fonte FB: Ilidio Ximenes da Costa&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-2789783734499869230?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/2789783734499869230/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=2789783734499869230&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2789783734499869230'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2789783734499869230'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2011/01/reuni-senior-renetil-husi-yogyakarta.html' title='Reuni senior RENETIL husi Yogyakarta'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TS2DWmfam1I/AAAAAAAAACc/7xenMEOVZq0/s72-c/r_yogya2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7539329939741841532</id><published>2010-12-23T15:01:00.000-08:00</published><updated>2011-01-04T15:04:08.185-08:00</updated><title type='text'>Natal K'manek no Feliz Ano Novo 2011</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Bodik ba Kompaneiru/a no Simpatizantes RENETIL &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;RENETIL hato'o Boas Festa NATAL 25 Dezembru 2010 no FELIZ ANO NOVO 2011 ba Kompaneiru/a no Simpatizantes RENETIL tomak, ita espera katak ho Kosok Oan nia moris sei lori Damen, Domin no Paz  nune'e mos Boa Suksesu ba ita hotu iha Tinan Foun 2011.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aproveita iha biban ida ne'e ami hakarak hato'o mos ba  Kompaneiru/a no Simpatizantes RENETIL hotu katak, ita sei lori bukae idak-idak (Katupa/Bibidas/Petisku ou SST.....) atu selebra ita nia FESTA NATAL HAMUTUK ne'ebe sei halao iha dia 5 Janeiru 2011, oras tuku 18:00 OTL iha SEDE RENETIL Falor Dili. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ba Kompaneiru/a no Simpatizantes sira nia atensaun no kolaborasaun ami hato'o Obrigadu Wa'in.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili, 23/12/2010&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hako'ak Bo'ot,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;Francisco JMF Belo&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;secgen Interinu RENETIL&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7539329939741841532?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7539329939741841532/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7539329939741841532&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7539329939741841532'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7539329939741841532'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/12/natal-kmanek-no-feliz-ano-novo-2011.html' title='Natal K&apos;manek no Feliz Ano Novo 2011'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-5083879946369782805</id><published>2010-12-14T15:19:00.000-08:00</published><updated>2011-01-11T00:25:25.274-08:00</updated><title type='text'>Sociedade, Korrupsaun no Komisaun Anti-Korrupsaun</title><content type='html'>&lt;p style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal" align="center"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(Hanoin ruma ba komemora loron Internasional Anti-Korrupsaun iha Timor-Leste)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal" align="center"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Husi: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;José António J. Neves&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;, Comisariu Adjuntu EKP&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: center" class="MsoNormal" align="center"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Tinan ne’e Timor-Leste komemora ba dala-uluk loron Internasional Anti-Korrupsaun, 9 Dezembru iha tinan 2010. KAK hetan fiar husi orgaun Estadu Timor-Leste nian tomak atu lidera komemorasaun nee. Maibe ita nia sociedade seidauk hatene didiak kona ba loron ida ne’e. Ne’e duni ami hakarak koalia oitoan kona ba loron nee molok tama ba asuntu seluk iha topiku ida nee.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Rezolusaun 58/4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Iha loron 31 fulan-Outubru tinan 2003 ONU hasai Rezolusaun 58/4 nebé hamoris Konvensaun ONU nian kontra Korrupsaun, estabelese UNODC nudar sekretariadu ba asuntu ida ne’e no determina loron 9 fulan-Dezembru nudar loron internasional anti-korrupsaun. Iha fulan-Dezembru 2005 Konvensaun ne’e hahu vigora. Konvensaun ne’e nudar instrumentu legál internasional ne’ebé obriga paíz iha mundu atu fó atensaun makas ba kombate korrupsaun iha ida-idak nia nasaun no husu nasaun hotu-hotu atu kontra korrupsaun nudar komunidade ida.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Too fulan-Setembru 2010 iha paíz 145 mak ratifika ona Konvensaun ne’e, inklui Timor-Leste. Timor-Leste ratifika Konvensaun ne’e ho Rezolusaun Parlamentu No.25/2008, loron 10 fulan-Dezembru. Paíz ne’ebé ratifika kesi-an legál no moralmente ba Konvensaun ne’e hodi estabelese polítika, legislasaun, regulamentu no programas ba kombate no prevene korrupsaun inklui&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;fó sentidu ba komemorasaun loron internasional anti-korrupsaun nudar loron kampaña publika ida.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 5pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Komemorasaun Loron Anti-Korrupsaun iha Timor-Leste&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 5pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ema barak mak hatudu preokupasaun no koalia kona-ba korrupsaun iha Timor-Leste no iha espetativa makas katak tenki kombate duni korrupsaun iha Timor-Leste. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Oras ne’e públiku tula hela espetativa ne’e ba KAK nia kabas atu atua lalais, atu prosesa lalais ema ruma ba tribunal ona. Maibe wanhira hare ho klean ba kompleksidade problema korrupsaun ho nia fórmas no fatór kondisionante oioin ita tenki rekoñese no bolu atensaun katak papel kombate korrupsaun tula iha sidadaun hotu-hotu nia kabas. KAK hamriik iha oin tuir kna’ar ne’ebé Estadu fó ba nia, maibe presiza nafatin kooperasaun husi sidadaun hotu-hotu.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ita nia sociedade hatudu preokupasaun makas ba problema korrupsaun iha Timor-Leste. Ita hotu-hotu tenki konkorda katak se problema ne’e husi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; hela deit sei sai dezastre nacional ba Timor-Leste. Korrupsaun laos krime simples maibe, krime nebé &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;iha karakter organizasional, utiliza meius teknolozia, ho dimensaun transversal no transnasional.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;atak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; krime nebé husi ema ba ema, intensional no utiliza meius oioin, koordenadu ka organizadu, sanak tama iha setór oioin ho rede nebé hakat liu fronteira nasional. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Krime ne’e iha potencia ba sobu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;integridade &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;P&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ovu no &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;stadu Timor-Leste. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Katak, desvaloriza&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; normas étika, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;valor &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;sosial no legais ne’ebé vigora universalmente no mós iha Timor-Leste.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Povu no Estadu Timor-Leste forma nia dignidade no integridade ho valor no norma lubuk ida nebe mai husi nia kultura, nia fiar no institusionaliza iha Konstituisaun RDTL. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Se korrupsaun invade &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ita &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;hodi sobu no hatun dignidade no integridade povu no estadu Timor-Leste, entaun korrupsaun inimigu povu no estadu nian. Se mentalidade korruptu moris ona iha servidores estadu nian&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; fila-liman-nain sira ruma, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ka se deit, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;entaun tenki iha medidas ruma ba sira. Ne’e duni estadu iha razaun no obrigasaun atu hamoris instrumentu legál fórmal hodi fóti medidas ba maluk ruma ne’ebé tau-an sala iha prosesu konstrusaun estadu no dezenvolvimentu povu nia moris diak.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Nudar cidadaun diak nebe responsável lato’o, se ita preokupa deit maibe la hatudu asaun prevene no kombate korrupsaun iha ita nia moris lorloron. Iha komemorasaun loron Internasional Anti-Korrupsaun ba tinan ida ne’e ami fótema “Hau halo saida ba prevene no kombate korrupsaun iha Timor-Leste”. Liu husi eventu ne’e ami hakarak ida-idak afirma nia kompromisu no integridade nudar sidadaun diak ne’ebé hakarak kombate duni korrupsaun iha Timor-Leste.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Eventu ne’e komemora iha loron importante tolu nia klaran ne’ebé iha relevansia makas no fó sentidu liu tan ba ita nia papél kombate&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; no prevene&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; korrupsaun iha Timor-Leste. Loron 7 fulan-Dezembru, loron&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; ita komemora &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;herois &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;nebe mate tan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; invazaun husi poténsia militar externa. Sira mate ba kauza nobre Timor-Leste nia soberania, nia dignidade no direitu nudar povu ba hetan independénsia. Loron 8 fulan-Dezembru loron Imaculada Conceição, Padroeira Timor-Leste nian ne’ebé iha tinan 1987 to’o 1988 perigrina haleu Timor-Leste tomak hamutuk ho povu sira iha vila, iha área rural, iha fóho ka ai-laran hamulak no halerik husu atu restaura fila fali ita nia soberania, ita nia dignidade no ita nia direitu nudar povu. Loron 10 fulan-Dezembru loron Direitus Umanus&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;. Loron ita komemora elementus fundamental&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ne’ebé &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;fo sentidu ba ita&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; dignidade&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; nudar ema,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; ne’ebé ita ratifika no konsagra mós iha Konstituisaun RDTL, iha polítika no sistema funsionamentu estadu Timor-Leste. Komemorasaun loron 9 fulan-Dezembru ne’e ba Timor-Leste hetan sentidu espesial ho asaun no espresaun históriku hirak ne’e, ne’ebé laos mósu sein objetivu no hotu sein sentidu no impaktu ba povu Timor-Leste nia moris.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Korrupsaun iha Timor-Leste&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ema komenta no argumenta katak korrupsaun iha Timor-Leste hahu husi prezensa Indonesia iha “Timor-Timur”. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Iha tempu neba &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;prátika ida ne’e mosu iha nivel hotu-hotu no halo ema monu ba opsaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;boot rua&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;; halo parte konsientemente &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ka hadok-an. Iha mos opsaun kiik ida nebe hakarak kontra maibe kbiit la too, ikus mai monu ba opsaun rua ne’e ida. Husi tinan 2000 mai problema korrupsaun sai preokupasaun boot ba bebeik no ema barak tan mak koalia no haksesuk. Agora ita hasoru opsaun tolu maibe iha ambiente socio-politiku nebe oinseluk: monu ba pratika korrupsaun konsientemente ka inkonsientemente, pasivu deit ka la importa no kontra pratika korrupsaun. Opsaun tolu nee foin hatudu deit ita nia persepsaun jeral maibe seidauk hatudu loloos sé mak sé iha opsaun ida ne’ebe.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Rejime Indonesia la iha ona Timor-Leste. “Timor-Timur” sai ona Timor-Leste, husi “Provinsi ke-27” ba Repúblika Demokratika Timor-Leste. Ita halo mudansa kualitativa ida ba estatutu social no politiku ida as liu ida uluk nebe halo ita orgullu tebes nudar povu. Estadu Independente ida ho naran República Democrática de Timor-Leste. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Estad&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;o de&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Direit&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; Demo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;crático nebé harii ho valor no norma sira nebé sai mata-dalan ba ema hotu-hotu nebé hamahon-an iha Estadu ne’e nia laran.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Se iha nafatin hahalok korruptu iha Estadu ne’e nia laran, entaun ita korrompe dadaun integridade Estado de Direito Democrático ida ne’e. Laiha razaun atu hare ba realidade negativa iha tempu uluk hodi justifika hahalok korrupsaun iha tempu agora. Ema balu bele dehan “ ne’e mentalidade nebé susar ka kleur mak lakon”. Iha parte ida lo’os se ema nebé iha mentalidade ne’e la hakas-an hodi muda toman at ne’e. Se ema ne’e la valoriza valores no norma nebe halo nasaun ne’e moris, se ema ne’e la hare ona povu tomak nia moris diak nudar produtu independencia ba tempu naruk. Mentalidade nebe ladiak mos bele muda wainhira ema nee hakarak muda duni.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Se lalika hare deit ba tempu uluk, entaun faktor saida tan mak ita tenki hare? Bele faktor barak maibe agora ita foti lai faktor rua: ida mak mentalidade, ida seluk mak lalaok moris. Mentalidade mos produtu husi kondisaun ida nebé ita bele dehan korrupsaun primeira instansia. Katak, ema ne’e estraga uluk nia konsiencia moral ka la respeita ona nia konsiencia moral nudar ema no nudar cidadaun Timor-Leste. Korrupsaun iha instansia ida nee lori ema ba ambisaun negativa nebe boot atu hariku-an liu husi dalan saida deit; lori ema ba halo kontrabalansu negativu katak, kontra hahalok negativu ho hahalok negativu, tanba laiha ona pasiensia atu mantein nafatin iha dalan nebe diak; lori ema ba sai oportunista la kontrola-an (deskontroladu), katak aproveita oportunidade hotu-hotu hodi hatudu ka goza nia ganansia.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Pola hidup ka lalaok moris ita Timor nian balu nebe ita klaim katak ita nia kultura favorece korrupsaun mosu. Pratika konsumerismu no rebo-rebo iha serimonia, halo festa ho dansa iha serimonia oioin inklui cerimonia relijioza, prátika kultural balu nebe materialistiku. Se ita la tau atensaun ba pratika hirak ne’e, ita kria nafatin kondisaun ba korrupsaun atu akontece maibe ita hakilar nafatin katak korrupsaun halo povu kiak, naok povu nia osan, halo dezenvolvimentu la lao no seluk-seluk tan. Korrupsaun laos hahalok ida mosu derrepente maibe rezultadu husi procesu ida.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ho kondisaun hanesan refere iha leten ne’e ita la hatene loloos sé mak sé iha opsaun ida nebe. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Maluk sira neb&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;é&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; le ka rona informasaun hirak nee &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;tama iha opsaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; ida neb&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;é&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;. Ema barak hakilar kona ba korrupsaun maibe ho objetivu la hanesan. Korruptor ida mos hakilar kona ba korrupsaun wanhira oportunidade ba nia atu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;haknauk subar-subar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; osan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ka sasan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; estadu nian monu fali ba korruptor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; ka ema&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; seluk ida; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;nia &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;hakas-an ona maibe seidauk konsege deit, katak iha ona intensaun maibe oportunidade mak seidauk to&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;’&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;o. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Diferensa mihis tebtebes entre sira nebe ho karakter hanesan nee. Ema balu koalia no kritika ema seluk halo korrupsaun tanba nia hasoru ema nebe koalia hela kona ba asuntu nee, maibe nia la senti buat ida ka nia senti buat ida la kona nia. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Iha mos ema seluk nebe preokupa tebes no hakas-an halo buat ruma kontra prátika korrupsaun iha Timor-Leste.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ita nia sociedade nee koalia makas kona ba korrupsaun boot nebé preciza kombate liu husi dalan represivu ho lei, investiga, akuza, lori ba tribunal no kastigu. Ne’e lo’os no preciza duni dalan ida neé. Maibe korrupsaun boot ne’e la mosu derrepente deit se la hahu husi buat kiik no simples. Ita labele kombate korrupsaun ka krime sira seluk ho hatauk ema ho lei deit, maibe halo ema iha vontade ka hakarak rasik atu kumpri lei no kumpri nia konsiencia moral. Ita fiar katak iha Timor-Leste sei iha ema barak mak hakarak kumpri lei no nia konsiencia moral, maibe balun la iha vontade ida nee. Tanba ne’e edukasaun kona ba valores, etika hodi promove vida civika iha sociedade halo parte integrante servisu kombate no prevene korrupsaun.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Komisaun Anti-Korrupsaun iha Timor-Leste (Lei no.8/2009)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Natureza no Misaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Komisaun Anti-Korrupsaun ne´e pesoa koletiva ida ne’ebé iha direitu públiku, haknaar ho personalidade jurídika, ho independénsia téknika no autonomia administrativa no finanseira. Komisaun nu’udar órgaun pol&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;sia kriminál espesializada, ne’ebé independente, halo intervensaun tenke tuir deit kritériu legalidade no objetividade ne’ebé lei haruka no atua ho diresaun hosi autoridade judisiária kompetente tuir lei haruka.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 12pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Komisaun ninia misaun mak halo asaun prevensaun no investigasaun kriminál ba krime korrupsaun nian iha fórma oioin, pekulatu, abuzu podér, tráfiku influénsia no partisipasaun ekonómika iha negósiu, hanesan defini ona iha lejislasaun penál nian.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Kompetensia&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -18pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;1. Iha matéria prevensaun kriminál, Komisaun iha kompeténsia atu:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;a) Halibur (rekolla) no analiza infórmasaun hirak ne´ebé kait ho kauza sira, no prevensaun korrupsaun nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;b) Halo asaun sira kona-ba sensibilizasaun hodi limita lalaok korrupsaun nian, motiva ema sira atu kuidadu (prekausaun) ka hamenus (redús) hahalok no situasaun hirak ne´ebé lori (fasilita) ema ba hamósu hahalok kriminozu sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;c) Fó hanoin (akonsella) kualkér instituisaun ka entidade públika kona-ba oinsa prevene no funu hasoru hahalok korrupsaun nian.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -18pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;2. Iha matéria investigasaun kriminál, Komisaun iha kompeténsia atu halao knaar ne’ebé lei fó ba órgaun polísia kriminál, mak hanesan:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;a) Halo inkéritu ka prátika hahalok inkéritu ne´ebé delega ona hosi Ministériu Públiku;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;b) Halibur notísia krime nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;c) Deskobre ema sira-ne´ebé responsável ba prátika krime;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;d) Buka hatene loloos (averigua) indísiu ka notísia faktu nian ne´ebé bele konstitui krime;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;e) Halo identifikasaun no kaer (halo detensaun) ema sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;f) Halo notífikasaun hirak ne´ebé presiza, hosi nia rasik ka hamutuk ho autoridade polisiál seluk;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;g) Halao interrogatóriu iha ámbitu investigasaun nian no hahalok instrutóriu seluk ne’ebé presiza para halao atribuisaun sira ne’ebé simu;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;h) Buka no revista sasan;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;i) Tahan sasan no dokumentu sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;j) Halo vijilánsia;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;k) Rona no halo gravasaun ba ema koalia ka komunika malu liu hosi telefóne, ho autorizasaun judisiál;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;l) Halo ezame ba livru, dokumentu, rejistu, arkivu sira no elementu seluk ne’ebé relasiona duni ho sasan sira ne’ebé sai objetu investigasaun nian, nune’e mós kualkér vestíjiu infrasaun nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;m) Husu hanoin matenek nain sira (proceder a pericias), sukat no halibur amóstra sira ba ezame laboratóriu nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;n) Promove selajen iha kualkér instalasaun.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -18pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;3. Iha matéria investigasaun kriminál nian, Komisaun mós bele husu ba Ministériu Públiku atu fóti medida kautelár ruma, tuir lezislasaun prosesuál penál nian, hanesan temi tuir mai ne’e:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;a) Atu haruka halo konjelamentu ba konta bankária hirak ne´ebé iha indísiu fórte ne’ebé hatudu proveitu hirak mai hosi krime ne’ebé prevé tiha ona iha artigu 4.º;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.25pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 42.55pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;b) Haruka atu la bele uza sasan (ativu) saida deit ne’ebé iha ema ruma nia liman, tahan ona (kustódia) ka sasan ne’ebé iha ema ruma taumatan hela.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -18pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;4. Wainhira halao funsaun hirak temi tiha ona, Komisaun tenke fó prioridade aas liu ba investiga kazu korrupsaun hirak ne´ebé boot ka komplesu liu.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;5. Komisaun bele kaer mós rezime espesiál hirak ne´ebé prevé ona iha Dekretu-Lei nú. 4/2006, loron 1 fulan-Marsu nian , no nú. 2/2007, loron 8 fulan-Marsu nian.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;6. Komisaun nia atuasaun hirak ne’ebé la hetan uluk mandatu hosi autoridade judisiáriu kompetente, ba kazu no tuir lei haruka, tenke hetan validasaun hosi autoridade judisiária kompetente iha prazu másimu oras 72 nia laran, tuir pena nulidade (se lae la vale tuir lei).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;7. Validasaun tenke husu lalais kedas hosi Ministériu Públiku.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; TEXT-INDENT: 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Definisaun Korrupsaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;a) Korrupsaun pasiva ba hahalok ne´ebé la tuir lei (ilísitu),&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; tuir termu artigu 292.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé nia rasik, ka liu hosi ema seluk, ho ninia konsentimentu (hakarak rasik) ka ratifikasaun, husu ka simu, ba nia rasik ka ba ema datoluk, maske nia la merese, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál, ka ninia promesa, atu halo buat ruma ka husik hela deit ne´ebé la tuir nia devér kargu nian, maske mósu molok hahusuk (solisitasaun) ka aseitasaun;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;b) Korrupsaun pasiva ba hahalok lísitu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; mak, tuir termu artigu 293.º hosi Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé nia rasik, ka liu hosi ema seluk, ho ninia hakarak rasik ka ratifikasaun, husu ka simu, ba nia rasik ka ba ema datoluk, maske nia la merese, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál, ka ninia promesa, atu halo buat ruma ka husik hela deit ne´ebé la kontraria ho devér kargu nian, maske molok hahusuk (solisitasaun) ka aseitasaun; no funsionáriu ne´ebé nia rasik ka liu hosi ema seluk, ho ninia konsentimentu (hakarak rasik) ka ratifikasaun, husu ka simu, ba nia rasik ka ba ema datoluk, maske nia la merese, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál hosi ema ne´ebé ba nia iha ona, iha hela ka sei iha hakarak makas atu depende ba funsaun públika sira ne’ebé nia halao;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -25.1pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;c) Korrupsaun ativa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; mak, tuir termu artigu 294.º Kódigu Penál nian, ema ida-ne´ebé nia rasik, ka liu hosi ema seluk no ninia konsentimentu ka ratifikasaun, fó ka promete ba funsionáriu ka ba ema seluk ho ninia konsentimentu, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál ba funsionáriu ne’ebé la merese, ho intensaun hanesan hatudu tiha ona iha artigu 292.º ka iha artigu 293.º Kódigu Penál nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -25.1pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;d) Pekulatu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;, tuir hakerek iha artigu 295.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé la ho lejitimidade (la tuir lei) fóti ba nia diak rasik ka ema seluk, osan ka sasán ne´ebé bele muda (móvel), públiku ka partikulár ne´ebé entrega ba nia, iha ninia liman, ka nia bele hetan asesu ba tanba ninia funsaun sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -25.1pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;e) Hana’in an hodi uza (pekulatu uzu)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;, tuir hakerek iha artigu 296.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé uza ka hosik ema seluk uza ho finalidade hirak ne’ebé la loloos, kareta sira ka sasán móvel sira-ne´ebé ho valór boot (signifikativu), ne´ebé entrega ona ba nia, iha ninia liman ka nia bele hetan asesu ba sasán hirak ne´e tanba razaun ninia funsaun sira, hodi fó ba nia rasik ka ema datoluk, benefísiu ne´ebé la tuir lei (la lajítimu) ka hasusar ema ruma;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -25.1pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;f) Abuzu Podér&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; mak, tuir artigu 297.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé abuza podér sira ka viola devér hirak ne´ebé kait ho ninia funsaun sira, ho intensaun hodi hetan ba nia rasik ka ba ema datoluk, benefísu ne´ebé la tuir lei (la lejítimu) ka hasusar ema seluk;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -25.1pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;g) Partisipasaun Ekonómika iha negósiu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;, iha artigu 299.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ne´ebé, tanba razaun halao knaar públiku tenke intervein iha kontratu ka operasaun seluk ka aktividade, no aproveita kondisasun ida ne’e, hodi hetan ba nia ka ba ema datoluk, diretamente ka liu hosi ema seluk, vantajen patrimonial, ka, liu hosi dalan seluk ruma, partisipasaun ekonómika ne’ebé la tuir dalan loloos, ho nune’e hasusar interese públiku sira ne’ebé mak nia tenke administra, fiskaliza no defende ka halao duni;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;h) Ajente Públiku&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;, tuir artigu 302.º Kódigu Penál nian, funsionáriu sivil, ajente administrativu, membru fórsa sivíl no polisiál sira nian, nune’e mós ema sira ne´ebé inklui ona iha alinea d), e) no f) no iha nú. 2.º artigu ne´ebé refere ona;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;i) Pessoa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;, ema ida mesak (singulár) ka koletivu (inklui banku sira no instituisaun finanseira sira seluk), no kona-ba ema koletiva ida katak, inklui ninia diretór, administradór no responsável sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 6pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;j) Instalasaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; sira inklui sasan hirak iha uma laran, iha liur no buat hirak ne’ebé tau iha neba ka hatutan ba uma ne’e (anexus);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: normal; TEXT-INDENT: -21.3pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt 21.3pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;k) Móvel &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;sira inklui, karreta, roo, aviaun/sasemok, no kontentór sira.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; MARGIN-BOTTOM: 0pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Tuir lei ida nee Komissaun iha papel boot rua: prevenssaun no investigasaun. Area rua ne’e importante hotu. Informasaun nebe hakerek antes sub-topiku ida nee koalia kona ba prevensaun liu husi edukasaun no konsientizasaun públiku. Poder investigasaun area ida komplexu no sensitivu nebe ejize kapacidade oioin husi investigador sira. Area nebé iha risku bo’ot. Entaun preciza mos publiku nia kompriensaun no kooperasaun atu garante atividade investigasaun lao tuir kbiit nebe lei haruka.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Lia-fuan ikus&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Riku soi estadu nian namkari no akumuladu hela iha povu nia le’et no iha orgaun estadu sira. Iha neba iha sasan, iha poder no iha oportunidade. Poder sempre relasiona ho buat ruma hanesan sasan, osan, decizaun politika ka relasaun no iha neba bele halo ema monu ba materialista no sai ganansiozu. Sistema kontrolu no balansu ba poder iha atu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;halo ida-idak tau-an iha nia fatin ho funsaun nebe atribui ba nia.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Iha sektor privadu akumulasaun sasan, osan no poder namkari iha kompañia sira, iha a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ensias produtores bens no servisu (barang dan jasa), a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;ensias distribudores produtus komersiais, bens no servisu. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Povu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;dala barak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; sai vitima ba korrupsaun no bele mos sai autor wainhira nia &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;halo parte iha rede ema sira nebe pratika korrupsaun. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ignoransia&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;povu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;nian &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;bele sai potencia ba manipulasaun nebe ikus mai sai vitima ba korrupsaun. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; " lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ne’e duni tenki neon moris no matan moris, hakbiit-an ho forsa moral no hotu-hotu iha papel importante ba prevene no kombate korrupsaun iha Timor-Leste.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-5083879946369782805?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/5083879946369782805/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=5083879946369782805&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5083879946369782805'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5083879946369782805'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/12/sociedade-korrupsaun-no-komisaun-anti.html' title='Sociedade, Korrupsaun no Komisaun Anti-Korrupsaun'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-3365366864814557537</id><published>2010-11-27T06:38:00.000-08:00</published><updated>2010-11-27T06:47:22.716-08:00</updated><title type='text'>LORON 28 FULAN NOVEMBRU (1975-2010)</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;&lt;div&gt;Loron 28, fulan Novembru, Timor Leste Proklama Independensia, iha tinan 1975. Loron ne'e dekretadu nudar loron feriadu nasional. Parabens RDTL!&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-3365366864814557537?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/3365366864814557537/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=3365366864814557537&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3365366864814557537'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3365366864814557537'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/loron-28-fulan-novembru.html' title='LORON 28 FULAN NOVEMBRU (1975-2010)'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-5887738390840615754</id><published>2010-11-11T11:39:00.000-08:00</published><updated>2010-11-11T11:42:28.418-08:00</updated><title type='text'>12 Novembru 1991 Nudar Klimax Ba Levantamentu Klosan Sira Nian Funu Ba Ukun Rasik An</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 13px; color: rgb(0, 51, 85); line-height: 18px; "&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi )* &lt;b&gt;António Ramos Naikoli&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Tinan ida ne’e ita komemora massakre 12.11.1991, tinan sanulu resin sia (19 anos) ona, maka akontesimentu ida ne’e, loke mundu ninia konsciencia no opiniaun publika ninia hanoin konaba funu Timor-Leste nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Ho Massakre Stª Cruz ninia impaktu ba internacionalizasaun ba funu Timor-Leste nian iha mundu no mos provoka mudansas bot iha rejime nia laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha reflesaun ne’e mos hakerek nain hakarak estabelece akontecimentu sira ne’ebe mosu iha kotuk, molok 12.11.1991, tamba masakre S. Cruz, hanesan sekuencia lojika husi akontencimentu sira seluk, ne’ebe envolve direkta husi movimentu juventude nian ba funu ba Libertasuan Nasional.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Hakerek nain koko, dada husi demonstrasaun 12.10.1989, iha Papa Joao Paulo II ninia vizita, demo hasoru Embaixador Amerikanu, entrevsita Robert Dom ho Kay Rala Xanana Gusmao no revolta iha Dili laran, preparasaun ba vizita DPP no nakfera Massakre S. Cruz, 1992, Lucitania Expresso no kaptura Kay Raka Xanana Gusmao no mos demonstrasaun ne’ebe estudante sira halo iha Jakarta durante APEC 1994 ho presensa Prezidente Amerika nian, Bill Clinton.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;I.&lt;strong&gt; 12.10.1989 - vizita Papa Joao Paulo II no demonstrasaun iha misa nia ninin&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Ulun bot igreja Catolika nian, Papa Joao Paulo II, decide mai halo visita iha Timor-Leste, iha interpretasaun oi-oin, husi parte Indonesia ninia diplomacia atu Papa Joao Paulo II bele Hare ho matan realidade. Parte Indonesia prepara didiak no seguransa maximu ba vizita ida ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte Timor-Leste, igreja, resistencia no liliu juventude aproveita didiak vizita ida ne’e hodi denuncia no bolu atensaun ba situasaun politika Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Molok Vizita Papa iha fulan Outubru, iha fulan Junho, estudantes sira estuda iha indonésia mos decide hola decizaun hodi halao asaun tuir mai ne’e: grupus ida ba husu Suaka Politika iha Embaixada Japaun no Vatikan, sira tama iha embaixada Japaun maka: Fernando Lasama de Araujo, eis-Sekjen Renetil, Prezidente PD no Prezidente Parlamentu Nasional no Carlos Saky, fundador Renetil no assessor ba Sekretariu Estadu Seguransa (SES). Tama ba Vatikanu, Avelino Coelho, membru Renetil, fundado FECLETIL, AST no PST no aktual Sekretariu Estadu Politika Enerjetika (SEPE), Joao Reis, Marciano da Silva, fundador Renetil, aktual representante Timor-Leste iha Bruzelas no Agapito Cardoso, fundador Renetil.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Asaun seluk, maka estudantes sira hakerek petisaun ida haruka ba Papa Joao Paulo II iha Dili, atráves José AMX alias Siak, fundador Renetil no Vice-Secretariu Jeral Renetil, entrega karta liu husi Gilda Gomes (Pedro Klamar Fuik nia bin, dentista ka doutor nihan nian iha klinika Bairo Formosa, klinika Diocese Baucau no Hospital Referal Baucau) entrega ba Bispo Belo iha Licidere, wainhira ba asiste misa ne’ebe maka dadersan Amo Bispo Belo selebra, lor-loron.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Juventude iha Dili laran mos prepara ba halao asaun iha vizita Papa Joao Paulo II nian ne’e. Organizasaun Juventude ne’ebe maka nia existencia iha biban ne’eba maka OJETIL/OJECTIL, iha biban ne’eba komando fó duni orientasaun atu halo asaun ruma iha prezensa Papa nian. Iha surumutuk ne’ebe maka halao iha Eskola Esternato S. José, Balide. Iha surumutuk ne’eba, husi Exekutivu Frente Klandestina ne’ebe maka iha biban ne’eba foin hahu ho Constanscio Pinto alias Terus, Nuno Corvelho, Abel Silva ”Abut”, Francisco Lelan, Antonio Aitahan Matak, José Ramos, no sst. Fó tomak knar ba juventude halao asaun ne’e, lidera husi Pedro Klamar Fuik no José Manuel Fernandes alias Nakfilak, hodi organiza ba juventude halo demo.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha parte indonesia mos prepara makas asaun oinsa maka bele iha sucesu vizita Papa nian. Atu sucesu ba visita ne’e buka iha seguransa, tropa indonesia halao operasaun presuasaun, lansa teror no probaganda atu durante vizita ne’e la iha asaun ruma maka bele denuncia violasaun direitus humanus. Liu husi mobilizasaun exercitus, policias, intelijencia husi BAIS/BAKIN, milicias timor oan ka HANSIP sira ne’ebe prepara atu ba treinu sai Tentara 3 bulan.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi protokolo estadu nian, buka oinsa maka segura vizita ne’e hodi evita Papa labele rein rai wainhira tun husi Aviaun, propriu Beny Murdani akompana Papa Joao Paulo II iha ninia vizita. Maibe golpe ida mosu hanesan choque bot ba relasaun publika rejime Soeharto, wainhira Papa hiit an ba to’o Altar leten, husi parte Igreja Catolika prepara hela iha altar nia oin mapa Timor no cruz ida. Molok Papa celebra misa, Amo Filomeno Jaco, SJ, anunciu husi Mikro katak “Papa sei rein Cruz iha rai Timor nia leten”. Iha interpretasaun no leitura oi-oin konaba aktu Papa nian. Ida; Papa Rei Cruz, simbol ba terus. Rai Timor, cruz no Timor, rai no povu ne’ebe maka terus, maka bele traduz husi aktus Papa nia ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Papa Joao Paulo II maka precide cerimonia lao kompletu to’o hotu, tema iha nia Humilia maka: “&lt;i&gt;Imi maka Naroman no Masin Rai nian&lt;/i&gt;”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Joventude sira bé halo manifestasaun iha biban ne’eba maka husi Bidau Tahu Laran, Kuluhun no seluk tan. Wainhira atu taka cerimonia ho bensaun hotu, grupus jovens sira halai tama mai besik altar nia oin hodi &lt;strong&gt;Viva PAPA JOAO PAULO II&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;Viva Timor-Leste&lt;/strong&gt;. Tuir testamunya husi Ventura Consceicao (oras ne’e servisu iha Liverpool, Inglaterra) katak, “&lt;strong&gt;iha momentu ne’eba sira maka hudi kbit deit halai tama ba halo demo. Se sira maka la iha korajen, la akontese demo&lt;/strong&gt;”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;04.11.1989 - konsentrasaun jovens iha Licidere&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 162px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Depois vizita Papa Joao Paulo II, militares Indonésia sira, liu husi servisu sekretus ka intel no koloboradores lokais sira hahu halo preseguisaun ba jovesn sira. Iha Biban ne’eba jovens hotu ba halo konsentrasaun iha residencia Bispo nian, iha Licidere. Iha biban ne’eba mos, komando Operasional Militar iha Timor-Timur ne’ebe ho sigla Pangkoloskop, negocia atu Bispo entrega jovens sira ba iha Pangkoloskop. Atu bele simu &lt;i&gt;pencucian otak&lt;/i&gt; no buka influencia ho ideolojia Pancasila. Jovens sira ne’ebe iha biban ne’eba militares kaer barak, destaka ba José Manuel alias nakfilak, atual deputadu husi bankada Fretilin, Pedro Klamar Fuik, aktual komandante komponente Naval. Maibe jovens sira maske hasoru no simu preseguisaun maibe la muda sira nia sentimentu nasionalismu no patriotismu ba funu ba ukun rasik an.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 0px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; display: inline !important; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;II. &lt;strong&gt;1990 - demo hasoru Embaixador Amerikanu, entrevsita Robert Dom ho Kay Rala Xanana Gusmao no revolta iha Dili laran&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Loron 17 fulan Janeiru, demo hasoru Embaixador Estadus Unidus Amerika, John Monso iha Hotel Turismu. Iha biban ne’eba, iha Jovens barak maka koncentra iha Hotel Turismu, Licidere tamba Embaixador ho ninia kaben ba hela iha ne’eba. Hafoin embaixador to’o iha fatin, jovens sira hahu loke espanduk hodi hakilar slogan-slogan sira konaba &lt;i&gt;Viva Timor-Leste&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Viva Kay Rala Xanana Gusmao&lt;/i&gt;, ... sst.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Jovens sira mos hetan atake husi militares TNI, Polri, servisu sekretu no preman sira. Jovens sira halai hotu ba residencia Bispo nian hodi hetan protesaun, tamba iha biban ne’eba uniku fatin ne’ebe maka klosan sira bele hetan protesaun maka igreja Katolika no Cruz Vermelha Internacional.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Depois iha Bispo nian, negociasaun husi jovens demonstrantes ho Pangkolokops, Brigjen Suryadi, hodi fó autorizasaun ba demonstrasaun loron rua tan, 18-19 Janeiru 1990.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;Setembru&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Robert Dom, husi Australia ba to’o Buafu, Ainaro, halo entrevista komandante Supremo Falintil no lider maximu CNRM, Kay Rala Xanana Gusmao. Liu husi organizasaun Frente Klandestina, ne’ebe envolve Comite Executivu FK, Resistencia Nacional dos Estudantes de Timor-Leste (RENETIL) no Frente Diplomatika, hodi organiza, oinsa maka hatama Robert Dom ba halao entrevista ho Kay Rala Xanana Gusmao iha Buafu, Ainaro.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Operasaun ne’e envolve estudantes sira liu husi RENETIL, ne’ebe simu Robert Dom,husi Australia tama mai Indonesia, liu husi Surabaya, Indonesia. Husi diresaun Renetil, fihir Domingos Sarmento Alves alias Nagasoro, aktual Embaixador Timor-Leste ba Japaun maka akompana Robert Dom, tamba nia hatene Bahasa Ingris, estuda nudar Mahasiswa Sastra Ingris iha Universitas Kristen Petra, Surabaya, Indonesia.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi CE/Frente Clandestina, akompana husi Constancio Pinto alias Terus, aktual Embaixador Timor-Leste ba Estadus Unidus Amerika no estafeta Abel da Silva alias Abut, oras ne’e dadaun halo tós hela iha Dare, Dili.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Tamba iha biban ne’eba, foin hahu organizasaun ba Frente Clandestina, no rekursus ne’ebe ita iha, mos dala barak uja forsas ka instrumentus ne’ebe maka inimgu nian hodi halao funu hasoru inimigu rasik. Tamba ne’ebe maka komandantes supremu FALINTIL iha biban ne’eba Kay Rala Xanana Gusmao, defini ita nia funu, la hanesan ho funu iha rai seluk, nune: ”&lt;strong&gt;A nossa guerra é arte de conviver com inimgo (&lt;/strong&gt;hare Buletim RENETIL Neon Metin, edisaun periodiku 1990)”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Wainhira Robert Dom to’o iha Australia, nia buka publika kedan ninia entrevista ho Kay Rala Xanana Gusmao ba Média Australia no internasionais. Impaktu husi entrevista ida ne’e, ba resistencia Timor nian iha liur, sai hanesan triunfu bot ida ba diplomacia. Oinsa maka denuncia ba violasaun direitus humanus no hatudu nafatin existencia ba resistencia iha rai laran kontra okupasaun Indonesia.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 126px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte Indonesia nian, ho entrevista Robert Dom nian, sai hanesan choque bot ida ba estratejia Indonesia nian ne’ebe maka buka konvence mundu katak iha Timor-Leste la iha ona resistencia kontra okupasaun no povo Timor-Timur kontente ona ho estatuto nudar Provincia parte Indonesia nian. Ho entrevista ne’e, halo Governu central Jakarta preokupa. No hatan ba entrevista ne’ebe maka Robert Dom halao ho Komandante Supremo FALINTIL no lider maximu CNRM, husi parte Indonesia nian, liu husi TNI halao kedan operasaun militar ba cerku iha Kablaki.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Cerku bot ba Kablaki husi parte tasi, lalehan no rai. Husi rai, total Bataliun lima (5) infanteria, forsa especial/Kopasus, arteliria ho kainaun tiru ba Kablaki, husi Same no Ainaro, maka halo operasaun ba Kablaki. Propria Panglima TNI/ABRI, Jenderal TNI Tri Sutrisno, “&lt;strong&gt;sae Heli Kopter ba haleu Kablaki hodi bolu ba Guirila no Komandante FALINTIL, diak liu rende do ke ami hamos imi”.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 126px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Tamba Frente Klandestina iha biban ne’eba monta ona, neduni Komandante Supremu FALINTIL no lider maximu CNRM, konsegue eskapa husi cerku husi operasaun militares Indonesia nian, hodi ba subar iha Suru Kraik, Ainaro. Foin liu husi koordenasaun Frente Klandestina ho kolaborasaun Igreja Katolika, liu husi Amo Paroki Suai, Pe. Francisco Barreto, ho kareta husi Suai mai Ainaro, hodi tula Komandante Supremo FALINTIL no lider Maximu CNRM iha Manutaci leten, hodi lori mai Dili, hela iha abrigu ne’ebe halo iha Fatu Metan, residencia Acacio Tilman nian iha foho tutun.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Maske Kay Rala Xanana Gusmao, konsegue eskapa husi cirku militares Indonesia nian, ne’ebe ninia komandu direktamente husi Panglima TNI Tri Sutrisno, maibe iha Guirileirus FALINTIL lubung ida maka lakon sira nia vida ba ukun rasik an iha cirku ida ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;Outubro&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 162px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Tamba movimentu juventude hahu ona buras iha Dili, maske ho turuturas no preseguisau oi-oin, maibe labele trava sentidu patriotismu jovens sira nian hodi organiza an, liu husi organizasaun jovens nian, hanesan &lt;strong&gt;OJETIL/OJECTIL&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;FITUN, RAHAUR&lt;/strong&gt; (Rain Nain Timor Hakarak Ukun Rasik An), &lt;strong&gt;TOHAURAN&lt;/strong&gt; (Timor Hakarak Ukun Rasik An), &lt;strong&gt;HPPMAI&lt;/strong&gt; (Himpunan Pemuda Pelajar dan Mahasiswa Anti Indonesia), no sst. Tamba forsa inimgu nian bot liu, neduni buka oinsa maka fahe koncentrasaun husi parte Indonesia nian, husi Frente Klandestina, buka organiza jovens sira iha organizasaun bar-barak. Iha biban ne’eba hakerek nain mos hola parte ba grupu TOHAURAN, iha biban ne’eba estabelece ligasaun ho Frente Armada, iha rejiaun Haksolok (Ainaro no Kablaki) no Cruzeiru (Same, Alas, Fatuberliu, Natarbora, no sst).&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha fulan Outubru, nakfera konfrontus entre jovens/estudantes ho militares, Policia iha Dili laran, hahu akontecimentu &lt;strong&gt;SMP 4 Fatumeta&lt;/strong&gt; no dait ba &lt;strong&gt;SMP Paulus VI&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;Akadiruhun.&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi akontecimentu ne’e, jovens barak maka militares sira kaer ba sulan iha Senopati 1 Farol, Senopati 2 Kolmera, Kodim Dili no centru detensaun sira seluk. Inklui mos klosan sira ne’ebe hola parte ba organizasaun jovens nian, mos sira ne’ebe lae, militares sira kaptura ba centru detensaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;15.11.1990 - organizasaun massa juventude no Atake ba S. Yosep&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Maske iha okupasaun Indonesia nia ukun no opresau no preseguisaun militares,maibe aktividades juventude ba kontra okupasaun Indonesia kontinua aktivu.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Balide, Externato S. Jose no SMA S. Yosep, sai hanesan centru ba movimentu juventude nasionalista. Husi parte Indonesia no intelijensia oinsa maka desmantela ba movimentu joventude no Frente Clandestina, buka lansa teror, iha target katak S. Yosep ne’e eskola ne’ebe mesak jovens pemberontak, neduni sai hanesan alvo ba atakes husi militares no servisus intilijencias sira nian. Kualker momentu sira bele halao atake.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Momentu ne’e to’o, iha loron 15 fulan Novembru tinan1989, wainhira eskola foin intervalo no tama ba sala laran la kleur. Militares Indonesia, Policia no servisu sekretus sira ba atake Eskola S. Yosep. Iha atakes ne’e iha estudantes barak maka sofre ba turturas no barak maka militares sira kaer ba tau iha cela no sofre ba turturas.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 0px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; display: inline !important; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;III. &lt;strong&gt;1991 - preparasaun ba vizita DPP no nakfera Massakre S. Cruz&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Preparasaun ba visita DPP (Delegasaun Parlamentu Portugues).&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi Parlamentu Portugal nian, hola decisaun hodi mai vizita Timor-Leste. Iha vizita ida ne’e, parte rua iha hotu preprasaun ba simu.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte Indonesia, aproveita Vizita DPP ne’e hodi hakotu ona konaba procesu deskolonizasaun ne’ebe maka Portugal seidauk hakotu tamba interompe ho invasaun Indonesia nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 162px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte resistencia Timor nian, aproveita vizita DPP nian hodi husu ba Portugal nudar potencia Administrante hodi resolve no fó direitu ba auto-determinasaun no independencia ne’ebe maka Povu Timor-Leste ninia direitu hanesan povu tomak iha mundu nian ba ukun rasik an. Atu hatudu katak resistencia iha duni forsa, buka organiza iha teritoriu nasional tomak oinsa maka simu DPP. Simu DPP, liu husi organiza demo iha teritoriu nasional laran tomak. Mos iha planu Militares nian, tamba organizasaun Frente Klandestina mos tama mos iha Timor oan sira ne’ebe maka tama iha Forsa Indonesia nian, oinsa maka bele facilita acesu ba Paiol sira ne’ebe iha Dili laran, atu nune bele materializa mos operasaun militar, wainhira decisaun komandu nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Agosto ba Surabaya, wainhira ba Indonésia tamba tenke ba estuda iha Universidade iha Surabaya, Jawa Timur. Iha organizasaun lubun ida estudantes Timor-Leste iha Indonesia hanesan: &lt;strong&gt;RENETIL, FECLETIL&lt;/strong&gt; no &lt;strong&gt;LEP&lt;/strong&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Molok sai husi Dili konsulta ba responsavel sira Comite Consultivu Frente Clandestina (CC/FC), Constancio Pinto alias Terus, Francisco Miranda Branco. Konsulta mos ho responsavel ba estafeta ne’ebe maka konviviu kleur mak Abel silva alias Abut, oras ne’e dadaun halo tós iha Dare, Virgilio Smith alias Kranik, agora Sekretariu Estadu Kultura. Resposta ne’ebe maka hetan husi fontes tolu (3), sira hotu rekomenda atu ba Indonésia tama mak organizasaun Renetil.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;To’o iha Surabaya, la ba buka diresaun Renetil iha surabaya, maibe tuir Francisco Miranda Branco, vice-Sekretariu Executivu Frente Klandestina, atual Deputadu husi Banka Fretilin, ne’ebe iha tempo ne’ebe nudar korespondente iha Timor-Leste ba Bulitim Neon Metin (NM), fó konseilu katak: ”to’o iha ne’eba depois maka diresaun Renetil sei ba buka, lalika ba buka hatene”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha Surabaya, grupu Renetil ninia responsavel maka Lucia Lobato (aktual Ministra Justisa), haruka nain rua ba halo aproximasaun, maka Americo Lopes (Lucia Lobato nia kaben) no José Mário Soares, aktual Direktur Nacional Emprego, Sekretaria Estadu ba Formasaun Profisional (SEFOPE) ba hakbesik hodi bolu tama Renetil.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Tuir tradisaun Renetil nian, tama tenke halao juramentu,hafoin bele admite nudar militante Renetil. Koincidencia ka lae iha fulan Setembru tinan 1991, iha biban ne’eba Sekretariu Jeral Renetil, Fernando Lasama de Araujo, atual Prezidente Parlamentu Nasional, ba halo konsilidasaun Estrutura Renetil iha Jawa no liu husi Surabaya, hodi halo juramentu ba hakerek nain tama nudar militante organizasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 162px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha biban ne’eba isus ne’ebe maka atual,oinsa maka preparasaun ba simu DPP husi parte estudantes sira iha Indonesia. Iha fula Outubru, Renetil organiza surumutuk iha Malang, fatin ne’ebe halo surumutuk maka eskola Pertanyian Malang, besik terminal Arjosario. Iha biban ne’ebe husi parte komisaun oranizadora, husi Renetil Malang, oinsa maka bele konvence ba direktur eskola hodi fó espasu ba realizasaun surumutuk, ba lohi direktur katak ”estudante Timor oan, atu halo retiru tuir fiar Katolika nian. Iha biban ne’eba Timor oan estuda iha Seminario Maior mos barak, neduni iha meja reuniaun, tau Biblia, sunu lilin, hanesan tatika ida deit, se militares Indonesia ka ajentes sekretas sira mosu karik bele justifika katak, estudantes sira halao hela retiru”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Surumutuk iha Malang ne’e, halibur estudantes sira husi Cidades hotu-hotu, iha Jawa no Bali. Husi Jakarta, ba representa maka Joao Camara,atual Embaixador Timor-Leste ba Thailandia, José Amorin Dias, atual Direktur Nasional Protkulu MNE no Domingos Nagasoro, atual Embaixador Timor-Leste ba Japaun. Sei lembra katak, husi delegasau Jakarta, maka defende oinsa maka estudantes Universitarius sira tenke organiza demo iha Jakarta, dia 04 Novembru tinan 1991, wainhira DPP ba vizita DPR iha Senayan Jakarta. Estudantes sira demo hasoru kedan, hodi husi ba Portugal atu konklui ba deskolonizasaun no respeitu ba direitus Auto-Determinasaun povu Timor-Leste nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Noticias ladiak mos to’o, Indonesia la simu atu inklui iha listas Journalistas ne’ebe maka hakerek la favorece ba Indonesia. Husi Parte Portugal nian, inklui iha sira nia listas naran Journalistas sira ne’ebe maka iha konotasaun besik ba resistencia hanesan: Jill Jolif, journalista husi Australia, Adelino Gomes, husi Portugal, no sst. Tamba Indonesia lakohi simu journalista hanesan Jill Jolif iha lista, Portugal suspende kedan vizita ida ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Noticias ida ne’e provoka frustasaun iha resistencia Timor nian, dala ida tan Portugal abandona povu Timor. Iha loron 28 fulan Outubro, forsa intelijensia kompostu husi elementus Kopasus no koloboradorus ka Bufu sira halao atake ba Igreja Motael, ne’ebe iha biban ne’eba jovens sira barak maka ba hela hodi buka protesaun. Husi atake ne’e, halo mate jovens resistencia, naran&lt;strong&gt;Sebastiao Gomes&lt;/strong&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha semana rua sura husi loron mate Sebastiao Gomes nian, monu iha loron 12.11.1991,tuir tradisaun katolika no timor nia lisan, liu semana rua, hader Aifunan Midar, halo misa iha Igreja Motael, presidencia ba cerimonia, preside husi Amo Parokia Igreja S.Antonio Motael, Amo Paroko, Pe. Alberto Ricardo da Silva, atual Bispo Diocese Dili, hahu tuku 07:00 dadersan.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 126px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Momentu ne’eba Komandante Supremu &lt;strong&gt;FALINTIL&lt;/strong&gt; no lider Maximu &lt;strong&gt;CNRM&lt;/strong&gt; Kay Rala Xanana Gusmao, fó orientasaun ba Sekretariu Comite Executivu Frente Klandestina (CE/FK), husi nia abrigu iha Fatu Meta (Acasio Tilman ninia residencia), ba Constancio Pinto alias Terus, hodi organiza manifestasaun. Husi CE/FK,fó fiar ba koordenador Juventude maka Gregorio Saldanha, atual Koordenador Komite 12.11.1991, hodi lidera direktamente manifestasaun husi Igreja Motael ba Cimiteriu S. Cruz, Dili. Aproveita, vizita iha Dili, CDH (Comisao Direitos Humanos) ONU nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi manifestasaun ne’e, hahu husi igreja Motael no to’o iha S. Cruz, iha S. Cruz, forsa husi Kostrad 303, divisi Siliwangi, hamutuk ho elementus balun husi Kodim,hahu tiru ba manifestantes sira ne’ebe maka nakonu iha cimiteriu S. Cruz nia oin, barak sae iha muru leten, barak iha rai. Hafoin militares Indonesia sira tiru ba ba manifestantes sira. Tamba iha biban ne’eba Journalista sira barak maka infiltra tama iha Dili nudar turista, hanesan: Max Stalh, Fee lancer no kamera men husi Ingris, Fotografer, Steve Cox, husi Ingris, Alan Nair no Amy Goodmen husi Amerika, mos estudante Kamal husi Nova Zelandia ne’ebe mate hetan tiru husi militares sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Testemuya journalista nain 4 ne’ebe maka husi rai sira ne’ebe maka sai aliadus Indonesia nian iha invasaun mai Timor-Leste,tulun hodi internazionalisa funu Timor-Leste nian, liliu Estadus Unidus Amerika no Englaterra.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Masakre S. Cruz, 12.11.1991, marka istoria foun ba funu Timor-Leste nian, tamba Journalista Max Stahl, konsegue subar ninia K7 ne’ebe maka nia filma akontesimentu ne’e hodi hasai ba liur no fó sai iha TV mundu tomak, husi CNN, BBC, NHK, RTP, no sst. Imajen Massakre S. Cruz nian, loke konsciencia mundu nian. Husi Fotos sira ne’ebe maka fotografer Steve Cox hasai iha biban ne’eba kontribui ba konscienzaliza opiniaun publika internasional. Alan Nair ne’ebe militares Indonesia baku kanek iha ulun no Amy Goodman ninia testumanya iha Kongresu Amerika, ba Wahite House, no forum internasionais sira seluk, ninia impaktu bot ba internacionalizasaun ba kestaun Timor-Leste nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha loron 19.11.1991, estudantes sira ne’ebe iha Indonesia prepara demo hasoru DPP, iha gedung DPR RI, halibur malu hodi ba halao demo iha Markas UN iha Jakarta. Rezultadu husi demo ne’e estudantes sira kaer ba sulang iha Polda Metro Jaya, Jakarta. Iha loron 24.11.1991, Fernando Lasama de Araujo, nudar Sekretariu Jeral Renetil hamutuk ho milatante Renetil sira seluk, kaer iha Denpasar, Bali.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha kampu Diplomacia, ho Massakre S. Cruz, 12.11.1991, Resistencia Timor nian iha liur, iha tan argumentu hodi denuncia okupasaun ilegal. Massakre S. Cruz, mos ajuda Portugal atu lansa ofensiva diplomacia ba kestaun Timor-Lesteiha forum Internasional. Iha Portugal, ho Massakre S. Cruz, fanun opiniaun publika Portugal nian ba funu Timor-Leste nian, solidariedade ba povu Timor-Leste mai husi sociedade civil, populasaun tomak hamrik, obriga Governu no estadu Portugues lansa ofensiva iha forun internasionais, hanesan membru Comunidade Economica Europeia (CEE), atual Uniao Europeia(UE) hodi foti isu Timor-Leste hanesan isu CEE/UE nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Impaktu Massakre S. Cruz,12.11.1991, iha media internasionais iha papel importante ba internasionalizasaun ba funu Timor-Leste nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 180px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Tuir Professor Peter Delly Scott, especialista ba politika Indonesia, husi Universidade Berkly, California, haktuir iha Jornada Por Timor, husi Universidade Porto, Portugal, ha fulan Abril 1995, foti analisa konaba publikasaun Jornal &lt;strong&gt;NewY ork Time (NYT)&lt;/strong&gt; konaba kasu Timor-Leste.Tuir Prof. Peter Delly Scot, katak: ”Iha tinan 1975-1980, NYT publika deit artigu ida konaba Timor-Leste, maibe fonte publikasaun konaba refujiadu Timor-Leste nian ne’ebe halai ba Portugal”, (idem). Massakre S. Cruz, 12.11,1991, NYT publika artigus hamutuk 9. Iha ne’e halo komparasaun, iha tinan sanulu resin NYT hatun deit artigu ida,foin iha Massakre S. Cruz, 12.11.1991, NYT hatun artigu 9. Ninia impaktu ba internasionalizasaun ba funu no kasu Timor-Leste bot tebes tamba NYT sai hanesan referencia ba leitores no sira ne’ebe maka hola decizaun ba mundu ninia destinu.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi Masskre S. Cruz, 12.11.1991, isu Timor-Leste mos hahu koalia iha Indonesia. Husi parte NGO sira funu ba Direitus Humanus (DH’s) hahu koalia konaba violasuan DH’s iha Timor-Leste. Movimentu por-demokrasia hahu matan nakloke ba kasu Timor-Leste. hahu ona haksesuk malu ba kasu Timor-Leste iha kampus sira. Movimentu pro-demokrasia iha Indonesia, aproveita Massakre, 12.11.1991, hodi kontra ba rejime ne’ebe represive iha tinan tolu nulu ho resin (30-an).&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha Rejime laran, hahu iha desorientasaun,depois Massakre S. Cruz, 12.11.1991, Ministru Interior (Menteri Dalam Negeri), Jeneral Rudini, halo Statement katak, ”to’o ona tempo atu muda aproximasaun militar ba aproximasaun humanista(in The Jakarta Post, 13.11.1991)”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi linya duru rejime nian,besik ba familia Cendana,Panglima TNI/ABRI, Tri Sutrisno, reasaun ba Massakre hodi dehan, ”Sei hamos to’o abut resistencia no ninia organizasaun iha Timor-Timur no Masskare ne’e mate deit nain 19 (idem)”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte IGGI (International Groups For Indonesia) ne’ebe lidera husi Belanda (Nederland), nudar antigo potencia kolonial Indonesia, hahu kondiciona ajuda ba Indonesia ho respeitu ba DH’s. Canada nudar doadores ba Indonesia mos hanesan, hahu kondiciona sira nia tulun ho respeitu ba Vilosaun DH’s ne’ebe referencia ba Massakre S. Cruz, 12.11.1991.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Hatan ba presaun internasional no nasional, Prezidente Soeharto, harii kedan KPN (Komisi Penyedik Nasional), ne’ebe lidera husi Ali Said, eis-Jakasa Agung, ne’ebe envolve personalidade civil no militares ne’ebe iha kredibilidade. Husi relatoriu KPN, konaba vitimas ba Massakre S. Cruz, hamutuk mate nain 50.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 162px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Hatan ba relatoriu KPN nia, husi parte militares,liu husi Panglima TNI/ABRI, forma kedan Dewan Kehormatan Militer (DKM) hodi buka fakta konaba envolvimentu ba militares sira nian, iha Massakre S. Cruz, 12.11.1991, ne’ebe lidera husi Letjen TNI, Faijal Tanjung, ne’ebe depois hakotu servisu DKM nian promove kedan ba Panglima TNI/ABRI. Rezultadu husi relatoriu DKM ninian ne’e, hasai husi militar ba Oficiais superior (estrela nain 2) maka Maijor Jeneral Sintong Panjaitang, nudar Pangdam IX Udayana ne’ebe ninia komandu direkta ba operasaun iha Timor-Timur, Brigadeiro Jeneral Samuel Warrou, Pangkolokops, komando operasional iha Timor-Timur, Dan Intel Kolokops, Kolonel Gatot, Komandan Korem 164 Dili, Komandan Kodim no responsavel ba seguransa Dan Sektor C (Hare Livru Sintong Panjaitan, 2009).&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 0px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; display: inline !important; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;IV.&lt;b&gt; 1992 - Lucitania Expresso no kaptura Kay Raka Xanana Gusmao&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi Portugal,estudantes sira halibur malu hodi freta ka aluga Ró Lucitania Expresso ho objektivu mai kare Aifunan iha Cimeteriu S. Cruz Dili. Asaun estudantes sira nian ne’e lidera husi Rui Marques no Francisco, sira nain mesak Medikus. Mobiliza estudantes mundu tomak. Hola parte iha viajen ne’e, eis-Prezidente Portugal, jeneral Ramalho Eanes, Prof. Barbedo Maguelhaes, belun bot Timor nian hola parte iha viajen ne’e, mos mobiliza media internasionais.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte Indonesia nian, mobiliza rekursus barak hodi trava Ró Lucitania Expresso, tula estudantes deit.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Enquantus husi Exercitus mobiliza rekursus, ró funu hein iha Tasi Timor, personil husi Forcas Marinas/Korps Marinir ba halo patrula nakonu iha Tasi laran. Ba Indonesia mobiliza rekursus ne’ebe bot hodi trava Lucitania Expresso atinji ninia objektivu kare aifunan iha Cimeteriu S. Cruz.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi Akademikus Indonesia nian, mos opiniaun fahe malu, Prof.Suyono Sudarsono,Dekan Fisip UI,iha ninia deklarasaun konaba vizita Ró Lucitania Expresso, husu atu Governu suporta ho rekursus ati evita Ró tama iha Dili (Média Indonesia, Janeiro 1992). Hanoin seluk, husi Prof. Arif Budiman, husi Universitas Kristen Satya Wacana, ”TNI AL, trava Ró Lucitania Expresso tama mai territoriu Timor hodi ba kare ka tau aifunan iha simiteriu S. Cruz, ne’e rekua bot ida (Radio Nederland, Janeiro 1992)”. Hatutan Arif Budiman, ”se Indonesia la hatan Ró Lucitania Expresso tama, hatudu katak sira nia misaun komprida, demonstra katak iha Timor-Timur, Indonesia viola duni DH’s no justifika ba probaganda husi KI’s (idem)".&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Indonesia mos,liu husi ninia sistema justisa, hahu ona julgamentu ba sira ne’ebe nudar aktores ba 12.11.1991, Gregorio Saldanha, hetan sentensa ho gastigu ne’ebe maximu ne’ebe vigora iha Indonesia, ”Hukuman se umur hidup”. Tuir fali, maka Francisco Miranda Branco, Jacinto Alves, no sst.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha Jakarta mos hanesan, julgamentus ba estudantes sira, Fernando Lasama de Araujo, hetan gastigu tinan 9, Joao Camara, Virgilio da Silva Guterres, Agapito Cardoso no ida-idak simu nia kastigu tuir sentensa Tribunal nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 0px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; display: inline !important; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;Novembru 1992&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;20.11, kaptura Komandante Falintil no Lider maximu CNRM, Kay Rala Xanana Gusmao, iha ninia abrigu iha Lahane Dili.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Husi parte TNI no autoridades Indonesia, husi Jakarta to’o lokal, ikluindu koloboradores lokais sira hotu, buka oinsa maka sobu Frente Klandestina no atinji ba kaptura Lider Maximu CNRM nian. Frustrasaun ba militares no jenerais sira maka ba buka iha Ailaran la hetan, maibe organizasaun funu, organiza husi foho tun to’o mai vila. Iha foho guirila metin ona, hametin tan deit Frente Klandestina iha vila.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Konaba organizasaun depois baze apoio rahun. Oina maka re-organiza funu, mudansa Planu estratejika hodi atinji ba libertasaun nasional nasaun Timor-Leste husi Indonesia nia ukun. Wainhira baze apoio rahun, buka iha mudansas ba Estratejia funu, husu funu organiza an iha baze apoio ba funu guirila. Wainhira atu base apoio rahun, buka oinsa maka tama iha fase foun ba funu, buka adopta modelus guerilas oi-oin sai hanesan referencias, modelu Afrikanu liliu rai Guine-Bissau, Angola no Mozambique, buka referencua ba funu Vietnam nian kontra Amerikanus sira, buka referencia ba funu Cina nian no mos referencias ba funu guirila Cuba nian. Modelus sira ne’e hotu la bele aplika iha ita nia rain.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha funu la iha modelu maibe iha maka principius jerais. Principius jerais, maka iha funu,husi teorikus estratejia funu nian, hanesan Sun Tsu, Clautwith, ... no sst, principius jerais maka: atake no kontra atake.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Maibe iha funu, aplikasaun tatika funu, kada rai ida,aplika ho ninia karakteristika mesak. Tamba ne’e wainhira baze apoio rahun, apreende halo quirila ho povu, ho ita nia ambiente ne’ebe komposta husi foho no fehan, hetan protesaun husi lulik no matebian sira. Husi ne’e maka mosu inspirasaun hodi defini no hakerek konceitu funu Timor-Leste, ne’ebe ex-Komandante Supremo Falentil, Kay Rala Xanana Gusmao, defini katak, ”A nossa guerra é arte de conviver com inimigo... (in Neon Metin, edisaun periodiku, 1990)”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Traduz ba realidade funu Timor-Leste nian ba ukun rasik katak, rai ne’ebe la hetan tulun husi rai liur, lojistika ba funu nian, kilat, munisoens, etc. Depende deit ba tulun ne’ebe maka hetan husi populasaun no meius ne’ebe maka bele hetan husi forsa okupasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Ita mos adopta estratejia Funu hanesan mos principius jerais ne’ebe maka adopta iha funu hotu-hotu mundu rai klaran, Funu hanesan meius ida, hodi justifika ba objektivu ka fins maka politika. Kasu Funu Guirila Timor-Leste, hanesan meius, hodi justifika ba objektivu maka ideolojika Ukun Rasik An.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha 20 Novembru 1992, militares Indonesia kaer Komandante Supremo FALENTIL no lider maximu CNRM iha ninia abrigu Lahane. Ba Indonesia, ho kaptura Kay Rala Xanana Gusmao sira manan ona funu iha Timor. Pangkolokops Brigadeiro Theo Safei, kanta los vitoria, ho ninia sucesu ida ne’e nia hetan kedan promosaun ba Major Jeneral no ba okupa kedan kargu nudar Pangdam IX Udayana.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Indonesia halo probaganda oi-oin, buka oinsa maka hatun moral resistencia nian, lori surat probaganda semo ho Helikopter ba soe iha ailaran hodi husu ba guirileiru Falentil mai rende ona, desmantela Frente Clandestina.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Maibe husi parte resistencia, ho kaptura Kay Rala Xanana Gusmao, fas parte ba procesu ida, hadia dalan ba vitoria final maka Ukun rasik an. Obriga Indonesia, cedu ka tarde tenke dialogue ho interlokutor Resistencia nian maka Kay Rala Xanana Gusmao.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;1993&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha Tribunal Dili,hahu ona julgamentu ba Lider Maximu Resistencia no komandante supremo Falentil nian. Virajen bot, wainhira Kay Rala Xanana Gusmao, Le rasik ninia pleidoi ka pembelaan iha Tribunal. Tribunal fó sentensa no transferencia husi kadeia Becora ba Semarang no ikus liu maka ba LP Cipinang.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha LP. Cipinang manten nafain kontaktu no lidera Funu Resistencia nian husi Frente 3 (Diplomatika, Clandestina no Aramada).&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 90px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Mos iha Indonesia, papel Estudante sira nian mos importante, husi parte Renetil,l iliu iha Uner Surabaya, iha mudansa ba lideransa, tamba Lucia Lobato nudar responsavel hotu ona kursu iha fakuldade Direit Universidade Airlangga, jurusan Hukum Internasional. Iha biban ne’eba militante Renetil iha Uner Surabaya, fihir hakerek nain maka nudar responsavel troka Lucia Lobato.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 162px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Wainhira Theo Safei nudar Pangdam Udayana, nia lansa ona stetment ida iha Bali, hodi dehan nune, ”agora basis klandestina Mahasiswa Timor-Timur, muda ona husi Bali ba malang no Sala Tiga”. Statement Theo Safei nian ne’e provoka paniku iha Mahasiswa Timor oan sira, liliu iha Malang no Sala Tiga. Husi &lt;strong&gt;IMPETIMUR&lt;/strong&gt; Salatiga, liu husi Ketua haruka kedan Surat terbuka ida ba Theo Safei no publika iha Media, liliu Jornal Jawa Pos ne’ebe iha biban ne’ebe publika deklarasaun Pangdam Udayana nian. Iha biban ne’eba hakerek nain mos, hatan ba Pangdam IX Udayana, Theo Safei, liu husi artikel ida ba Jawa Pos. Hodi argumentu katak, ”solusan ba resolve problema Timor-Leste liu husi referendum no inklui representante Resistencia Timor nian iha negociasaun”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha fulan Dezembru, iha Surabaya, diresaun Renetil, halo surumutuk hodi trasa Estratejia bot rua (2): &lt;b&gt;I&lt;i&gt;nternacionalizasaun&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; no &lt;b&gt;&lt;i&gt;Indonesiasaun&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; ba kestaun Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;V.&lt;strong&gt; 1994 - Cimeira APEC no okupasaun Embaixada Estadus Unidus Amerika&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha tinan ne’ebe maka rejime Soeharto, iha ninia posisaun forte, iha ponto de vista ekonomika, Indonesia ninia GDP tinan-tinan 7-8%, posisaun politika Indonesia nian, iha kontextu rejional no mundu hahu konsilida. Iha kontextu rejional, Indonesia ninia papel importante iha ASEAN.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha Asia no Pacifiku, Indonesia mos membru ba APEC (Asia Pacific Economic Cooperation). APEC ninia membru rai sira hanesan Estadus Unidus Amerika, Japaun, Canada, Koreia Sul, Republika Popular China, Chili, Australia, Nova Zelandia, no membru ASEAN sira hotu.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Indonesia sai nudar uma nain ba Cimeira APEC,aproveita probaganda ba imajen Indonesia nia iha mundu. Aproveita atu konsolida nia posisaun lideransa rejional iha ASEAN no afirmasaun iha mundu.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 126px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Rejime Soeharto nian,aposta makas ba sucesu Cimeira APEC, preparasaun husi aspektus hotu-hotu. Husi parte seguransa ba cimeira APEC nian entrega ba Pangdam Jaya, Majen Hendro Priyono. Ninia deklarasaun ne’ebe maka famosu iha biban ne’eba maka: ”Selama APEC tidak ada yang demo, kalo demo tembak di tempat (Tapol, Nov. 1994)”. Mobilizasaun forsas ba fó seguransa ba APEC, tuir relis husi Kodam Jaya iha biban ne’eba katak, ”mobilizasaun personil husi Kostrad, Kopasus, Brimob, no unidade sira seluk hamutuk 5000, seidauk kontak ho unidades reguleres sira seluk, intelijencia, no sst.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha tempo ne’eba mos, iha ona diskusaun husi parte Renetil iha Surabaya,oinsa maka bele organiza asaun ka demo durante APEC. Maibe opiniaun barak liu maka ladun favor ba demo durante APEC tamba, hotu-hotu tauk ba deklarasaun Hendro Priyono nian ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 144px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha fulan Maio 1994,Jose Antoni da Neves alias SamaLarua, nudar Sekjen Interinu Renetil, militar kaer iha Malang. Hakerek nain nudar responsavel Renetil iha Surabaya, hakbesik ba LBH Surabaya, tempo ne’eba hasoru malu ho Munir (mate bian) atu sira bele defende kasu ne’e iha tribunal Malang. Husi YLBH Jakarta, tama team Pembela ka advogadus ba SamaLarua maka Luhut Pangiribuan. Atu besik ona APEC sentensa final ba Jose Antonio das neves alias SamaLarua nian iha Malang. Iha biban ne’eba mos,simu orientasaun husi Komandante Supremo Falentil no Lider Maximu CNRM, atu durante APEC estudantes sira ba halo asaun no fiar ba Renetil maka organiza.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha Surabaya, hau besik ba koalia ho LBH,husu ba Munir no sira seluk, ”oinsa maka halo demo durante APEC”. Munir ho colega sira husi LBH hatan nune: ”Bung, kalo demo, kita bunuh diri dong, rejim terlalu kuat”.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Maibe preparasaun ba demo durante APEC lao dadaun,estudantes sira husi Jawa no Bali koncentra iha Surabaya,hafoin sae komboi ka kareta ba Jakarta.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Objektivu asaun ne’e rua (2): &lt;i&gt;Internacionalizasaun&lt;/i&gt; no &lt;i&gt;Indonesiasaun&lt;/i&gt; ba kestaun Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 36px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Ba objektivu ida uluk, aproveita APEC, ho presensa journalista mundu tomak ba halo kobertura ba APEC hodi internacionaliza kestaun Timor-Leste nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Ba objektivu ida dala ruak, oinsa maka bele hakbesik ba movimentu rua (2), pro-demokrasia iha Indonesia no pro-independencia iha Timor-Leste. Objektivu ida-idak nian maibe inimigu ida deit, maka rejime Soeharto nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 72px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Materializasaun ba asaun, liu husi: aproveita eventus bot rua (2), ida cimeira APEC no presensa Prezidente Amerika nian, Bill Clinton iha cimeira APEC, mos komplixidade Amerika nian ba kasu Timor-Leste, tamba ninia apoio maka obriga Indonesia invadi Timor-Leste. Tamba ne’e maka tenke halo asaun iha Embaixada Amerika iha Jl. Merdeka Selatan.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Evento seluk, ligadu ba 12.11.1991, maka komemora ba tinan tolu, Massakre S. Cruz, Dili.&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 108px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;Iha petisaun ne’ebe maka hatou ba Prezidente Bill Clinton, hatou exijencia ba resolusaun ba Funu Timor-Leste nian, mos solidariza mos ho movimentus pro-demokrasia iha Indonesia. Husi parte resistencia Timor-Leste, entende katak, ”solusaun ba problema Timor nian, tenke mai mos husi rejime ka Indonesia rasik”. Mudansa ba rejime, bele loke dalan ba solusaun ba Porblema Timor-Leste. Ikus akontese duni, wainhira hahu reformasi no Soeharto Monu, mudansa ba posisaun Indonesia nian ba kestaun Timor-Leste mai husi Indonesia rasik!&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 18px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;)* &lt;em&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Hola parte ba &lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Operasaun Trepe&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; ne’ebe ninia konsekuensia estudantes 29 okupa Embaixada Amerika Iha Jakarta durante Cimeira APEC iha loron 12.11.1994, ne’ebe Prezidente Amerika, Bill Clinton mos participa, 12.11.1994!&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-size: 13px; line-height: 18px; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; height: 54px; overflow-x: visible; overflow-y: visible; text-align: justify; "&gt;&lt;em&gt;Fonte:&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/"&gt; Forum Haksesuk&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-5887738390840615754?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/5887738390840615754/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=5887738390840615754&amp;isPopup=true' title='1 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5887738390840615754'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5887738390840615754'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/12-novembru-1991-nudar-klimax-ba.html' title='12 Novembru 1991 Nudar Klimax Ba Levantamentu Klosan Sira Nian Funu Ba Ukun Rasik An'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-8677463304695231686</id><published>2010-11-10T20:01:00.000-08:00</published><updated>2010-11-10T20:02:18.891-08:00</updated><title type='text'>Colónias do século XXI</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;Paulo Martins&lt;/b&gt; )* &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aminatu Haidar apelou a Portugal para que faça alguma  coisa pela causa sarauí, agora que vai sentar-se no Conselho de Segurança.  Aminatu lembrou Timor. Vai Portugal lembrar-se do Saara Ocidental? &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Anda  o primeiro-ministro israelita de visita aos Estados Unidos e o seu Governo  anuncia a retoma da construção de colonatos. Chovem críticas. Tropas marroquinas  varrem um acampamento sarauí, deixando um rasto de sangue. Não há quem condene -  a Comissão Europeia lá exprime, pouco convicta, "preocupação" com a violência.  Duas colónias do século XXI - Palestina e Saara Ocidental - são tratadas de  maneira diferente pela chamada "comunidade internacional". Não que se extraia  daí a mais ténue hipótese de que a sua sorte mude... &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Os colonatos sempre  foram uma pedra no sapato do conflito no Médio Oriente. Por eles se afere a  genuína vontade das autoridades israelitas de chegarem a um acordo de paz,  porque ninguém acredita que seja alcançada continuando a ocupar terra alheia. O  Governo de Netanyahu jogou o jogo de Obama, fingindo aceitar a solução proposta,  aliás única, de dois estados convivendo em boa vizinhança. Acabar com o  congelamento das construções, precisamente neste momento, só pode, portanto, ter  uma leitura: trata-se de demonstrar ao presidente norte-americano que neste  confronto uma das equipas se sente habilitada a retirar-lhe a condição de  árbitro. O processo de paz volta, pela enésima vez, à estaca zero. Os  fundamentalismos das duas partes ganham mais pasto para se alimentarem.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;O  Saara Ocidental também tem um muro, como o que separa Israel dos territórios  ocupados, construído por Marrocos para explorar minérios. Os sarauís têm a seu  favor, como os palestianianos, resoluções da ONU. Não têm é manchetes - apenas,  de vez em quando, notas de rodapé. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Marrocos pode assim, longe de olhares  indiscretos e com o silêncio cúmplice dos parceiros comerciais europeus, ir  abafando na ponta da baioneta a ânsia de autodeterminação de um povo, que até  criou a República Árabe Sarauí Democrática, reconhecida por dezenas de países,  mas ainda aguarda a realização do referendo que a ONU decidiu há quase 20 anos. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aminatu Haidar, a mais conhecida activista da causa, apelou a Portugal  para que faça alguma coisa por ela, agora que vai sentar-se no Conselho de  Segurança. Aminatu lembrou Timor. Vai Portugal lembrar-se do Saara  Ocidental?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;)* &lt;a href="http://jn.sapo.pt/Opiniao/default.aspx?content_id=1707825&amp;amp;opiniao=Paulo%20Martins"&gt;Opinião - JN&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-8677463304695231686?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/8677463304695231686/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=8677463304695231686&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8677463304695231686'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8677463304695231686'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/colonias-do-seculo-xxi_10.html' title='Colónias do século XXI'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-6660494710199822574</id><published>2010-11-08T17:33:00.000-08:00</published><updated>2010-11-08T17:41:19.364-08:00</updated><title type='text'>Governu lansa operasaun hodi hasai estudante sira husi Indonezia ne’ebe afetadu husi vulkaun Merapi</title><content type='html'>09 de Novembro de 2010, 10:06&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Governu timor-oan fó sai ohin katak sei lansa operasaun ida ho emerjénsia hodi salva jovén Timor-Leste sira ne’ebé maka estuda hela iha Yogyakarta, tamba erupsaun vilkaun Merapi. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Anúnsiu ne’e halo ona iha lorokra’ik-rai atu nakaras ona iha Dili, husi vise-ministru Negósiu Estranjeiru ninian, Alberto Carlos, ne’ebé maka sura karik hakbesik ba estudante timor-oan rihun maka hasai iha operasaun ida konserta loos ho autoridade indonézia ninian. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Alberto Carlos, primeiru ministru Timor-Leste, Xanana Gusmão, “fó instrusaun liu husi telefone atu operasaun hala’o lalais se posivél” nó garante ona nia apoiu finanseiru iha nia realizasaun, ida ne’e tamba trata ba situasaun emerjénsia ninian, ida ne’ebé “ne’e responsabilidade Governu ninian fó apoiu ba ninia sidadaun sira”. “Governu sente katak nia iha dever atu proteje sidadaun sira nó harii ekipa ida ne’ebé simu autorizasaun husi primeiru ministru nó ministru Negósiu Estranjeiru hodi hala’o operasaun ida ne’ebé maka halo hodi hasai estudante sira bá fatin ne’ebé seguru”, dehan Alberto Carlos ba jornalista sira. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir vise-ministru ne’e, estudante timor-oan sei lori temporariamente bá Solo. Husi daduz ne’ebé Ministériu Negósiu Estranjeiru iha ona, iha estudante rihun maka hela nó estuda iha Yogyakarta, maibé númeru ne’e sei konferidu ho ministériu seluk, liuliu Edukasaun, maibé karik sei iha dobru, se konsideradu rejiaun ida ne’ebá tomak. “Iha faze ba dahuluk, hirak iha Yogyakarta maka retira uluk. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Jeografikamente, ita iha Yogyakarta iha sentru, Solo iha parte orientál, Salatiga iha Norte nó Sumatra iha Oeste. To’o agora hirak ne’ebé maka afetadu liu mak hirak ne’ebé hela iha Yogyakarta. Iha segunda faze, depende ba atividade vulkaun nian, sei deside fali se ami kontinua operasaun, fila ba Yogyakarta ka fila hikas mai Timor-Leste”, esplika ona. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Vulkaun Merapi, hela iha kilómetru 26 iha norte sidade Yogyakarta, iha illa Java, nia hanesan vulkaun ida husi vulkaun 129 indonézia nian ne’ebé ativu ho atividade bo’ot, nó tama iha erupsaun iha loron 26 fulan outubru, ne’ebé provoka tan ema atus mate nó númeru ida indeterminadu ba ema ne’ebé kanek, maske autoridade indonézia sira konsege hasai ona abitante rihun atu ida husi aldeia hirak ne’ebé besik. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Fonte: http://noticias.sapo.tl/tetum/info/artigo/1105224.html&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Noticia em Portugues: &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Tahoma, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 14px; color: rgb(51, 51, 51); font-weight: bold; "&gt;&lt;a href="http://noticias.sapo.tl/portugues/lusa/artigo/11741322.html"&gt;Governo lança operação para retirar estudantes da Indonésia afetados pelo vulcão Merapi&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-6660494710199822574?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/6660494710199822574/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=6660494710199822574&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6660494710199822574'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6660494710199822574'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/governu-lansa-operasaun-hodi-hasai.html' title='Governu lansa operasaun hodi hasai estudante sira husi Indonezia ne’ebe afetadu husi vulkaun Merapi'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-6067825863897922797</id><published>2010-11-07T18:38:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T18:55:42.094-08:00</updated><title type='text'>Estudante Timoroan sira iha Yogyakarta husu TULUN ba Governo</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;RON, 8 Novembru 2010&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Fovor hato'o hela ba ita nia Governo Timor Leste, se bele ajuda ami estudante nebee halao estudo iha Yogyakarta bele evakua ba fatin seguru ruma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Erupsaun Volkanu Merapi Yogyakarta komesa iha dia 26 Outubro too ohin loron oho ema maizumenus 135 mak mate ona i barak mak hetan kanek. Iha sesta feira kalan, rai uut kahor ho rai henek to'o iha Yogya laran tomak. Tamba distansia entre Jogja ho fatin erupsaun nee maizumenus 30 Km. I fatin nebee perigiu liu (la tama) to'o ona KM 20.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Polusaun do ar hosi erupsaun bele halo ami estudante hotu hetan moras tamba buat nee kahor Sulfur Dioksida (SO2), gas Hidrogen Sulfida (H2S), Nitrogen Dioksida (NO2) no sel-seluk tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha sexta-feira too Sabadu semana oin eskola hot-hotu nebee iha Yogyakarta laran hetan feriadu hotu tamba situasaun kondisaun la admiti para halao prosesu aprendizagem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Obrigado&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hosi Estudante Yogyakarta&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;Zelia Do Rego&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;Foti iha Facebook:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Mensagem husi Estudante ida iha Jogjakarta-Indonesia!!!!! Merapi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;oleh Antonino Do Karmo pada 08 November 2010 jam 1:36&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Zelia Do Rego November 8, 2010 at 1:12pm&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Subject: forwarded messages... please read!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sani mos mensagem seluk iha &lt;a href="http://temposemanaltimor.blogspot.com/2010/11/erupsaun-vulkanu-yogya-estudante-tl.html"&gt;&lt;b&gt;Tempo Semanal&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 13px; color: rgb(51, 51, 51); line-height: 18px; "&gt;&lt;h3 class="post-title entry-title" style="margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; position: relative; font: normal normal normal 22px/normal Georgia, Utopia, 'Palatino Linotype', Palatino, serif; color: rgb(213, 42, 51); "&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://temposemanaltimor.blogspot.com/2010/11/erupsaun-vulkanu-yogya-estudante-tl.html"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Erupsaun Vulkanu Yogya Estudante TL Halerik Buka Tulun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/h3&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-6067825863897922797?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/6067825863897922797/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=6067825863897922797&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6067825863897922797'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6067825863897922797'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/estudante-timoroan-sira-iha-yogyakarta.html' title='Estudante Timoroan sira iha Yogyakarta husu TULUN ba Governo'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-3523837480135243141</id><published>2010-11-04T16:07:00.000-07:00</published><updated>2010-11-04T17:01:14.186-07:00</updated><title type='text'>Workshop on the Code of Ethics for Journalists</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TNNId6JmEbI/AAAAAAAAACI/wMNg616RaIY/s1600/workshop_jornalistRDTL.PNG" target="_blank"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 560px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TNNId6JmEbI/AAAAAAAAACI/wMNg616RaIY/s400/workshop_jornalistRDTL.PNG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5535848045631377842" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-3523837480135243141?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/3523837480135243141/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=3523837480135243141&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3523837480135243141'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3523837480135243141'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/workshop-on-code-of-ethics-for.html' title='Workshop on the Code of Ethics for Journalists'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/TNNId6JmEbI/AAAAAAAAACI/wMNg616RaIY/s72-c/workshop_jornalistRDTL.PNG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-8068174029818361854</id><published>2010-11-02T10:43:00.000-07:00</published><updated>2010-11-04T19:36:58.021-07:00</updated><title type='text'>Asmara Nababan: "Saat Bagi Kita Untuk Membayar Hutang Kepada Rakyat Timor-Leste, Khususnya Para Korban"</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;)* &lt;b&gt;Asmara Nababan&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adalah satu kehormatan yang besar bagi saya untuk menghadiri acara yang amat istimewa ini, yaitu perayaan dasawarsa pertama “Saat Menentukan” ketika rakyat Timor-Leste mengambil keputusan untuk mengakhiri pendudukan Indonesia. Keputusan untuk mengakhiri penindasan tak kenal henti rezim militer Soeharto terhadap bangsa. Tamatnya rezim Soeharto dan fajar demokrasi di Indonesia membuka kesempatan bagi rakyat Timor-Leste untuk akhirnya bisa memutuskan sendiri nasibnya. Keputusan politik ini adalah final, diterima dan dihormati oleh Komunitas Internasional, termasuk Indonesia. Persoalan Timor-Leste tampaknya telah terjawab.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sekarang Timor-Leste adalah satu Negara yang didirikan dengan dukungan Komunitas Internasional dan telah memulai perjalanan untuk membawa rakyatnya menuju kemakmuran. Jadi, apakah orang bisa menganggap bahwa persoalan Timor-Leste telah diselesaikan? Jawabannya, sayangnya, adalah tidak. Masih ada masalah-masalah yang belum terselesaikan, yaitu hak korban pelanggaran hak asasi manusia yang terjadi sepanjang masa pendudukan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kita semua mengetahui komisi-komisi penyelidikan telah dibentuk untuk menyelesaikan masalah ini. Perserikatan Bangsa-Bangsa dan Pemerintah Indonesia masing-masing membentuk komisinya sendiri setelah referendum, Komisi Kebenaran dan Rekonsiliasi (CAVR) dibentuk oleh pemerintah Timor-Leste, dan pemerintah kedua Negara Indonesia dan Timor-Leste juga melakukan upaya bersama dalam bentuk Komisi Kebenaran dan Persahabatan (KKP). Semua yang disebutkan di atas telah mencapai kesimpulan bahwa kejahatan terhadap umat manusia telah dilakukan oleh militer dan polisi Indonesia sebelum hingga sesudah referendum 1999. Kejahatan-kejahatan berat ini belum pernah diselesaikan secara adil dengan mengikuti standar internasional. Pengadilan Ad Hoc Hak Asasi Manusia di Jakarta serta Panel Khusus PBB di Pengadilan Distrik Dili gagal memberikan keadilan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kebenaran telah diungkapkan dan tidak ada pihak yang membantahnya, tetapi ada kegagalan untuk menegakkan keadilan berdasarkan kebenaran tersebut. Kepentingan politik kedua pemerintah, Indonesia dan Timor-Leste, serta pemain-pemain besar dalam masalah ini seperti Amerika Serikat dan Australia, menghalangi upaya untuk menegakkan keadilan. Dalam hal CAVR dan KKP misalnya, kedua komisi telah menghasilkan laporan yang disambut dengan dingin seperti reaksi awal terhadap Stolen Generation Report di Australia ini.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Di Timor-Leste, parlemen terus-menerus menunda membahas dan mengakui laporan CAVR dan KKP. Di Indonesia, meskipun Presiden menerima temuan-temuan laporan KKP, hanya sedikit tindak lanjut dan penyebaran laporan yang telah dilakukan. Tidak banyak orang di Indonesia yang mengetahui kedua dokumen tersebut dan bobotnya. Laporan CAVR yang berisi uraian yang lebih menyeluruh mengenai kejahatan-kejahatan yang dilakukan mulai tahun 1975 sampai dengan 1999 tidak pernah diterima dengan resmi oleh Indonesia. Seolah-olah kedua Negara memutuskan bahwa setelah kebenaran mengenai kejahatan-kejahatan yang mengerikan itu diungkapkan, rakyat, termasuk para korban, harus menerima saja dan menjalani hidup mereka tanpa mengharapkan tindakan yang adil untuk kejahatan-kejahatan tersebut.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dari sudut pandang Indonesia, sikap untuk memaafkan dan melupakan kejahatan masa lalu telah diambil tidak hanya berkaitan dengan Timor-Leste. Ada daftar panjang pelanggaran berat hak asasi manusia yang dilakukan oleh rezim militer Soeharto, mulai dari pembantaian 1965-1966 hingga kerusuhan 1998, di seluruh wilayah Negara, dari Papua sampai Aceh. Para pelaku mendapatkan kekebalan hukum dan bahkan tetap menduduki jabatan-jabatan negara. Sebagian dari mereka menjadi calon Presiden dan Wakil Presiden dalam pemilihan umum terakhir. Dalam keadaan itu harapan untuk mencapai keadilan bagi jutaan korban pelanggaran hak asasi manusia di Indonesia masih jauh. Pengorbanan korban terus berlanjut.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Reformasi 1998 awalnya memberi harapan bahwa Indonesia akan bisa menyelesaikan berbagai kejahatan masa lalu dengan cara yang adil. Yaitu dalam kerangka politik baru, yaitu demokrasi, upaya untuk memajukan dan melindungi hak asasi manusia bisa diwujudkan. Tetapi, tiga Pemilihan Umum sudah dilakukan, demokrasi Indonesia tetap bersifat prosedural saja. Sementara benar bahwa rakyat Indonesia mendapatkan kebebasan sipil yang besar, tetapi demokrasi sejati bukanlah semata-mata kebebasan sipil. Demokrasi sejati mensyaratkan antara lain kekuasaan hukum, penundukan militer pada supremasi sipil, serta transparansi dan pertanggungjawaban pemerintah yang dipilih melalui pemilihan umum. Dalam semua aspek yang disebutkan di atas, keadaannya masih buruk. Secara substantif, Indonesia masih jauh dari menerapkan dan menegakkan demokrasi berdasarkan hak asasi manusia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Defisit dalam demokrasi di Indonesia ini harus diatasi sebelum Negara bisa memenuhi kewajibannnya untuk memajukan, melindungi, dan memenuhi hak asasi manusia secara efektif, untuk rakyatnya sendiri dan juga untuk korban-korban pelanggaran hak asasi manusia di Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Apa yang harus dilakukan sementara menunggu defisit tersebut dibalikkan? Adalah kewajiban Komunitas Internasional untuk terus mendorong keadilan bagi korban-korban pelanggaran hak asasi manusia di Timor-Leste. Tanggungjawab atas kejahatan internasional adalah tanggungjawab seluruh warga dunia . Dilakukannya kejahatan internasional merupakan ancaman terhadap landasan bersama umat manusia. Inilah yang terjadi ketika kejahatan-kejahatan dilakukan bukan hanya oleh Pelaku Negara, tetapi juga dibiarkan oleh Komunitas Internasional. Dalam laporan CAVR, misalnya, ada satu bagian yang menguraikan bagaimana pemerintah Australia memilih untuk mendiamkannya ketika sebagian dari kejahatan tak terkatakan ini sedang dilakukan pada masa pendudukan Indonesia. Kita harus belajar dari masa lalu ini dan tidak mengulangi pilihan tidak bertindak ini dalam hal penegakan keadilan bagi korban-korban yang diakibatkan oleh pembiaran tersebut.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kita diilhami oleh perjuangan rakyat pribumi di Australia, dan orang-orang yang bergiat dalam solidaritas dengan mereka, berjuang untuk pengakuan resmi dan permintaan maaf dari pemerintah Australia. Kami paham bahwa ini adalah perjuangan yang amat sangat sulit, karena temuan-temuan dan rekomendasi-rekomendasi suatu laporan resmi mengenai Stolen Generation diabaikan selama lebih dari sepuluh tahun oleh pemerintah. Tetapi rakyat Australia, pribumi dan bukan pribumi bersama-sama, melakukan gerakan dari bawah untuk mengatakan “maaf” mengakui bahwa penculikan anak-anak Aborigine dari keluarga-keluarga mereka adalah satu tindakan genosida. Ini memperlihatkan bahwa tekanan kolektif dan terus-menerus rakyat pada akhirnya akan menghasilan perubahan. Jenis perjuangan dan tekanan pada tingkat nasional dan internasional ini juga yang diperlukan oleh korban-korban pelanggaran hak asasi manusia di Timor-Leste dan tempat-tempat lain di dunia agar mereka bisa mendapatkan keadilan. Inilah yang diperlukan untuk membangun jembatan menuju masa depan yang lebih baik di dalam negeri dan di dunia yang saling terkait ini.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Jadi, adalah tanggungajawab kita, di Indonesia dan di Australia, untuk belajar lebih banyak mengenai apa yang telah terjadi di Timor-Leste, membaca laporan CAVR dan KKP, dan mendesak pemerintah-pemerintah kita, masyarakat-masyarakat kita untuk tidak cuci tangan dari apa yang telah terjadi di masa lalu. Kekebalan hukum menghasilkan kekerasan dan kekejaman baru, karena para pelakunya tetap tak dihukum dan tidak menyesali perbuatan jahatnya. Adalah suatu kesalahan besar membiarkan ribuan korban menunggu tanpa batas waktu untuk mendapatkan keadilan, dan tidak melakukan upaya yang terbaik untuk membantu mereka mendapatkannya adalah kesalahan yang mengerikan di dalam masyarakat yang beradab.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Mematahkan kekebalan hukum dan memberikan keadilan kepada korban, dengan membentuk Pengadilan Internasional. Saat ini adalah saat bagi kita untuk membayar hutang kepada Rakyat Timor-Leste, khususnya para korban, untuk menjamin bahwa pada akhirnya, keadilan dan keadamaian berjalan beriringan di tanah Timor-Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;29 Agustus 2009&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;)* &lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Asmara Nababan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;, Ketua Dewan Direktur DEMOS (Pusat Pengkajian Demokrasi dan Hak Asasi Manusia), Jakarta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt; Pidato Asmara Nababan di Concert at Federation Square, Melbourne, untuk merayakan ulang tahun ke-10 Referendum Timor-Leste. Oleh Titi Supardi pada 02 November 2010 jam 4:21. http://www.facebook.com/note.php note_id=448808188423&amp;amp;id=741593419&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-8068174029818361854?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/8068174029818361854/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=8068174029818361854&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8068174029818361854'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/8068174029818361854'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/11/asmara-nababan-saat-bagi-kita-untuk.html' title='Asmara Nababan: &quot;Saat Bagi Kita Untuk Membayar Hutang Kepada Rakyat Timor-Leste, Khususnya Para Korban&quot;'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-6518607441412585450</id><published>2010-10-24T10:17:00.000-07:00</published><updated>2010-10-24T10:20:49.419-07:00</updated><title type='text'>East Timor Forges Ahead on Deepwater Oil Drilling</title><content type='html'>&lt;h6 style="LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 1.5pt 0cm"&gt;&lt;span style="COLOR: black; FONT-WEIGHT: normal; mso-theme: EN-GB" lang="EN-GB"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;By AUBREY BELFORD&lt;?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h6&gt;&lt;h6 style="LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 1.5pt 0cm"&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: normal; mso-bidi-font-weight: bold; mso-theme: EN-GBfont-family:trebuchet ms;font-size:100%;color:#000000;" lang="EN-GB"   &gt;Published: October 21, 2010&lt;/span&gt;&lt;/h6&gt;&lt;h6 style="LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 1.5pt 0cm"&gt;&lt;span style="COLOR: black; FONT-WEIGHT: normal; mso-theme: EN-GBcolor:#000000;" lang="EN-GB" &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h6&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; mso-outline-level: 6" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="FONT-FAMILY: 'Arial', 'sans-serif'; mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GBfont-family:trebuchet ms;color:#000000;" lang="EN-GB"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; mso-outline-level: 6" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GBfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;DILI, EAST TIMOR — To Demetrio do Amaral de Carvalho, the explosion last spring on the &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT;font-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;&lt;a title="More information about BP P.L.C." href="http://topics.nytimes.com/top/news/business/companies/bp_plc/index.html?inline=nyt-org"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: EN-GB" lang="EN-GB"&gt;BP&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GBfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;-leased Deepwater Horizon rig in the Gulf of Mexico — and the&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT;font-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;&lt;a title="More articles about oil spills." href="http://topics.nytimes.com/top/reference/timestopics/subjects/o/oil_spills/gulf_of_mexico_2010/index.html?inline=nyt-classifier"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: EN-GB" lang="EN-GB"&gt;oil&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GBfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt; that then gushed for months into the surrounding waters — held alarming portents for his young, fragile nation.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; mso-outline-level: 6" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GBfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 14.4pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; mso-outline-level: 6" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="FONT-FAMILY: 'Arial', 'sans-serif'; mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GBfont-family:trebuchet ms;color:#000000;" lang="EN-GB"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;The disaster in the gulf spilled an estimated 4.9 million barrels of oil, prompting the United States to impose a moratorium on deepwater drilling that was provisionally lifted only last week.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;But while much of the world, including the &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;&lt;a title="More articles about the European Union." href="http://topics.nytimes.com/top/reference/timestopics/organizations/e/european_union/index.html?inline=nyt-org"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: EN-GB" lang="EN-GB"&gt;European Union&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;, is rethinking the risks and benefits of drilling at ever greater ocean depths for oil and &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;&lt;a title="More articles about natural gas." href="http://www.nytimes.com/info/natural-gas/?inline=nyt-classifier"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: EN-GB" lang="EN-GB"&gt;natural gas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;, East Timor, among the poorest nations in Asia, is just beginning to authorize it — and Mr. de Carvalho, director of the local environmental organization Haburas, worries that a reckless rush is on.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;“If a country like America, with all its technical ability, financial resources and expertise,” felt obliged to suspend the practice, he said recently, “then I think Timor-Leste’s government should reflect on that.” Mr. de Carvalho used the official name of East Timor, a former Portuguese colony in the Indonesian archipelago that gained formal independence only in 2002, after a bloody 24-year occupation by forces of the government in Jakarta.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;At issue in East Timor are two separate plans for exploratory drilling more than a kilometer, or 0.6 mile, deep in waters south of its territory, the first projects of their kind for the country. According to government officials, the plans received environmental approval last month.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;One project, a joint venture led by India’s largest private conglomerate, Reliance, will create a test well about 1,200 meters, or 4,000 feet, below the surface in a nearby region known as Block K.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;Of particular concern to environmentalists is that the project is to be carried out by the Deepwater Frontier, a ship belonging to&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;&lt;a title="More information about Transocean Inc" href="http://topics.nytimes.com/top/news/business/companies/transocean_inc/index.html?inline=nyt-org"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: EN-GB" lang="EN-GB"&gt;Transocean&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;, the same drilling contractor that owned the Deepwater Horizon. The April 20 explosion on that rig happened while it was drilling an exploratory well at about 1,500 meters.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;The other project, a joint venture led by the Italian oil company Eni, will create an exploratory well in about 1,900 meters of water in the Cova-1 region in East Timorese waters north of Australia. Both projects are still awaiting the final green light from East Timor’s National Petroleum Authority. Eni has also submitted an early proposal for up to three deepwater test wells near the Cova-1 site, which is yet to receive any government approval.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Backers of the plans say they are essential for overcoming poverty in this tiny country of about one million people. But Mr. de Carvalho and other opponents say that drilling at such depths is inherently risky and that, if an environmental disaster were to occur, the country would be unable to cope.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;The East Timor minister for economy and development, João Gonçalves, acknowledged in an interview that there were environmental dangers to the plans. But, he said, both outside companies had provided assurances that those would be at an “acceptable level.” He said he had signed off on environmental approval for the projects on Sept. 20.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;“We are well aware, and we are going to deal with all these environmental problems that we have to deal with,” he said. “But we cannot stop the country from development, you know, from progress.”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Much of East Timor lives off subsistence agriculture, and there is negligible industry nor many exports. Many roads outside Dili, the capital, are barely passable by most cars.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;The one exception is billions of dollars earned from offshore oil and natural gas production — money that is being used to build infrastructure and subsidize basic food needs. East Timor’s Petroleum Fund, which holds money in foreign investments, was worth $6.3 billion as of June 30, according to the latest quarterly report.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;With an inducement like that, East Timor is under huge pressure to approve projects that are potentially hazardous but also potentially lucrative, despite the “wake-up call” of the Gulf of Mexico disaster, said Charles Scheiner, a member of a local development monitoring group, La’o Hamutuk.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;“The oil companies are a thousand times bigger than the Timor-Leste government,” Mr. Scheiner said. This is the first time the government has had to approve deepwater drilling in its territorial waters, he said. “This is a test for Timor-Leste’s regulatory authorities.”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;For Mr. Scheiner, East Timor has also had a much more local warning. Late last year, the Montara well, run by a subsidiary of the Thai company PTT in relatively shallow Australian waters south of East Timor, leaked tens of thousands of barrels of oil for more than 10 weeks. After four failed attempts, a relief well was finally drilled.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;In East Timor, the risks are amplified by the country’s “weak emergency response capability, legal framework and oversight institutions,” Mr. Scheiner said.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Of particular concern, he said, is an apparent failure by Reliance to take seriously the possibility of a spill or to plan for a cleanup in versions of its environmental impact assessment that have been seen by stakeholders.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;“It’s almost like a college term paper, right?” he said. “Somebody went out and looked at what’s the usual way that deepwater drilling is done and they did some research on the Internet and so on and then they wrote it down.”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;He added, however, that he had not seen a final version of the document submitted to the National Directorate for the Environment. Reliance did not reply to requests for comment or to provide the latest copy of its environmental impact assessment.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Mr. Gonçalves, the economy minister, said both companies had addressed any environmental concerns. He said environmental groups were criticizing the plans without adequate information.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;A spokesman for Eni, Filippo Cotalini, said: “Eni would not enter into any activity where it believed the risks were not manageable.”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;“Moreover, Eni in Australia has recently reviewed and updated its emergency response and incident management procedures as part of its additional preparation for the upcoming deepwater drilling program,” he said.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Proponents of deepwater drilling say it is crucial to the world’s energy future. Last week, the head of the International Energy Agency, Nobuo Tanaka, said that if there were any significant interruption in the practice, “the impact could be huge.” About a third of the world’s oil production occurs offshore, he said, and by 2015, that share could be half.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Augusto Pinto, the director of East Timor’s environment directorate, said that as a consequence, the country would be prey to environmental danger no matter what.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;“Even if East Timor doesn’t do anything, if Indonesia and Australia are still destroying the environment, we’ll get the effects,” Mr. Pinto said.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify; LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" lang="EN-GB" &gt;“You have to remember that we need to develop our country,” he added. &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;“Our people need to get prosperity.”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="LINE-HEIGHT: 17.6pt; MARGIN: 0cm 0cm 12pt; mso-outline-level: 7" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="mso-fareast-: PT; mso-bidi-font-weight: boldfont-family:'Arial', 'sans-serif';" &gt;&lt;a href="http://www.nytimes.com/"&gt;&lt;span style="TEXT-DECORATION: none; text-underline: nonefont-family:trebuchet ms;color:#000000;"  &gt;http://www.nytimes.com&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-6518607441412585450?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/6518607441412585450/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=6518607441412585450&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6518607441412585450'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/6518607441412585450'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/10/east-timor-forges-ahead-on-deepwater_24.html' title='East Timor Forges Ahead on Deepwater Oil Drilling'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-1933855747082044597</id><published>2010-10-05T21:17:00.000-07:00</published><updated>2010-10-05T21:53:44.862-07:00</updated><title type='text'>Minuta Enkontru RENETIL 1 Outubru 2010</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;img align="center" src="http://2.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/Spcde-CRpUI/AAAAAAAAAAU/gXlKmy1q3jo/s320/renetil_logotipo.jpg" width="100" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;RESISTÊNCIA NACIONAL DOS ESTUDANTES DE TIMOR-LESTE &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;RENETIL&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;strong&gt;Minuta Enkontru&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Data: 01 Outubru 2010&lt;br /&gt;Loro: Sexta Feira&lt;br /&gt;Horas: 18.00 - Ramata&lt;br /&gt;Fatin: Centru Formasaun Cidadania, Sede RENETIL Farol - Dili&lt;br /&gt;Agenda: Follow Up Enkontru Semana Kotuk &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;PARTISIPANTES &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Fundadores: (Joao Fernandes, Jose AMX, Agapito Cardoso, Julio Abel, Joao Travolta no Carlos Saky) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Presidente no Membrus CCR (Fernando da Costa) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;SECGEN Interinu no membrus secretariadu (Francisco Belo, Elvis Caeiro, Prezado Ximenes) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Membrus: (M. A. Canelas, Abel Martins, Abrao Santos, Domingos Bossa, Bernardo Davidson, Afonso Carmona) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;ABERTURA&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;- Sec. Gen Interinu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enkontru ohin kalan ne’e sei halo follow up ba resltadu enkontru semana kotuk nian nebe ita fahe kna’ar atu halo koordenasaun ho katuas adat sira ba membros Fundadores no Eksekutivu halo revisaun ba ToR, planu aktividades no planu orsamentu ba. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;CEREMONIA RITUAL &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Companheiro sira ne’ebe koordena ho Kuku sira dala ida tan sei hato’o klaru ita nia konseitu no objektivu hosi ita nia ceremonia Ritual refere ba katuas adat (&lt;strong&gt;Kuku&lt;/strong&gt;) sira hodi bele apar diak liu tan ita nia hakarak atu nune’e bele fo hatene ba ita sasan ritual saida deit mak ita atu prepara ba ceremonia Ritual ida ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hare ba tempu no preukupasaun Kuku sira nian, ami desidi Kuku sira sei mai loron ida molok atu hahu ceremonia Ritual atu nune’e iha oportunidade ba ita hodi koalia ho Kuku sira klean liu tan kona ba assuntu Ritual refere.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Membrus Fundadores balun hamutuk ho Companheiro Davidson sei &lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;up date&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; ita nia preparasaun ne’e ba companheiro La Sama iha Sabadu loraik.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;CEREMONIA RETIRU, MISA AGRADESEMENTU NO KALAN KONFRATERNIZASAUN&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Revisaun Draft ToR, Planu aktividades no planu orsamentu bele hare iha dokumentus ne’ebe ami attached tiha ona iha loron hirak liu ba no ami hein komentariu hosi companheiro/a sira.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Retiru &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;strong&gt;)»&lt;/strong&gt; Tuir planu ita sei konvida Amu Bispo Basilio do Nacimento (seidauk konfirma tamba sei hein finaliza ToR) atu Fasilita ita nia Retiru. karik companheiro/a sira iha alternativa fasilitador seluk? &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Prepara proposta no Identifika duadores ba Retiru, Misa Agradesementu no kalan konfraternizasaun.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;FUNDUS BA CERIMONIA &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Fundus ba Ceremonia Ritual&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Fundus ba ceremonia Ritual ne’e tenke mai hosi kontribusaun obrigatoriu membrus sira nian. Ninia montates sei dauk desidi. Karik companheiro/a iha hanoin ruma?&lt;br /&gt;- Total orsamentu ba Ceremonia Ritual : $ &lt;strong&gt;4,202.00&lt;/strong&gt; (nia detalho bele hare iha draft planu orsamentu) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Fundus ba Retiru, Misa Agradesementu no kalan konfraternizasaun&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Prepara hela proposta ba duadores atu buka fundus ba ceremonia refere&lt;br /&gt;- Total orsamentu : $&lt;strong&gt; 8,880.00&lt;/strong&gt; (nia detalho bele hare iha draft planu orsamentu)&lt;br /&gt;- Total orsamentu hamutuk $ &lt;strong&gt;13,282.00&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;AGENDA SORUMUTU BA SEXTA SEMANA OIN &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Up date&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; informasaun kona ba preparasaun ceremonia ritual &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Diskute Draft: ToR, Proposta, planu aktividades no planu orsamentu &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Finaliza ToR, Proposta, planu aktividades no planu orsamentu &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Desidi montantes orsamentu kontribusaun obrigatoriu hosi membros &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Desidi Fatin no loron H ba ita nia ceremonia refere &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;NB: &lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;"&gt;Kada Sexta Feira enkontru iha fatin no Horas nebe’e hanesan&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-1933855747082044597?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/1933855747082044597/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=1933855747082044597&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1933855747082044597'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1933855747082044597'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/10/minuta-enkontru-renetil-1-outubru-2010.html' title='Minuta Enkontru RENETIL 1 Outubru 2010'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5MUXwh3-a2Q/Spcde-CRpUI/AAAAAAAAAAU/gXlKmy1q3jo/s72-c/renetil_logotipo.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-5427944042218466589</id><published>2010-10-04T07:49:00.000-07:00</published><updated>2010-10-04T08:46:09.229-07:00</updated><title type='text'>SORUMUTU RENETIL LORON 8 FULAN OUTUBRO TINAN 2010</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Konvite ba companheiro/a sira hotu &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Ho Respeitu,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hafoin ukun an ita hotu preukupa ho aktividades oi-oin iha ita nia moris loron-loron nian, ne’e duni iha biban ida ne’e atu fo hanoin fila fali ba companheiro/a sira hotu konaba esensia komprimisu nebe ita halo iha juramentu wainhira atu sai hanesan militante RENETIL iha altura neba. Diresaun Nasional RENETIL halo ona inkontru ba dala 3 hodi prepara Draft Termu referensia atu halo ceremonia ho Titulu “&lt;strong&gt;HAKBI’IT AN HO KULTURA TIMOR NIAN&lt;/strong&gt;”. Ceremonia ne’e kompostu hosi: Ceremonia Ritual, Retiru, Misa Agradesementu no kalan konfraternizasaun. Purtantu iha biban ida ne’e ami konvida Companheiro/a sira hotu atu partisipa iha inkontru nebe sei realiza iha:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Data/Loron: 08 Outubru&lt;br /&gt;Fatin: Salao Formasaun Cidadania, Sede RENETIL Farol, Dili&lt;br /&gt;Horas: 18h00 pm to’o remata&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agenda: &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Up date informasaun kona ba koordenasaun ho katuas adat “KUKU” hosi distritu Lospalos, Manufahi, Maliana, Oekusi no Dili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diskuti konaba Draft Termu Referensia, Draft Planu aktividades no planu orsamentu (ANEXU: Draft ToR, planu aktividades no finansas). &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Obrigadu wain ba Companheiro/a sira nia kolaborasaun no partisipasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dili, 4 Outubru, 2010.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;img align="center" src="http://forum-haksesuk.webs.com/d821b.png" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-5427944042218466589?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/5427944042218466589/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=5427944042218466589&amp;isPopup=true' title='1 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5427944042218466589'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/5427944042218466589'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/10/sorumutu-renetil-loron-8-fulan-outubro.html' title='SORUMUTU RENETIL LORON 8 FULAN OUTUBRO TINAN 2010'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-3347027905800054129</id><published>2010-09-27T16:05:00.000-07:00</published><updated>2010-09-28T08:20:37.703-07:00</updated><title type='text'>RENETIL reajusta planu ho tema “Hakbi’it-an Ho Kultura Timor Nian”</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Tuir informasaun nebe mak Companheira Anata Aparicio halekar ba publik no media katak iha semana hirak ikus ne'e husi Fundador, CCR no Executivo RENETIL prepara planu ba aktividade RENETIL ho tema escolhido “&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Hakbi’it-an Ho Kultura Timor Nian&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;”. Iha biban ida ne’e, hein katak, membro sira atu hametin liu-tan '&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;espiritu Renetil'&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; no iha nafatin kbi’it hodi hala’o kna’ar iha processo desenvolvimento ba rai Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dokumentu nebe sai husi Dirasaun RENETIL defini planu importante ba programa ne’e mak hanesan &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Seremonia Ritual&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Retiru&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;, &lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;&lt;em&gt;Misa Agradesementu&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; no &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Seremonia Komfraternijasaun&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;. Dirasaun, liu husi oportunidade ida ne'e fo hatene ba companeiro/a RENETIL sira hotu atu iha tempu partisipa no fo lisuk hanoin ba futuru RENETIL i nia planu ba interesse nacional (National Interest).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;em&gt;Liu hosi ceremonia Ritual, Retiru no Misa Agradesementu Diresaun Geral hakarak konvida membros sira hotu liu-liu membros eis kuadtrus RENETIL iha Digerin, Digarex no Digertil no sira ne’ebe kaer funsaun nudar responsavel ka lider iha sociadade civil, governo ka orgaun estado nian sira seluk atu hanoin hikas fali ita nia komprimisu atu dezemvolve Timor-Leste liu husi ida-idak nia funsaun no posisaun. Atu fo hanoin mos ba malu hodi idak-idak halo nia funsaun servi povo no nasaun diak liu tan no reajusta implementasaun programa RENETIL&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;”, hakerek dokumentu nebe publika iha renetil@yahoogroups.com, September 27, 2010.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha periudu hakmatek (retiru) ne’e, RENETIL konsentra ba nesesidade atu “&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Revitaliza hikas Konseitu RENETIL&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;”, hare no fo hanoin kritiku ba tempu prezente, atu nune’e bele iha kontribuisaun no intervensaun nebe aktivu no efektivu. Nunemos iha biban ne’e RENETIL hakarak hetan vizaun estratejika no ideal ba dezenvolvimentu nasional tuir planu nebe mak defini iha Congresso. Iha kestaun seluk nebe konsidera importante ba RENETIL atu aborda, iha konxtu ne'e, da’et ho Timor-Leste nudar pais ne’ebe ho karakteristiku sosio-kultural ne’ebe ketak iha Asia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rezultadu husi sorumutu ne’e sei fo fuan diak no fini ba futuru depende ba membru sira hotu nia kbi’it no kolaborasaun. Tamba ne’e, RENETIL husu ba membru sira hotu atu partisipa ho aktiva no ho ideias, sujestaun no kritikas nebe konstrutivas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;©) &lt;strong&gt;Renetil.Blogspot.Com&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-3347027905800054129?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/3347027905800054129/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=3347027905800054129&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3347027905800054129'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3347027905800054129'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/09/sorumutu-renetil-reajusta-planu-ho-tema.html' title='RENETIL reajusta planu ho tema “Hakbi’it-an Ho Kultura Timor Nian”'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-1598827186948607616</id><published>2010-08-30T14:24:00.000-07:00</published><updated>2010-08-30T14:29:04.927-07:00</updated><title type='text'>Komitment: "REFERENDUM bagi Timor Leste!"</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;(...) &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sore hari, di rumah companheiro Matemoris, diadakan pertemuan yang dipimpim oleh companheiro Assanami (Mariano Sabino) ditemani Mario, Lito dan Koromoruk (Leonito Ribeiro).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Assanami mengatakan: "&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;kawan-kawan pertemuan ini adalah sangat rahasia. Tidak boleh ada sembarang orang mengetahuinya&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secret meeting ini membahas mengenai rencana aksi di Kedutaan Besar Rusia dan Belanda yang dijadwalkan pada tanggal 7 Desember 1995.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Assanami dalam pertemuan itu menjelaskan: "&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tujuan &lt;strong&gt;aksi ini adalah untuk menggalang opini dunia internasional tentang masalah Timor Leste. Perjuangan kemerdekaan atau penentuan nasib sendiri tidak saja dilakukan di wilayah Indonesia. Aksi ini mempunyai dua agenda utama yaitu REFERENDUM bagi Timor Leste dan PEMBEBASAN pemimpin perlawanan Xanana Gusmão."&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;(...)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sumber&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:85%;"&gt;Judul buku: &lt;strong&gt;Catatan Seorang Pelompat Pagar "Tunaikan Janji Untukmu, Timor-Leste"&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;Penulis: &lt;strong&gt;Nino Pereira&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;Halaman: 4.&lt;br /&gt;Tahun: 20 Juni 2009.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Times New Roman;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Times New Roman;font-size:85%;color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Times New Roman;font-size:85%;color:#ffffff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-1598827186948607616?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/1598827186948607616/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=1598827186948607616&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1598827186948607616'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1598827186948607616'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/08/komitment-referendum-bagi-timor-leste.html' title='Komitment: &quot;REFERENDUM bagi Timor Leste!&quot;'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7665994221895679348</id><published>2010-08-20T08:05:00.000-07:00</published><updated>2010-08-20T09:55:07.811-07:00</updated><title type='text'>Parabens FALINTIL!</title><content type='html'>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;span style="font-family:lucida grande;font-size:130%;"&gt;"FALINTIL nasceu em tempos difíceis, isolado com o próprio tempo no horizonte da hipocrisia e indouto do povo do mundo. Em princípio de 1975 os guerrilheiros (da Fretilin) comandaram a guerra com uma cultura clássica onde obteve, então, em 20 de Agosto de 1975 a formação militar denominada FALINTIL - Forças Armadas da Libertação Nacional de Timor Leste, na qual foi assistente verídico para a libertação da sua pátria, Timor Leste, e a independência do povo Maubere."&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Titulo: Obrigado FALINTIL (O Fim de Uma Obra Prima)&lt;br /&gt;Autor: Arlindo Kahikata Fernandes&lt;br /&gt;Publicação: Jornal "Diário As Beiras"&lt;br /&gt;Data: Fevereiro 2001&lt;br /&gt;Artigo: Arquivado&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7665994221895679348?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7665994221895679348/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7665994221895679348&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7665994221895679348'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7665994221895679348'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/08/parabens-falintil.html' title='Parabens FALINTIL!'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-7562740485499478129</id><published>2010-08-09T16:01:00.000-07:00</published><updated>2010-08-09T16:28:14.048-07:00</updated><title type='text'>LAE BA SENTRU PROSESAMENTU REFUJIADU IHA TIMOR-LESTE</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Kasilo Bere-Meta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semana hirak ikus media nasional sira Timor nian ko’alia barak kona-ba proposta Austrália nian atu harii Sentru Prosesamentu ba Refujiadu sira iha ita nia rain. Mosu ona hanoin pró ho kontra, tantu hosi sidadaun baibain, hosi sosiedade sivil to’o orgaun soberano sira. PR José Ramos Horta, bele dehan, defensor forte ba proposta Australia nian. Nia halo presaun ba Governu, liliu ba PM Xanana Gusmão atu nahouk ho hanoin ne’e ho resan “moral” no “umanitaria”. Enkuantu membru PN sira, reprezenta hosi partidu hothotu ne’ebé iha asentu parlamentar, iha ninia sesaun 12/02/2010, hothotu lia-ida dehan lae ba proposta PM Australia, Julia Gillard nian. Membru PN sira la simu proposta ne’e ho razaun katak refujiadu sira be hetan iha pasifiku la’os tanba problema umanitaria ka politika maibe problema ekonomika. Karik problema umanitaria ka politika Timor-Leste bele simu, katak membru PN sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prezidente José Ramos Horta reforsa nia nahouk ba proposta Austrália nian ho resan katak: “Timo-Leste iha obrigasaun atu tulun dezlokadus azilu politika sira, ne’ebe kiak, halai hosi violensia no funu laran... Timoroan sira mos uluk halai ba ema nia rain hodi buka moris, ema simu ho liman rua” (JND, 26/07/2010). Prezidente hein hosi PM Xanana Gusmão atu loke odamatan ba Australia hodi harii sentru prosesamentu ka detensaun ba refujiadu sira. Prezidente Horta dehan: Hau koalia ona ho Primeiru Ministru [Xanana Gusmão], nia mos fuan osan mean hanesan hau, nia konkorda, maibe kondisaun barak atu fo duni luz verde, ne’e Australia tenki fo resposta ba pontus barak tebes” (JDN, 28/02/2010)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Loos duni haree hosi kestaun moral no umanitaria ita presiza tetu hodi tulun ema ki’ak ho ki’ik sira halai hosi funu. Tanba ema sira ne’e inosente no vitima hosi politika ho funu. Buat ne’ebé sai lia maka ita la hatuur didi’ak ninia resan. Karik haree ba ema rai seluk uluk simu Timoroan ho liman rua maka ita mós tenki simu, resan ida nia abut la metin. Uluk Timoroan sira halai hosi nia rain la’os tanba ki’ak maibe tanba funu ho persegisaun politika. Karik tanba ki’ak, tuir loloos sira hela nafatin iha rai seluk ne’ebé moris di’ak liu. Iha realidade Timoroan barak ohin loron fila mai nia rain, maski TL sei ki’ak nafatin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Presiza haree hikas ba kotuk, rai hira maka uluk simu Timoroan sira no simu ho liman rua duni ka lae. Timoroan sira hosik hela nia rain hodi rame-rame ba Portugal depois balu liu ba Australia ho Afrika nu’udar refujiadu ka repatriadu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wainhira nakfera funu sivil entre Fretilin ho UDT iha 1975 no loke dalan ba sukun tama Indonezia iha Timor-Leste, halo Timoroan mate barak no obriga Timoroan barak hosik hela nia rain. Família Timor barak sai ba Portugal liu hosi Kruz Vermelha Internasional. Sira ne’e la ba hanesan imigrantes ilegais no la ba mós hanesan refujiadus, maibe ba hanesan repatriadus (fila ba nia rain rasik) tanba Timoroan sira nu’udar sidadaun Portugal nian no ONU rekoñese Portugal nu’udar potensia administrante Timor nian iha tempu ne’eba. Ita la nega Timoroan balu halai ba Australia, la sa’e roo rai seluk nian maibe sa’e rasik roo Australia nian. Timoroan barak tama Australia legalmente, la’os hanesan refujiadu, maibe halo parte programa reunifikasaun ba família sira ne’ebé fahe malu. Lei Australia nian admite ida ne’e. Ita mós la nega Timoroan balu tama iha Australia lori vistu nu’udar turista ou ba vizita família depois la fila mai Timor tanba sente persegidu hosi militar Indonezia sira. Sira ne’e balu hela ilegalmente iha Australia. Ita mós la nega katak iha ita nia istoria, rejista boat people dala ida ne’ebé tama ilegalmente ba Australia. Boat people ne’e xefia rasik hosi matebian Alfredo Reinado Alves. Sira ne’e mós Governu Australia la simu ho liman rua, maibe to’o ikus simu sira tanba hetan presaun makaas hosi sosiedade sivil Australia sira nian. Grupu ne’e halai ho roo la’os tanba ki’ak maibe tanba hetan persegisaun politika hosi militar Indonezia sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha dekada 90 nia laran, Governu John Howard nian rekuza legaliza estatutu Timoroan sira halai hosi funu ne’ebé hela ilegalmente iha Australia no ameasa atu haruka fila mai TL. Sorte ho presaun makaas hosi povu Australia, ne’ebé sente deve hela Timoroan sira tanba, iha Funu Mundial da-II, Timoroan sira subar no tulun komandu Australianu sira hodi halo funu hasoru forsa Japaun sira, maka Governu John Howard nian la entrega Timoroan sira ba Indonezia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Istoria jovem sira husu azilu politika iha Jakarta mós ladun morin. La iha embaixada ruma maka hakarak simu jovem ho estudante sira ne’ebé husu azilu politika iha Jakarta, inklui Australia rasik. Timoroan sira kuaze tama hotu kedas iha embaixada sira rai Europa nian iha Jakarta hodi husu azilu politika, inklui Australia nian. Australia nian, Timoroan sira tama liu dala ida. Ida ikus liu iha 1996, estudante hamutuk na’in sia, feto ho mane, husu azilu politika iha embaixada ne’e. Sira tuba fulan ida resin iha embaixada laran, maibe Governu Australia lakohi simu sira. Estudante sira ne’e hodibi’it hosik hela embaixada ne’e no fila ba sidade sira ne’ebé sira estuda ba. Balu depoisde sai hosi embaixada Austrália nian halai liu ba Portugal. Sira seluk Indonezia la kaer tanba Jakarta halo tuir Camberra nia husu no Jakarta hakarak ka lakohi tenki tuir, tanba Australia iha tempu ne’eba, nu’udar rai ida de’it iha mundu rai klaran maka rekoñese juridikamente Timor nu’udar Provinsia Indonezia ba da-XXVII.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jovem ho estudante universitariu sira Timoroan na’in 29, ne’ebé okupa embaixada Amerika iha Jakarta iha 1994 mós hatene di’ak tebes oin-sa embaixada ne’e halo tratamentus ida aat tebes ba sira durante loron 10 resin iha embaixada ne’e. Televizaun mundu tomak nia hatudu oin-sa jovem ho estudante sira ne’e sai krekas dekor no hatais ropa foer de’it iha embaixada Amerika nia laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haree hosi istoria sira ne’e hotu, ita labele dehan rai seluk simu ita ho liman rua. La iha embaixada ruma iha Jakarta, iha tempu ne’eba, maka hakarak simu Timoroan sira hodi haruka ba sira nia rain. Portugal mesak maka simu Timoroan sira tanba Timoroan sira nu’udar sidadaun Portugal nian. Rai sira seluk, inklui Austrália, la iha ida maka hakarak simu Timoroan sira iha sira nia rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haree ba realidade sira ne’e hotu no tratamentus aat ne’ebé Timoroan sira hasoru, susar tebes ita dehan rai seluk simu ita ho liman rua. Maibe la’os mós tanba ema rai seluk la simu ita ho di’ak hodi sai baze atu Timoroan sira trata aat ka rekuza simu refujiadu sira hosi rai seluk. Importante maka tenki hatuur problema iha nia fatin loloos no uza argumentu ne’ebé forte hodi justifika simu refujiadu sira. Labele falun ho buat falsu katak rai seluk simu ita di’ak tebes hodi ita mós tenki simu refujiadu sira seluk tanba ida ne’e la akontese ba Timoroan sira hotu. Insultu boot ba Timoroan sira wainhira dehan ema rai seluk simu Timoroan sira ho liman rua, tanba barak maka terus tebes. Timoroan sira ne’ebé ba Portugal iha 1975, hothotu sei sente oin-sa sira moris iha tahu laran sira iha Balteiro, maski sira nu’udar ema Portuges.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se ita iha fuan osan mean duni, hakarak tulun ema tanba kestaun moral no umanitaria, la presiza haree ba se uluk ema seluk simu ita ho liman rua ka lae. Se ita nia konsiensia ho sensibilidade nu’udar umanu maka dudu ita hakarak tulun ema seluk, entaun la presiza haree ba tusan uluk ema simu di’ak ka la simu di’ak ita. Buat ne’ebé importante atu haree maka ema sira halai ne’e tanba refujiadu duni kae lae, tanba persegidu politikamente duni ka lae ka tanba ki’ak no hakarak buka hadi’a nia moris iha rai Australia. Nune’e mós tenki haree katak ita nia rain iha kondisaun atu simu refujiadu sira ou lae. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;.&lt;br /&gt;Agora daudaun, ema sira halai ho roo ba Australia, barak liu hosi Afganistaun ho Srilangka no balu hosi Pakistaun. Uluk liu boat people barak hosi Kamboja ho Vietname. Ita rekoñese uluk iha funu iha rai sira ne’e no rai balu ohin loron sei iha funu laran. Rai sira ne’e halo fronteira terrestre barak ho rai seluk. Porzemplu Afganistaun ho Pakistaun halo fronteira terrestre ka besik liu ba Iraun, Turkeministaun, Tajikistaun, Índia, Xina, Oman ho Árabe-Saudita no Srilangka besik liu ba Índia, Myanmar, Tailândia, Malásia, Singapura ho Indonezia. Lia husuk ne’ebé ita hatuur maka ida ne’e: Se tanba persegisaun politika, nusa maka sira la husu azilu politika ka la halai ba rai sira halo fronteira terrestre ka besik liu ba sira? Nusa maka la husu azilu politika iha embaixada rai-li’ur sira iha sira nia rain ka besik sira nia rain? Nusa maka tenki halai ba Australia? Haree ba realidade sira ne’e, susar tebes atu dehan sira halai ba Australia tanba hetan persegisaun politika. Motivu ne’ebé lori sira hakarak halai ba Australia, kuaze 80 ka 90% tanba hakarak hetan moris di’ak, basaa Australia nia moris di’ak liu dok duke rai sira ne’ebé ninia ema halai ho roo ne’e ka rai sira besik sira nia rain. Ita la nega refujiadu sira la halai ba rai sira halo fronteira ho sira tanba rai sira ne’e, ida rua sei moris hela iha funu laran, maibe, barak liu moris iha dame laran, balu nia ekonomia di’ak no balu nia ekonomia aat. Iha rai sira hanesan Iran, Oman, Turkeministaun,Tajikistaun, Índia, Xina, Tailândia, Malazia, Singapura ho Indonezia la iha funu, maibe refujiadu sira prefere halai ba Australia tanba iha rai ne’e kondisaun moris di’ak liu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haree ba kondisaun real Timor nian, susar tebes atu simu refujiadu sira ho numeru boot. Sentru prosesamentu ida la’os harii hodi simu ema rua nulu ka limanulu, maibe to’o rihun. Harii sentru prosesamentu ida tanba prevê ona katak TL sei simu refujiadu sira rihun ba leten. Se atu simu de’it ema na’in sanulu ka ruanulu, la presiza sentru prosesamentu, tanba ita iha Serbisu Imigrasaun bele trata asuntu imigrantes ilegais sira nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita foin ukun-an, ita nia rain ki’ik, ema kiak sei barak tebes, instituisaun estadu ho sistema politika, ekonomika ho sosial sei frajil tebes. Ita foin harii instituisaun Estadu nian no sei dezenvolve hela balu. Lei barak sei falta, liliu lei oan sira, normas, organizasaun ho prosedimentus barak mós seidauk iha. Buat ne’ebe ita presiza halo hodi hadi’a ita nia moris rasik ita seidauk halo, oinsa ita hanoin atu aseita harii sentru prosesamentu ba refujiadu sira rai-li’ur nian ne’ebé mós presiza lei oan ho bei-oan sira hodi regula sira nia moris iha ita rain?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oin-sa maka ita atu tau matan ba ema seluk, enkuantu ita nia problema rasik hada malu no seidauk haloot hotu? Oin-sa rai ki’ak ida ne’ebé la konsege tulun ninia ema ki’ak rasik bele tulun ema ki’ak hosi rai seluk? Karik ita rai boot, riku no iha estabilidade politika, ekonomika ho sosial di’ak no metin, ita bele tetu Austrália nian proposta. Maibe ho kondisaun Timor nian hanesan ohin loron ne’ebé taxa dezempregu aas tebes, ladun tama ulun hodi ajuda ema ki’ak sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita nia moris ne’ebé susar ona, povu kontinua moris iha kiak nia laran, nesesidade baziku de’it ita seidauk responde ho di’ak oin-sa maka ita hakarak aumenta tan problema boot ida ne’ebé rai seluk dudu mai ita? Refujiadu sira ka ema sira halai ho roo boot ka ki’ik hosi sira nia rain, la’os atu mai iha Timor-Leste, sira hakarak ba Australia. Halo oin-sa maka ema la buka problema ba ita no ita tenki ba lori problema todan ne’e mai ita nia rain? Se ema sira ne’e hakarak halai mai ita nia rain, ita bele tetu tanba kestaun moral ho umanitaria, maibe sira hili rai seluk. Ita nia laran di’ak tenki la’o hamutuk ho ita nia kapasidade. Se ita bali de’it ita nia an rasik susar tebes ona oin-sa atu bali ema seluk?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Labele haruka kosok oan ida bali ema otas boot ho problemas boot. Ekonomikamente TL sei fraku tebes tanba ne’e ohin loron sei depende makaas ba tulun hosi rai-li’ur nian. Ita labele hakfodak de’it ba ekonomia ne’ebé Australia hakarak oferese ba ita hodi tau ita nia rain iha risku boot no naruk. Nauru ho Manus (Papua New Guinea) hetan ona sa mundansa ekonomika ba populasaun nia moris depoisde simu sentru prosesamentu ka detensaun ba refujiadus iha sira nia rain? Buat ne’ebe sira hasoru maka refujiadu sira sai stress no frustradu tanba la rezolve lalais sira nia situasaun iha ne’ebé halo sira balu oho an, balu halo manifestasaun no hamosu disturbios oioin ne’ebé lori problema rasik ba rai rua ne’e. Ita lakohi atu ida ne’e akontese iha ita nia rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;TL ninia seguransa rasik seidauk metin. Foin ita tenta hametin liu hosi politika reforma oioin iha area seguransa nian. Ita la iha ekipamentus di’ak hodi deteta krimi oioin nune’e mós seidauk iha rekursus umanus kapasitadus hodi identifika ho deteta atividade terrorista ho kriminozu sira nian.&lt;br /&gt;Haree ba buat hirak ne’e hotu hatudu katak ita seidauk preparadu hodi lida ho imigrante ilegais ka refujiadu sira ne’ebe tama ho roo no ho numeru boot.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir prezidente Jose Ramos Horta ba TV Austrália nian katak: “Ha’u lakohi Timor-Leste sai illa prizaun ida ba ema hirak halai hosi violensia”. Nune’e mós prezidente Horta dehan katak “Timor-Leste hein tulun osan hodi bali refujiadu sira no fo postu serbisu ba sira, hodi sira labele tuur la halo buat ida iha sentru, hanesan dadur sira” (Asia Pacific News, 7/07/2010).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prezidente Horta nian hanoin hanesan ho ema balu nia hanoin. Maski dehan de’it TL hein tulun osan hosi rai seluk hodi bali refujiadu sira maibe ita hatene ona katak, iha mós hanoin katak Australia bele tulun tan buat ruma ba ita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tulun ne’e bele mós signifika troka sentru prosesamentu ba refujiadu ho dada kadoras mai TL ka bele mós hanoin katak ho sentru ne’e sei hatama osan barak mai TL no sei fo serbisu barak ba Timoroan sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se ita simu harii sentru prosesamentu ba refujiadu sira hodi troka ho dada kadoras mai TL hanesan de’it ita monu iha xantajem rai boot ne’e nian. La iha resan atu troka buat ida tanba Great Sunrise iha ita nia tasi laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nauru illa kikuan ida (ho 21KM kuadradus de’it) hetan iha tasi klaran Oseanu Pasifiku ne’ebé deklara nia ukun-an iha tinan 1968 hosi rai tolu: Australia, Nova Zelândia ho Reinu Unidu. Ninia ekonomia sadere de’it ba esportasaun fosfatu, maibe ninia riku sira seluk kokir mós tiha ona, tanba ne’e nia presiza fonte ekonomia seluk. Tanba difikuldade oioin ne’ebé rai oan ne’e hasoru, nia husu ba Australia bele tulun sira iha área teknolojika no finanseirus hodi troka ho harii sentru prosesamentu ba refijiadu sira iha sira nia rain. Illa ida ne’ebé Australia uza ho kustu ida ki’ik tebes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;TL la’os Nauru ne’ebé ukun-an kleur ona no Timor ninia riku soin mós la’os ki’ak hanesan Nauru nian. Ita nia riku-soin sei tomak. Ita nia rain riku duni, maibe ninia povu maka sai ki’ak iha riku-soin iha tasi ho rai maran leten sira ne’e. Ita sei ki’ak tanba ita foin ukun-an no seidauk esplora riku soin ne’ebé ita iha, nune’e mós tanba sei falta rekursus umanus ho teknolojia maka halo rai balu na’uk hela ita nia riku-soin mós ita tane hasan haree de’it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se ita esplora no jere didi’ak ita nia riku-soin, maka ita la presiza hetan osan hosi Australia hodi troka ho sentru prosesamentu ba refujiadu ida ne’ebé lori risku boot tebes ba ita nia rain. Kustu politika, sosial ho kultural sei boot liu duke kustu ekonomiku. Sa-tan tulun finanseiru ne’ebé dehan haruka mai Timor ne’e mós dala ruma la tama ba ema Timor nia bolsa laran no la aumenta ekonomia lokal nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tinan sanulu ne’e ita iha esperiensia ona. Osan ne’ebé dehan hosi li’ur haruka barabarak mai TL, barak liu la’os Timoroan sira maka simu, maibe ema internasional sira maka simu. Iha duni Timoroan ida rua maka simu, maibe ninia persentajem ki’ik tebes. Osan sira ne’e mós barak fila hotu fali de’it ba li’ur, la’os hela iha ita nia rain. Haree de’it, iha loron feriadu sira, ka iha sesta aviaun sai nakonun loos ba Bali ho Darwin no iha Segunda aviaun hosi Bali ho Darwin tun dala rua iha Díli ne’ebé nakonun ho internasional sira. Ida ne’e fim de semana de’it, seidauk konta ho loron feriadu sira. Ita hatene de’it maka sura dehan osan tama barak mai TL, maibe ita haluha tiha katak, internasional sira maka barak liu simu osan sira ne’e no osan sira ne’e sira ba gasta fali iha Bali ho Darwin. Ita seidauk haree internasional sira sa’e kareta nadodon ba Kom ka fatin seluk. Karik osan sira ne’e gasta iha ita nia rain, ita sei manan netik buat ruma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita bele fiar katak sentru prosesamentu ba refujiadu sira, karik harii duni iha Timor, la’os ema Timoroan sira maka kaer, maibe internasional sira hosi Australia ho hosi UNHCR sira maka sei kaer. Nune’e maka osan ne’ebé atu hatama mai Timor ne’e mós sira maka sei simu no sei ba gasta tan iha Bali ho Darwin. Nune’e, tetu ba mai, sentru prosesamentu ba refujiadu ne’e sei la lori mudansa ruma ba Timoroan sira nia moris, maibe sei lori tan de’it risku boot mai TL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ne’eduni, lalika kaben boot ba osan hodi tau ita nia rain iha risku politika, sosial ho kultural. Tuir esperiensia rai sira ne’ebé harii sentru prosesamentu ba refujiadu sira iha sira nia rain, refujiadu sira mós hamosu problemas barak ba sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prosesu ba refujiadu sira la’os dura fulan ka tinan ida rua. Balu hela iha sentru refujiadu lori tinan 5 to’o tinan 15 foin hetan solusaun. Balu hola malu, kaben to’o oan boot iha sentru prosesamentu nia laran. Balu nia kazu la rezolvidu no hein prosesu to’o tinan 20 ba leten. Buat hirak ne’e hotu halo sira sai frustradu ho stress, ne’eduni halo sira balu oho-an ou hamosu problema oioin tanba sira moris iha inserteza nia laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perigozu liu tan ba Timor se ita tuir Prezidente José Ramos Horta nia hanoin ne’ebé hosik refujiadu sira livre desloka ba ne’ebé de’it iha Timor-Leste laran no fo tan serbisu ba sira. Perigozu tanba:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) Prezensa refujiadus rai-li’ur bele sai fonte konflitu sosial ba populasaun lokal rasik. Moris ne’ebé susar ona sei sai susar liu tan ho simu refujiadu sira iha TL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2) Kria insatisfasaun sosial ba ema ki’ak sira wainhira refujiadu sira hetan tratamentu di’ak liu fali Timoroan sira. Oinsa maka ita hakarak fo serbisu ba refujiadu sira enkuantu Timoroan rihun ba rihun buka serbisu to’o kosar metan suli no sai stress no frustadu tanba la hetan nafatin serbisu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3) Refujiadu sira ne’ebé livre movimenta ba mai, la taka dalan bele kaben ho Timoroan sira. Ida ne’e akontese ona iha Indonezia. Indonezia ho UNHCR fo kartaun ba refujiadu sira. Refujiadu sira desloka ba ne’ebé de’it, to’o balu kaben ho feto Indonezia sira no iha oan. Wainhira kaben ona maka la ba ona rai seluk ou bele ba rai seluk, maibe bele soe hela fen ne’e tanba la iha dokumentu ruma bele komprova sira nu’udar fen ho la’en. Wainhira soe hela fen hamosu tan problema sosial foun. Problema seluk tan hanesan mós iha Indonezia nian, refujiadu balu la’o livre to’o Merauke, buka konvense ka sosa peskador sira Indonezia nian hodi lori sira ba Australia, ida ne’e mós bele hamosu problema foun tanba envolve hotu peskador sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4) Refujiadu sira barak ne’ebé mai ho background kultural ho relijiaun la hanesan Timor nian bele hamosu problema sosial, kultural ho relijioza. Ita lakohi atu hanoin sira radikalizmu ho estremizmu mosu iha ita nia rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5) Ita aseita simu sentru prosesamentu ba refujiadus iha TL signifika ita loke oda matan luan atu ema hotu bele mai iha TL rame-rame ho roo ilegais sira. Ne’e signifika ita mós bele loke dalan ba Alqaeda ho Taliban sira, tanba sira mós bele disfarsa-an ka nakfilak-an ba refujiadu sira, depois maka buka influensia musulmanu moderadu sira iha TL hodi sai fundamentalista ho radikal hanesan sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6) Keta hanoin sei iha solusaun di’ak ba refujiadus ka imigrantes ilegais sira hotu. La fasil atu hetan rai sira simu refujiadu sira ne’ebé prosesa hotu ona. Bele lori tinan 5 to’o 10 ou liu foin hetan rai ida rua aseita simu refujiadu sira. Sira simu mós ho kondisaun barak nune’e mós lakohi simu numeru boot. Sira sei simu de’it sira ne’ebé di’ak, sira ne’ebé aat sei hela ba ita nune’e mós sira ne’ebé prosesa hotu ona no rai seluk la simu, ita maka tenki tau matan ba sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita la iha akordu ruma ho rai sira ne’ebé nia ema halai hodi haruka sira fila ba nia rain. Ita mós la hatene rai sira ne’e hakarak simu fila sira nia ema ka lae. Ita mós la hatene sira iha osan hodi selu billete hodi sira nia ema sira bele fila ka lae. Ka TL maka tenki selu? Keta haluha sidadaun TL ne’ebé hetan iha li’ur tanba sees hosi persegisaun politika no barak kontribui ba TL nia ukun-an sei barak. Sira ne’e barak seidauk fila tanba osan la iha. To’o agora Governu TL seidauk hanoin tulun sira hodi bele fila. Portugal rasik mós la iha osan ba ida ne’e. Se ita nia sidadaun rasik ita susar ona tulun sira ho osan hodi fila, oin-sa ita hasai fali osan hodi haruka fila refujiadu sira hosi rai seluk ba nia rain?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ideal liu sentru prosesamentu ba refujiadu sira harii besik iha rai sira funu nian, nune’e hodi labele tau risku boot ba ema refujiadu sira ne’ebé halai dok. Barak maka mout ou mate tuir tasi laran tanba la’o dok, tanba hasoru laloran ho anin boot. Tau besik iha sira nia rain hodi minimiza riskus ba vida no karik haruka fila ba nia rain mós kustus ekonomikus ho finanseirus ki’ik. TL dok tebes hosi Srilangka, Afganistaun ho Pakistaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Timoroan sira ne’ebé halai hosi funu ka husu azilu politika sai ba Portugal, barak fila ona mai TL no barak mós seidauk fila. Sira tenki ba buka serbisu mesak iha Portugal ka iha Europa seluk ka iha Australia, hodi selu nia billete fila mai TL. Refujiadu hosi rai-li’ur sira ne’ebé atu mai TL, ba buka serbisu iha ne’ebé hodi sosa billete hodi fila ba nia rain? Iha TL? Iha Indonezia ka iha Australia? Lalika mehi atu ba buka serbisu iha Indonezia ho Australia. Governu Timor-Leste rasik negosia ona ho Governu Australia atu haruka Timoroan sira dezempregadu ba serbisu iha ne’eba, maibe Australia la simu, sa tan simu refujiadu sira ne’ebé sira ta’uk liu. Indonezia mós sei la simu tanba sira nia ema mós tokon maka ohin loron la iha serbisu. Iha TL susar liu tan, basaa, ema sira uluk funu ba rai ida ne’e nia ukun-an, tama sai kadeia no militar Indonezia sira hurlele to’o kle’uk mós rihun ba rihun seidauk hetan serbisu. Se fo uluk serbisu ba refujiadu sira sei hamosu de’it problemas sosiais ne’ebé bele afekta mós ba estabilidade nasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita labele taka odan matan ba ema sira persegidu ne’ebé buka azilu politika iha ita nia rain. Ema sira ne’ebé hetan persegisaun tanba kestaun politika no husu azilu politika iha ita nia embaixada, konsuladu ka iha ita nia rain, ita bele tetu simu, maibe ida halai hosi ki’ak ka hakarak buka muda nia moris ita labele simu, tanba ita nia rain mós sei iha ema kiak barak, maski ita nia rai ho tasi isin rua makaas ba riku-soin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;TL iha dever moral atu tulun ema sira susar no terus tanba funu. Buat ne’ebé ita bele halo maka intensifika ita nia diplomasia no tuir buka solusaun hodi hapara funu iha rai sira ne’ebé agora moris hela iha funu laran. Ida ne’e maka importante no urjente atu TL halo hamutuk ho Australia ho rai seluk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La iha dalan seluk hodi hapara refijidus ka imigrantes ilegais sira. Iha dalan ida de’it, halo para funu no buka fo apoio diretu ba rai sira ne’ebé ninia povu koko halai ba rai seluk. Ajuda liu husi politika no ekonomika, tulun kria estabilidade iha rai sira ne’e no hadi’a rai sira ne’e nia ekonomia hodi sira nia povu bele moris di’ak no hakmatek hodi la hanoin halai ba rai seluk. Karik la halo buat hirak ne’e, problema refujiadu sira nian la sei rezolve no sei kria problemas barak ba rai seluk. Nune’e mós rai boot sira ho politiku sira labele buka provoka funu tun sa’en iha rai seluk ka iha nia rai laran hodi hamosu deslokadus ka refujiadu sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ohin loron mosu refujiadu sira barak tanba rai boot sira mós tuir sala. Sira maka ba esplora rai ki’ik sira hodi rai ki’ik sira sai ki’ak liu tan, sira maka ba provoka funu tun sa’e hodi sira nia sasan bele folin no bele garante sira nia interese politika, ideolojika, militar no ekonomika. Tanba ne’e rai ki’ik sira labele ba responsabiliza ba sala rai boot sira nian, sa-tan hola netik ba an problema rai boot sira nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Membru RENETIL&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-7562740485499478129?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/7562740485499478129/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=7562740485499478129&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7562740485499478129'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/7562740485499478129'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/08/lae-ba-sentru-prosesamentu-refujiadu.html' title='LAE BA SENTRU PROSESAMENTU REFUJIADU IHA TIMOR-LESTE'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-2702772934177669452</id><published>2010-08-09T15:50:00.000-07:00</published><updated>2010-08-09T15:57:44.820-07:00</updated><title type='text'>BELE KA LABELE APLIKA TORTURA IHA TIMOR-LESTE?</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Carlos da Silva L.F.R.Saky&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ohin loron, organizasaun internasional balu halo akuzasaun ba membru PNTL sira pratika tortura ho halo aat ba ema (maus tratus) hasoru detidu sira. Artigu ida ne’e mai atu ko’alia kona-ba asuntu preokupante ida ne’e. Artigu ne’e sei haree dahuluk kona-ba konseitu tortura ho ninia istoria iha mundu rai-klaran no iha Timor-Leste, depois da’et ho protesaun internasional Direitus Umanus nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lia-fuan tortura mai hosi dalen latim, signifika suplísiu, martíriu, tormentu, transe aflitivu, bele fiziku ka psikolojiku. Signifikadu verbu torturar mós traduz ba sentidu hanesan, iha dalen português no española (torturar), no ingles (to torture), no francês (torturer), no italiano (torturare) no alemão (foltern). Tradusaun hanesan iha dalen sira rai osidental nian, ho esepsaun dalen alemaun, nu’udar sasukat ida katak pratika tortura hahú hori uluk kedas no ohin loron kontinua nafatin sai mekanizmu globalizadu ne’ebé uza iha rai barak. Ho lia-fuan badak tortura maka aktu violensia ka ameasa ne’ebé halo hosi ema ka entidade ida hodi hamosu sofrimentu fiziku ka psikolojiku ba ema ida ho objetivu atu hetan konfisaun, informasaun ka deklarasaun kona-ba krimi ne’ebé detidu ka suspeitu ida halo ka obriga ema ida hodi halo aksaun kriminoza ida, liu hosi asaun ka omisaun ou ho objetivu deskrimina nia ho razaun rasa ka relijiaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gregu Aristóteles define tortura tuir forma politizada: “ema nu’udar animal politiku” ka “o homem é um animal político”. Ne’e signifika ema bele sai violentu ho kruel tebes hanesan animal sira be lees ho han malu hodi hetan buat ne’ebé sira buka ka kaer metin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tortura la’os foin mosu, nia mai hamutuk kedas ho istoria ema nian. Iha fator sira istoriku, iha ninia jeneze (asal usul) ho sukun-tama iha area ida ne’e fundamental tebes hodi bele kumprende di’ak ninia komponente sira kultural, sosiolojiku no politiku. Bele dehan mós oinsa no tansa instrumentu kruel ne’e hetan kontornus malorek no mahahok tebes, to’o pontu ida sai pratika institusional no komponente poder nian no, sosialmente aseita ho razaun hodi proteje no asegura trankuilidade publika, restabelesimentu ordem publika, represaun ho aplikasaun kastigu ba kriminozu hetan aseite, konsuetudinariamente, nu’udar metodu ho prosedimentu, hosi ninia perpetrador ka ezekutor sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rejistu sira dahuluk kona-ba halo aat ba ema ho kastigu todan (cruel ka kejam), aplika ba dadur sira funu (prisoneiros de guerra) nian, mosu iha Otas Besi ka iha portuges Idade dos Metais nian, tinan rihun haat m.K. (molok Kristu). Hahú hosi ne’eba povu sira uza besi iha ninia moris lorloron no, hosi epoka ne’eba maka foin iha informasaun sira rejistadu kona-ba maus tratus ho pena kruel sira ne’ebé aplikadu ba dadur sira hosi funu nian iha Otas Besi ne’e. Wainhira sidade Babilónia domina ona Mesopotâmia (rejiaun ne’ebé ohin loron Irake, Turkia no Síria tuur ba), iha ona mileniu daruak m.K., Hamurabi, liu-rai babiloniu nian, kria ona kodigu lei eskritu dahuluk, iha ne’ebé regula ho duru no makaas tebes vida sosial. Lei ka regras ne’ebé Hamurabi hamosu fo dalan ba kastigu todan (penas severas) ho degradantes, hanesan Talião nian, “matan ba matan, nehan ba nehan”. Iha tempu ne’ebá, seidauk hahú sukun-tama imperialista Xina no Japaun sira ba Mesopotâmia, nune’e maka bele konsidera Asíriu sira, povu mesopotamiu, maka hahú uluk pratika tortura nu’udar dalan ida kontra povu sira konkistadu ka sira ne’ebé lakon funu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Modu produsaun iha sekulu VIII m.K. maka eskravista (perbudakan), iha ne’ebé la konsidera eskravu ka atan sira nu’udar individuu sira ne’ebé iha direitu, atan sira iha de’it dever ka obrigasaun atu hala’o ordem ne’ebé liu-rai sira haruka. Atan sira hakru’uk (submissão) no tuir de’it (subserviência). Uza maus tratus ka halo tratamentu aat no violensia fizika hodi hasoru atan hothotu sem protestu ka kontestasaun sosial ruma. Iha sekulu II m.K., Roma, sidade ne’ebé konkista ona parte barak mundu osidental, nakfahe ba grupu rua: demokratas ho aritokratas ne’ebé ikus mai hahouris buat ne’ebé bolu demokrasia ho ditadura. Ditadura ne’e maka rejime ka governu ne’ebé sempre rekorre ka kaer tortura politika hodi defende sira nia poder ho nehan no liman kukun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha sekulu V iha mudansa teki-teki tanba lakon ka derrota dezartroza ne’ebé Imperiu Romanu Osidente hetan. Hosi ne’e hahú ho kronolojia Istoria nian, periudu ne’ebé bolu Otas Klaran ka Nakukun ou iha portuges bolu idade media ka idade negra ou iha inglês dark age. Iha periudu ida ne’e, terror nu’udar lia-fuan korrente ka ne’ebé uza lorloron. Ema ida halo diskursu, manifestasaun ka ko’alia kontra ordem relijioza konsidera nu’udar krime hodi lori sidadaun ne’e submete ba tortura fizika naruk (suplicio), tau iha ahi (fogueiras) ka iha prasa publiku. Funu Santa (Guerras Santas) ka Jihad sira nian, iha mundu árabe, lori Allah ka Maromak nia naran, nune’e mós Funu Santa ne’ebé osidente sira bolu Kruzadas, sira hotu iha karateristika sira maus tratus ho brutalidade ne’ebé pratika hosi kapturador sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha rejiaun Valakia, Sul Roménia, iha sekulu XI, Vlad Tepes, konsagradu nu’udar Drakula, hosi sinema ho literatura fiksaun, rekoñesidamente, nu’udar simbolu forsa aat ho tortura nian. Simbolu aat ne’e reprezenta iha aktu ida iha ne’ebé hatama besi iha suspeitu ka dadur nia kidun (ânus) ka iha husar to’o besi ne’e sai iha kakorok, hanesan ema lalar fahi ou manu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Politika kolonialista ne’ebé dezenvolve hosi sekulu XV hametin liu tan metodu antigu tortura ho pratika eskravajizmu (perbudakan) hasoru povu sira rasa metan ho povu sira lakon (vencidos) funu. Durante sekulu sira XVI ho XIX, iha momentu ho sirkunstansia sira la hanesan, opresaun, pena sira kruel no degradante ho maus tratus nu’udar karateristika sira rejime nian no modu moris hakru’uk ho tuir (submissão e subserviência) nian ne’ebé obriga ba povu sira kolonizadu ho oprimidu sira.&lt;br /&gt;Iha pajina sira Istoria nian, ita sei bele rejista nu’udar momentu sira iha ne’ebé pratika tortura hanesan sistematika, episodiu hosi ukun-an Estadus Unidus Amerika nian, wainhira, iha 1776, Thomas Jefferson, hetan fiar hodi hakerek Deklarasaun sira Direitus Ema nian ho Deklarasaun Ukun-an nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Importante destaka mós Bastilla, simbolu autoritarizmu governu fransez nian monu ka hadau hosi povu ne’ebé koñesidu ho Revolusaun Franseza (1789), sei iha Europa, iha revolusaun sira 1830 ho 1848 kontra nasionalizmu, liberalizmu no sosializmu. Iha Estadus Unidus Amerika, ita bele temi Funu Sesesaun ka fahe malu (1861-1865); no iha estremu oriente, konflitu sira entre ema Xina ho Japaun sira no ikusliu, iha Amerika Latina, prosesu sira iha sira nia ukun-an.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Momentu sira seluk iha ne’ebé tortura mosu makaas maka iha Funu Mundial da-I (1914-1918) no Funu Mundial da-II (1939-1945). Rejista mós periodu sira entre funu sira tada ho esklozaun rejime sira eksesaun, iha Europa tomak. Nune’e mós akontese iha rai latinu-amerikanu sira, hanesan Brazil, iha Governu Getúlia Vargas nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha Europa, destake ba periudu sira rejime fasista sira nian, hanesan Portugal iha Salazar nian okos, España iha Franco nia okos, Italia iha Mussolini nia okos no Alemaña iha Nazi ka Adolf Hitler nia okos. Mezmu antes hosi pratika tortura, Direitus Umanus hetan violasaun sistematiku hosi ezekusaun sira estrajudusial tanba idealizasaun superioridade rasial, ekonomika, politika-ideolojika ka militar (belika).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alemaña adopta politika ida anti-semitizmu iha ne’ebé manan forma no kulmina ho olokaustu judeu sira, iha kampu konsentrasaun sira ka iha laboratoriu, iha ne’ebé halo esperiensia sira ho ema moris. Paradosal no estraordinariamente, iha Funu Mundial da-I, haree no konsidera ema judeun sira hanesan ema alemaun hotu no nu’udar ema alemaun, sira hotu tenki kaer kilat hodi defende rai Alemanã ne’ebé sira hadomin. Ikus mai iha peridu entre funu, konsidera sira nu’udar judeus-simitas. Tortura no hakribi etniku ka rasa ba judeu sira hanesan hatudu di’ak tebes iha filme “Lista Schlinder”, produsaun Hollywood nian, iha 1994. Alemaun sira konsidera ema judeu ka ema la’o rai sira ne’ebé hela ka moris iha rai Alemaña hanesan rasa inferior, tan ne’e tenki buka hamoos hosi rai Alemaña hodi hela de’it rasa ária, rasa alemaun puru no superior.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Periudu entre funu tada ho terror no pratika tortura. Justifikasaun ba aktu sira ne’e ho razaun katak atu hadi’a ekonomia rai sira ukun tuir rejime ditatorial sira nian ne’ebé rahun iha Funu Mundial da-I. Pratika ida ne’e foin lakon iha dekada setenta, wainhira Marcelo Caetano troka hikas Salazar iha Portugal ne’ebé ramata ho Revolusaun 25 de Abril 1974, iha Portugal, no iha biban ne’eba mós Franco mate.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha Europa, ohin loron, sei mosu tortura no oho malu, entre grupu rival relijiozu sira. Ema Irlandia sira hosi norte no sul funu malu no problema ne’ebé sira liu ona iha tinan barak nia laran, la sensibiliza, nem hosi imprensa ho populasaun, hodi para ho funu malu ho oho malu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha dekada 80 ho 90 nia laran, Governu Amerikanu to’o ameasa Xina, tanba violasaun grave sira denunsia hosi organizmu internasional sira proteksaun Direitus Umanus nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha tinan hira ikus, denunsia sira pratika tortura nian, ita bele temi rai sira Irake (maus tratus hasoru ema kurdu sira iha norte Irake), Srilangka (dezaparesimentu ka lori lakon jornalista sira), Zimbabué (impunidade ka la hetan kastigu ka sansaun ruma hasoru ema sira halo tortura), Turkia (lori lakon no halo ezekusaun estrajudisiaria ka oho ema la tuir lei haruka iha área rural no urbanu), Marrokos (lori lakon politiku na’in sira ligadu ho Frente Polisario) no iha Palestina (Hamas sira halo tortura hasoru ninia povu sira suspeitu espiaun Israel nian).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Estadu barbaru, selvajeira no violensia hetan mós iha kontinente Afrika, liliu iha rejiaun sentral, tama iha buat ne’ebé Thomas Hobbes bolu “O homem é o lobo do homem ka ema maka asu-fuik ema nian ka homo homini lúpus” ne’ebé signifika hothotu kontra hothotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Istoria Timor nian mós nakonun ho pratika tortura, hahú kedas hosi funu sira entre suku ka grupu etniku sira la hanesan, tuir mai tortura la’o nafatin iha kolonizasaun português ho okupasaun Indonezia nia okos no iha periudu golpe ho kontra-golpe ne’ebé Uniaun Demokratika Timorense (UDT) ho Frente Revolusionaria do Timor-Leste Independente (FRETILIN) halo iha 1975 no durante rejime badak FRETILIN nian entre 1975 no 1978.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antesde malae mutin (Portugal) sira to’o mai iha Timor-Leste, pratika halo aat ba ema iha nanis tiha ona. Pratika halo aat ba ema mai hamutuk ho funu sira entre grupu etniku sira no klase sosial sira ne’ebé kompostu hosi liu-rai ho atan sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Porezemplu iha funu, sira ne’ebé kaer iha funu ka lakon iha funu, barak hetan tortura to’o tesi sira nia ulun hatuur iha ai ka au me’ik tutun nu’udar forma ida hodi halo ta’uk ka intimida sira be lakon funu ho grupu sira seluk. La’os ne’e de’it, iha tiha ona inisiu tinan 1970, sei iha Portugal nia okos, wainhira kaer toman ema ruma na’uk bibi, fahi, kuda ka karau, hetan tortura fiziku, psikolojika ho kastigu sosial ida todan tebes. Ema ne’ebé na’uk karau, hetan tortura hosi autoridade lokal no, dala ruma, obriga naukten ne’e tutur ka tara karau ulun ho dikuur iha kakoruk no haruka hakilar “hau na’uk karau” hosi fatin ida ba fatin seluk. Tortura psikolojiku ho sansaun sosial ida todan tebes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha relasionamentu sosial, iha Timor-Lorosa’e hanesan mós iha rai seluk, atan sira la iha direitu ba buat ida, sira iha de’it dever hodi serbi liurai sira. Wainhira sira serbi la loos maka sira simu tortura fizika ho psikolojiku oioin. Ne’e maka modu produsaun iha tempu uluk, tempu ne’ebé kolonialista portuges seidauk sama ain iha ita nia rain no durante sekulu sira kolonizasaun portugeza nian iha ita nia rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha kolonizasaun portuges nia ukun okos mós pratika tortura makaas. Malae, liu-rai ho sipaiu sira lori xikote ho palmatória baku ema sira ne’ebé la kumpre sira nia ordem. Sira ne’ebé la fo manu moris, manu mate ho manu tolun ba autoridade sira no sira ne’ebé la kumpre di’ak ordem no halo krimi baibain, barak nia kotuk laran ho ain sai naklees no liman bubu tanba xikote ho palmatoria. Maus tratus hasoru dadur politiku sira mós makaas. Sira ne’ebé envolve iha revolta sira kontra kolonialista portuges sira, hetan baku, tuku, tebe iha ulun ho estomagu no besik mate foin oho. Iha eskola mós hanesan, mestre sira nia métodu la dook hosi tortura, alunu sira ulun tos ka faltador sira simu tortura makaas hosi mestre sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha periudu entre 1975 to’o 1999 mós mosu tortura makaas entre Timoroan sira ou hosi Indonezia hasoru Timoroan sira. Iha 1975, wainhira mosu golpe ne’ebé partidu UDT halo, sira kaer aktivista sira FRETILIN nian barak. Halo tortura makaas hasoru militante ho simpatizante partidu ne’e nian. Baku to’o dolar no oho balu. Ikus mai FRETILIN halo kontra-golpe, kaer militante ho simpatizante barak hosi UDT ho Asosiasaun Popular Demokrátika Timorense (APODETI) nian. FRETILIN halo tortura makaas hasoru dadur politiku sira hosi partidu rua ne’e nian no dadur barak hetan tiru ka sona mate depoisde hetan tortursaun kruel (penyiksaan kejam) ida. Balu sena tama iha bee laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha ai-laran, iha Governasaun badak (1975-1978) FRETILIN nian, partidu ne’e ninia militante balu, pratika maus tratus aat tebtebes hasoru suspeitu ho dadur politiku sira ne’ebé mai hosi militante ho simpatizante partidu seluk nian ou mai hosi rasik militante ho simpatizante FRETILIN nian ne’ebé deskonfia ka hetan akuzasaun nu’udar reasionariu no traidor. Dadur barak hatama iha fatin sira hanesan fahi-luhan, ne’ebé iha parte Lorosa’e, liliu iha parte sira be ko’alia makasae, koñesidu ho bairi’a. Sunu dadur sira nia isin ho ahi-klaak no besi manas ho mean, kesi iha ai ka tara iha ai depois baku ho ai ho besi. Balu lori fatuk tuda no hakoi moris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha fali okupasaun Indonezia nia okos mós hanesan, dadur sira hetan tortura fizika ho mental oioin. Halo espankamentu hasoru dadur sira, sunu ho sigaru rohan, xoke ho eletrisidade, fokit ain ho liman kukun, futu balu nia liman to’o kotu, lori kadeira tau iha ain-fuan leten depois tuur iha leten durante interrogatoriu, tesi balu nia tilun, sena tama iha bee laran, tau bee iha sela laran hodi dadur sira labele toba, halo intorrogatoriu iha tuku rua ou tuku tolu ka kalan tomak hodi dadur sira labele deskansa no halo violensia seksual ho seluseluk tan. Sunu moris sira ne’ebé deskonfia ka duun buang. Pratika sira ne’e barak halo hosi militar, polisia, Hansip ho ema sivil balu. Atu hatene di’ak liu relatus kona-ba tortura ho maus tratus ba detidu sira iha Timor-Leste, bele konsulta ho Relatoriu Komisaun Akollamentu Verdade no Rekonsiliasaun (CAVR) ho titulu “Chega”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Timor Lorosa’e durante dekada rua ho balu (1975-1999) iha Indonezia nia ukun okos, pratika maus tratus ho tortura makaas tebes hasoru ema nasionalits sira Timoroan. Nu’udar rezultadu hosi denunsia sira kona-ba tortura ho violasaun Direitus Umanus ne’ebé grave tebtebes, Timoroan na’in rua, D. Carlos Ximenes Belo, Bispu Timor-Leste nian ho José Manuel Ramos Horta, Reprezentante Espesial Conselho Nasional da Resistência Maubere (CNRM) nian, hetan premiu Nobel da Paz iha tinan 1996.&lt;br /&gt;Hafoin Timor-Leste hetan nia ukun-an, ema hanoin tortura atu lakon ona hosi ita nia rain, maibe lae. Membru PNTL sira hetan akuzasaun barak halo tortura no violasaun Direitus Umanus hosi sosiedade sivil no organizmu internasional sira iha área ne’e.&lt;br /&gt;Iha relatoriu ida publikadu hosi Human Rights Watch, Abril 2006, katak hafoin referendum 1999, polisia Timoroan sira pratika tortura ho violasaun Direitus Umanus no, polisia sira ne’e la hetan punisaun ka kastigu ruma. To’o balu dehan polisia ukun-an nian hanesan de’it polisia sira rejime ditatorial sira uluk nian. Komparasaun ida ne’e ezajerada oituan maibe preokupante ba ita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Relatoriu tahan 50 ho titulu “ Começos Tortuosos: Violência Policial e o Ínicio da Impunidade em Timor Leste” ne’e bazeia iha sasin ho vitima sira abuzu polisial iha Timor-Leste. Dokumentu ne’e dehan polisia sira uza forsa esesiva, halo tortura no maus tratus ba detidu sira durante detensaun sira. Sasin oioin ne’ebé hetan entrevista dehan sira to’o tama ospital tanba hetan kanek todan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Brad Adams, Diretor Human Rights Watch iha Asia, dehan nia xokadu tebes ho relatu kredivel sira kona-ba tortura ho maus tratus ne’ebé seriu tebes hosi polisia sira. Foin-sa’e ida konta ba Human Rights Watch kona-ba buat ne’ebé akontese ba nia wainhira nia hetan detensaun iha aldeia ida, besik sidade Maliana: “PNTL kaer ha’u no hatama iha sela ida durante loron rua kalan rua. Sira halo tortura beibeik ba ha’u, rega gas pimentu [ka ai-manas] ba ha’u, baku no fakar bee ba ha’u nia leten. Sira halo ameasa beibeik ba ha’u hodi dehan: se O kontra polisia, O hatene ona ninia konsekuensia. Polisia na’in tolu tama ba iha sela laran, save metin tiha oda-matan, hasai tiha sira nia kazaku depois baku ha’u. Sira halo parte membru PNTL Maliana nian hotu. Sira ne’e polisia sira halo serbisu kalan nian. Iha kalan dahuluk, sira baku ha’u por voltade tuku ida (1) dadeer, iha kalan daruak por voltade tuku tolu (3) dadeer. Polisia sira halo serbisu kalan hosi ema la hanesan, sira baku ha’u iha kalan rua nee”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Relatoriu iha leten kona-ba kazu ida de’it, maibe iha kazu barak mosu iha Timor-Leste laran iha ne’ebé halo akuzasaun oioin ba membru PNTL sira. Ita bele dehan aktu sira hanesan baku, tuku, tebe (espancamento), xoke ho elektrisidade, sena tama iha bee laran (afogamentos), halo terus (privação), ameasa, umillasaun (penghinaan), intimidasaun psikolojiku no hahalok sira ne’ebé membru PNTL sira halo ba detidu sira, inklui ida iha Maliana ne’e tama iha kategoria tortura.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Krimi hanesan temi iha leten, hahú hosi Otas Besi to’o ohin loron, hanesan aktu ida ne’ebé grave tebes no preokupa ema barak. Preokupasaun ida ne’e lori rai lubuk ida ne’ebé preokupa ho kestaun Direitus Umanus, iha loron 10 fulan Dezembru, tinan 1948, aprova no halo ona Deklarasaun Universal Direitus Umanus hodi proteje ema hotu iha mundu rai-klaran. Deklarasaun ida ne’e maka ohin loron ita mós kaer tuir, no durante periodu okupasaun ita kaer hodi denunsia krimi ho violasaun Direitus Umanus hothotu ne’ebé Indonezia halo iha Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Depoisde tinan 36 hosi Deklarasaun Universal Direitus Umanus, iha loron 10 fulan Dezembru tinan 1984, Komunidade Internasional aprova Konvensaun Kontra Tortura no Tratamentus ka Penas Krueis, Dezumanus ka Degradantes, adoptada hosi rezolusaun nº 39/46, Asembleia Jeral Nasoens Unidas nian no tama iha vigor iha loron 6 fulan Juñu tinan 1987.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Defisil oituan hodi dada rai-keta ka fronteira entre “tortura” ho tratatamentu degradante ho dezumanu ka kastigu sira seluk. Iha aktu maus tratus ida nia laran tortura depende ba numeru fator balu, inklui natureza no abuzu todan. Tantu tortura komu maus tratus, tuir direitu internasional proibidu iha sirkunstansia hothotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Timor-Leste, maski foin ukun-an, nu’udar Estadu membru Nasoens Unidas nian, iha loron 16 fulan Abril tinan 2003, ratifika ona Konvensaun Internasional sira, inklui Konvensaun Kontra Tortura. Timor-Leste ratifika konvensaun ida ne’e tanba aprende hosi esperiensia tempu okupasaun nian ou nu’udar povu kolonizadu hatene malorek katak, tortura nu’udar aktu ida kondenavel no konsidera krimi tanba halo ema sira sofre tortura, barak sai paralizadu, defisiente tantu iha isin nune’e mós iha mental ka psikiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha artigu no. 2, Konvensaun Jenebra nian hateten katak: “No exceptional circumstances whatsoever, whether a state of war or a threat of war, internal political instability or any other public emergency, may be invoked as a justification of torture.” Ne’e signifika, ho razaun sa-ida de’it, labele aseita ka justifika kualker tipu tortura ho maus tratus, basaa, aktu sira ne’e nu’udar krimi kontra direitu internasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maski ita ratifika ona Konvensaun Internasional sira, maibe ita seida’uk bele implementa ho efetivu Konvensaun Kontra Tortura tanba sei falta lei oan barak hodi define violensia oin-sa maka klasifikadu ba tortura ka violensia baibain. Ohin loron seidauk iha lejislasaun ka dekretu lei ruma ko’alia espesifikamente kona-ba tortura. Seluk ho ne’e, ita nia ajente seguransa sira, liliu polisia sira, barak seidauk hatudu-an nu’udar polisia profisional tanba hetan eransa ho kultura violensia hosi polisia ho militar Indonezia sira, nune’e mós seidauk interioriza ho di’ak lei ho valor sira direitus umanus nian tanba kapasidade objetiva ho subjetiva ne’ebé limitadu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wainhira ita ko’alia kona-ba tortura, ita presiza mós hatene tipu tortura ne’ebé bolu tortura polisial ou inquizitorial. Tipu tortura ida ne’e pratika ho motivu meramente funsional ou instrumental no institusional. Uza tipu tortura ida ne’e ho motivu politiku-ideolojiku no jeralmente pratika iha fatin detensaun ka interrogatoriu ka iha kadeia hosi funsionariu estatal subalternu (ajente, investigador, komisariu, karsereiru no polisia militar) sira, konta ho apoiu disfarsadu ka konveniensia deklarada hosi majistradu sira, membru sira Ministeriu Publiku no autoridade sira polisia nian. Sira tolera tortura ne’e ho baze entendimentu ka razaun katak, iha relasaun ho suspeitu balu, uniku meiu atu hetan prova material no autoria krime maka liu hosi kastigu fiziku ou mental. Sidadaun komum barak mós konkorda ho pratika tortura, ho justifikasaun katak tortura nu’udar dalan ida hodi hetan rezultadu sira satisfatoriu iha kampu investigasaun polisial nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ema balu dehan terrorista sira nia prinsipiu maka hakarak mate, sira la preokupa ho moris ka vida, ne’eduni halo tortura to’o iha ne’ebé mós sira la sei loke ibun. Sira lakohi loke ibun ho objetivu proteje sira nia organizasaun, sira nia maluk no mós garante susesu ba sira nia misaun ho aksaun. Mate ida sem sofrimentu hodi defende prinsipiu ka ideolojia ida hanesan tara bomba iha isin depois halo nakfera kala ema barak hakarak, maibe simu tortura ne’ebé duru, degradante ho dezumanu nem ema hotu bele augenta. Tamba ne’e maka tortura nu’udar dalan ida hodi hetan informasaun, maibe tenki kuidadu, basaa, inosente balu mós halo rekoñesimentu falsu tamba la tahan ba tortura. Maibe tenki rekoñese mós katak kulpadu balu loke ibun no rekoñese nia sala ou loke sai rede ho planu aat sira tamba efeitu hosi tortura. Tamba ne’e maka admite violensia lejitima nu’udar dalan ida hodi deskobre ho sedu ka lais planu kriminozu sira nian ne’ebé preparadu tiha ona ka prepara daudaun atu realiza, planu ne’ebé ameasa interese nasional ho ema barak nia moris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Polisia nu’udar aparellu represivu Estadu nian no sira nia atuasaun regulada no uzu violensia lejitima. Susar admite, maibe eziste, iha sosiedade, liliu iha ambitu seguransa publika, iha ezijensia ida ba pratika violensia polisial ka interrogatoriu koersivu hodi hasoru krimi sira kontra estadu ho umanidade. Violensia lejitima uza iha kazu sira estremu ou esepsional ka estraordinaria hodi bele hetan informasaun hosi suspeitu sira ne’ebé ameasa interese nasional ka ema barak nia moris, porezemplu aplika ba suspeitu ka detidu sira ligadu ho terrorizmu ka grupu krimi organizadu sira ne’ebé perigozu no ameasa ema barak nia vida. Estadu maka tenki deklara publikamente grupu ne’ebé maka halo parte terrorista ka grupu perigozu sira. Ho nune’e hodi sees hosi jeneralizasaun no labele aplika metodu sira duru ba ema ka grupu hothotu durante prosesu interrogatoriu. Tenki identifika didi’ak katak suspeitu ka detidu ne’e iha forte ligasaun ho terrorista ka grupu krimi organizadu foin bele aplika medidas koersivas wainhira lakohi koopera ho polisia. Ho nune’e hodi evita ema inosente sira sai vitima violensia polisial nian. Labele aplika kualker tipu violensia, lejitima ka ilejitima, ba krimi baibain sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Interrogatoriu koersivu tenki regula ho lei hodi hatene loloos wainhira maka bele uza tortura, uza iha sa situasaun ho hasoru se, nune’e mós tenki define ho klaru metodu ho instrumentu ne’ebé lei admite hodi uza durante prosesu interrogatoriu. Buat hirak ne’e tenki klaru hodi bele halo justifikasaun ba uzu violensia lejitima ne’e no evita pratika tortura ka violensia ilejitima. Nune’e mós tenki defini ho klaru katak, proibidu ba kualker membru polisia ida atu pratika kualker tipu tortura, eseptu unidade investigasaun. Ida ne’e mós so uza de’it ba kazus esepsionais ou estraordinarias hanesan temi ona iha leten, la’os atu aplika ba iha krimi hothotu ka baibain sira. Se iha ita nia rain, la iha aktividade terrorista ka grupu kriminozu ne’ebé perigozu tebes, maka la iha razaun atu rekorre violensia lejitima ka tortura hodi hetan informasaun. Maibe atu evita medidas ka asaun sira estrajudisiais maka la iha sala prepara lei oan ruma hodi regula violensia lejitima ida oin-sa maka bele admite ho ida ne’ebé maka lalebe admite nune’e karik iha loron ruma, terrorista sira atua iha ita nia rain, ita iha ona métodus koersivas legais ho lejitimas ne’ebé bele aplika ba sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Violensia ilejitima, baibain, pratika hosi ajente publiku sira ne’ebé iha monopoliu lejitimu ba uzu forsa. Aktu ilejitima ne’e tau iha risku no ameasa estrutura demokratika sira Estadu Direitu nian. Tamba ne’e maka labele aseita kualker tipu violensia ilejitima. Violensia ilejitima nu’udar problema boot tebes ida ne’ebé tenki rezolve hosi sektor barak sosiedade organizada nian. Ema ka organizasaun hosi ne’ebé de’it proibidu pratika tortura, eseptu polisia, maibe tenki ho justifikasaun ida forte tuir lei ka regras ne’ebé iha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha relasionamentu metin entre pratika tortura ho dezempeñamentu aktividade polisial nian. Ne’e la’os polisia Timor nian de’it maka hasoru. Iha kazu barak tebes iha mundu ho forma oioin ne’ebé protagoniza hosi polisia sira iha mundu rai klaran tomak. Ida ne’e mosu tamba situasaun iha sira nia rain, autor sosial barak seidauk moris tuir lei ho ordem, vida ekonomika, politika ho sosial la ajuda sira nia integrasaun ho di’ak. Iha nível internasional mós situasaun balu provoka deskontentamentu tamba okupasaun ka dominasaun ka bolu xoke kultural ne’ebé ameasa rai ida ka rejiaun ida ninia interese komum ne’ebé kria rezistensia no provoka violensia. Buat hirak ne’e hotu maka provoka insatisfasaun sosial ho politika no mós provoka danu ho prejuizu fiziku ho umanu barak ba Estadu ho povu bainhira grupu sira marjinais sira aktua. Terrorizmu mós enkuadra iha kontestu ida ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La fasil atu implementa tomak Konvensaun Kontra Tortura iha rai sira ne’ebé nakonun ho instabilidade, pobreza, krimi organizadu ho terrorizmu. Timor-Leste situa iha Azia, rejiaun ida ne’ebé sei dominadu ho instabilidade, violensia, pobreza, krimi organizadu no halo fronteira ho Indonezia, rai ida ne’ebé aktividade terrorizmu nian sei aktivu tebes. Ipoteze ki’ik tebes atu Timor-Leste sai fatin ba terrorizmu, maibe jeografikamente ita nia rain situa entre rai boot rua, Indonezia ho Australua ne’ebé sai alvu prinsipal terrorista sira nian. La’os ne’e de’it, ema Osidente barak mós hetan iha ita nia rain tanba hala’o serbisu sira Nasoens Unidas nian ka NGOs internasionais nian. Sira ne’e mós sempre sai alvu terrorista sira nian. Tamba ne’e wainhira ita la atentu ka vijilante, organizasaun kriminozu sira bele halo atake iha Timor-Leste, liliu hasoru ema Osidente sira iha ita nia rain ka uza Timor-Leste hodi dezenvolve sira nia aktividade kriminoza no sai trampolin hodi ataka Austrália ho Indonezia. Ida ne’e bele mosu tamba, ohin loron, ita nia fronteira marítima, terrestre ho aérea nakloke luan no la ekipadu di’ak ho teknolojia sira sofistikadu iha postu imigrasaun, aeroporto ho alfandega sira hodi deteta krime organizadu ho terrorizmu. Nune’e mós ita nia intelijensia seidauk hetan formasaun di’ak ho instituisaun PNTL ho F-FDTL la ekipadu di’ak ho aparellu sofistikadu sira hodi deteta no evita atividade organizasaun kriminozu ho terrorizmu sira nian. Se ita la prepara metodu ho teknika sira di’ak ho efisiente ne’ebé regula ho lei hodi hetan informasaun ida lais no ezaktu hosi suspeitu ka detidu sira ligadu ho terrorizmu ka grupu krimi organizadu sira perigozu tebes, hanesan de’it ita entrega ita nia moris ba kriminozu sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ema barak kontra interrogatoriu koersivu, maibe sira la fo dalan la koersivu ne’ebé efesiente no efikaz hodi deskobre lalais planu aat terrorista nian ne’ebé ameasa ema inosente barak nia moris. Se vida ema ida nian importante tebes, nusa maka labele admite uza método koersivu hasoru terrorista sira hodi salva ema barak nia vida hosi planu ho aktu terrorista ka grupu krimi organizadu sira nian? Se ita la rekorre métodu ida efisiente ho efikaz hodi deskobre uluk terrorista ka grupu kriminozu sira perigozu tebes nia planu, hanesan de’it ita fo tempu ba sira hodi realiza sira nia planu aat ne’ebé ameasa ita nia interese nasional. Metodu koersivu nu’udar dalan efisiente no efikaz ida hodi hetan informasaun, maibe iha aplikasaun dala ruma bele sala wainhira sala alvu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rai sira ne’ebé kumpri tomak Konvensaun Jenebra kontra tortura nian maka rai sira ne’ebé moris estável, ema hotu moris tuir lei ho ordem, la iha krimi no ameasa terrorizmu ruma. Timor-Leste ninia situasaun politika, ekonomika, sosial no kultura sei dook hosi rai sira kumpre tomak konvensaun nian. Tamba ne’e, Timor-Leste labele futu metin nia liman ho ain hodi asiste grupu kriminozu sira aktua iha ita nia rain. Amerika ho Europa, rai sira ne’ebé promotor ho defensor Direitus Umanus nian, dala ruma, sira maka iha oin hodi halo tortura ho violasaun ba Direitus Umanus wainhira sira nia rain hetan ameasa hosi grupu terrorista sira. Bele haree oin-sa Estadus Unidos de Amerika halo tratamentu ba terrorista sira iha Guantanamo no Europa paratikamente la halo protestu ruma, tamba terrorista sira ataka sira nia interese nasional ho kria terror ka hamosu ta’uk ba ema tomak iha mundu rai-klaran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rai balu asina Konvensaun Kontra Tortura kle’ur ona, maibe sira mós la kumpre tomak klamar ho isin Konvensaun ne’e nian tamba ameasas hosi krimi organizadu ho terrorizmu sira. Ba krimi organizadu no terrorizmu la iha lia-fuan toleransia no, aseitavel uza violensia lejitima hodi bele hetan informasaun hodi prevene aktu sira ne’ebé ameasa interese nasional ho povu Timor-Leste tomak nia moris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ohin loron mosu akuzasaun barabarak hasoru membru PNTL sira katak halo tortura hasoru sidadaun sira no membru polisia sira impune hosi lei. Loos, iha duni kazu balu tama iha klasifikasaun tortura ne’ebé pratika hosi membru PNTL balu, buat ne’ebé la devia halo tamba suspeitu ka detidu sira be ita iha la’os terrorista ka halo parte grupu kriminozu sira perigozu tebes. Maibe mós ita tenki dehan la loos tomak wainhira ema balu haklaken katak membru polisia sira iha impunidade. Membru polisia balu hetan kondenasaun tuir krime ne’ebé definidu legalmente, hanesan abuzu poder, lezaun korporal ka iha nomen júris seluk, ne’ebé konfigura iha metodu ho pratika sira tortura nian. Balu hetan sansaun suspensaun no balu hetan espulsaun hosi polisia tamba pratika violasaun Direitus Umanus sira grave hanesan omesidiu. Balu sei iha prosesu investigasaun nia laran halo agresaun ba sidadaun sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita mós labele dehan membru PNTL tomak pratika tortura. Tortura ne’ebé mosu la’os politika Governu nian, la’os mós ordem ka instrusaun hosi instituisaun PNTL, maibe nu’udar pratika ida ne’ebé hala’o izoladamente no barak pratika hosi individuu sira PNTL nian. Tortura sira ne’e mosu tamba:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Iha tinan barak, hahú hosi ita nia bei-ala sira kedas, to’o iha kolonialista portuges ho okupasaun Indonezia nia tempu, la iha esforsu ruma atu hakotu ho tortura. Pratika tortura sai hanesan kultura ida ne’ebé transmite hosi rejime ida ba rejime seluk. Ohin loron, iha ukun-an nia laran, membru PNTL balu hanoin tortura hanesan aktu normal ida no sira kontinua pratika tortura iha situasaun sira ne’ebé tuir loloos labele uza ona tortura nian, basaa, ohin loron ita la moris ona iha rejime sira ditatorial nia okos;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Membru PNTL balu, liliu sira ne’ebé moris iha periudu okupasaun Indonezia nian, hetan influensia makaas hosi polisia ho militar Indonezia sira. Sira balu seidauk hosik mentalidade aat ne’ebé polisia ho militar Indonezia sira hosik hela, tamba sira hanoin so uza violensia ka tortura de’it maka halo ema bele hakru’uk ba sira, maibe sira haluha tiha katak wainhira rekorre violensia halo ema lakon respeitu ba sira maski hakru’uk tamba ta’uk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Seidauk iha lei oan hodi regula ka defini loloos aktu sira ne’ebé klasifikadu nu’udar tortura hodi bele julga no kondena autor sira tortura nian;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Membru PNTL barak seidauk domina lei ho di’ak no barak ninia estudus ki’ik, ne’eduni susar ba sira interpreta lei no haketak aktu ida ne’ebé konsidera violasaun ka la’os violasaun Direitus Umanus;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Agresividade ne’ebé reflete iha karater ema Timor nian ladun tulun halo kontensaun ka kontrola-an, halo membru polisia balu monu iha pratika tortura wainhira hetan provokasaun ka rezistensia hosi suspeitu ka detidu sira. Sira halo buat ida la hanoin nia konsekuensia ne’ebe bele provoka danus fizikus ho psikolojikus ba suspeitu ka detidu sira nune’e mós ba sira (polisia) nia karreira rasik;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Ekipa investigasaun ne’ebé halo interrogatoriu ba suspeitu ka detidu sira la iha koñesimentu di’ak kona-ba halo interrogatoriu ida mais umanu no persuasivu. Sira rekorre metodu ho teknika tortura hothotu ne’ebé sira hatene tamba la hetan formasaun seluk ne’ebé di’ak hodi hetan informasaun hosi suspeitu ka detidu sira;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Tortura la’os aktu izoladu ida, no ohin loron sei mosu nafatin tamba faltade empeñu politiku atu investiga, hadook, prosesa, julga no fo kastigu todan ba ida halo tortura ka violensia ilejitima;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- La iha kontrole sivil efektivu, autónomu no independente ba polisia nu’udar fator inibidor ka satan no preventivu ba tortura ho violensia polisial.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Taxa kriminalidade ne’ebé aas provoka mós aktu ho medida sira duru ne’ebé rezulta iha tortura ho maus tratus;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Faltade kooperasaun hosi suspeitu ka detidu sira obriga polisia sira rekorre violensia ka tortura hodi hetan informasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Brazil, rai ida ukun-an liu sekulu balu ona, desde 1800. Foin iha 1989 ratifika Konvensaun Kontra Tortura no Pena Kruel sira seluk. Ninia Konstituisaun ne’ebé promulga iha 1988, prevê proibisaun ba pratika tortura. Maski nune’e, liu tiha tinan 9, foin promulga iha Brazil lei ida iha ne’ebé tipifika no halo punisaun ba krimi tortura.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita foin maka ukun-an iha tinan 8 (hosi 2002) nia laran, ne’eduni susar ba ita atu halo buat hothotu dala ida. Tenki hahu uluk hosi balu. Ratifikasaun ba Konvensaun Internasionail sira, inklui ratifikasaun Konvensaun Kontra Tortura nu’udar hakat di’ak ida. Hosi ne’e hatudu katak ita deklara ona tortura nu’udar krimi ida. Nu’udar krimi tenki kria kondisaun hodi hapara tortura ne’e loloos, liliu labele kedas aplika interrogatoriu koersivu ka tortura ba krimi sira la’os ligadu ho terrorizmu no grupu krimi organizadu sira perigozu tebes. Atu hapara tortura la’os papel Governu nian de’it, maibe sosiedade sivil ho sidadaun tomak nian. Oin-sa atu hapara tortura?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Kria lei oan sira ne’ebé sei falta hodi proteje sidadaun sira ho di’ak nune’e mós presiza define ho klaru tipu tortura oin-sa maka bele admite no aplika ba see no iha situasaun ka sirkunstansia oin-sa;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Presiza fo treinu ba membru PNTL sira tomak, liliu unidade investigasaun atu labele uza tortura durante prosesu interrogatoriu ba krime baibain sira, krime ne’ebé la’os mai hosi terrorista ka grupu kriminozu sira perigozu nian;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Fundamental tebes investimentu prioritariu iha kualifikasaun no treinamentu profisional, metodu sientifiku ba investigasaun, teknolojia no peskiza sientifika multidixiplinar. Presiza forma profisional sira ho baze polisia nian ne’ebé di’ak basaa, iha kampu ida ne’e maka mosu xoke ho konflitu multivariadu ba direitu ho interese sidadaun sira nian, iha optika respeitu ho promosaun Direitus Umanus nian;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Halo deklarasaun iha publiku katak tortura nu’udar krimi, tan ne’e tenki hetan sansaun ka punisaun, eseptu tortura ne’ebé lejitimu no bele aplika ba terrorista ho grupu krimi organizadu sira perigozu tebes;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Hola medidas lais no forte hasoru polisia sira ne’ebé halo tortura no kaer no dadur ema arbiru ou uza forsa esesiva hasoru povu, inklui fo sansaun ba ofisial polisia sira ne’ebé hatene iha pratika tortura maibe la halo esforsu hodi evita ou fo sansaun ba autor tortura;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Prende, investiga no aplika aksaun dixiplinar kontra membru polisia ne’ebé pratika tortura ka pratika violensia hasoru krimi baibain sira;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Hametin liu tan orgaun sira halo supervizaun ho justisa iha PNTL no unidade etika ho moral profisional . Fo apoiu makaas ba orgaun sira ne’e no fo sansaun ba polisia sira ne’ebé la kumpre orgaun sira ne’e ninia ordem ka diretrizes;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Fo protesaun liu hosi lei ne’ebé garante testemuña sira nia sasin, atu sira bele fo testemuña loloos, livre no la iha ta’uk atu hetan trotura;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Haberan no hametin liu tan serbisu intelijensia nian hodi deteta no evita aktividade terrorizmu ho grupu kriminozu sira antes manan forma. Ne’e dalan ida hodi halakon pratika tortura;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Kria regra engajamentu (rules of engagement) ka dixiplina internu nu’udar sasukat ba autor seguransa sira atu prevene sira halo tortura no bele justifika sira nia atuasaun wainhira uza forsa ka violensia lejitima;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- Hadi’a kualidade moris povu nian. Wainhira kualidade moris di’ak sei halo ema hotu moris tuir regras ho ordem, nune’e mós wainhira la iha ona aktividade grupu kriminozu ho terrorizmu ne’ebé ameasa interese nasional Timor-Leste nian maka tortura ka violensia lejitima mós la presiza ona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Demokrasia nu’udar kestaun ida importante tebes, iha kontestu ida ne’e, violensia polisial, inevitavelmente, produz violasaun grave liu ba Direitus Umanus no sidadania, ne’ebé nu’udar elementu sira rejime demokratiku nian. Funsaun atu manten ordem, prevene no reprime krimi sira, iha limite ba ninia atuasaun, iha padraun sira respeitu ba direitu fundamental sidadaun sira nian, nu’udar direitu ba moris, liberdade, seguransa no ninia integridade fizika ho mental.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Presiza realsa katak violensia ho ninia ambiente laborativa no ninia atuasaun perkorre, dala barak, iha fronteira ilegalidade. Mezmu iha situasaun sira iha ne’ebé uza violensia nu’udar lejitima, atitude no komportamentu irrefletidu bele de’it interpretadu nu’udar pratika tortura. Bele lori polisia ba pratika efektiva hosi violensia insidioza ne’e, to’o la koñese limite sira presizu hosi ninia atuasaun legal. Tamba ne’e maka presiza defini ho didi’ak metodu ho teknika, nune’e mós instrumentu sira ne’ebé bele uza ho labele uza durante interrogatoriu ba kazu sira esepsionais ka estraordinarias hodi sees hosi pratika tortura ne’ebé kondenadu hosi ema barak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konkluzaun&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Timor Leste nu’udar rai ida signatoriu tratadu ho konvensaun sira ne’ebé pune no halakon tortura desde 2003. Konstituisaun RDTL ne’ebé promulga iha tinan 2002 mós prevê proibisaun ba tortura. Maibe to’o ohin loron ita seidauk tau iha pratika, tamba seidauk iha lejislasaun ka lei ruma hakerek espesifikamente kona-ba tortura ho ninia punisaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Importante tebes realsa katak tortura nu’udar instrumentu ida hodi reprimi, kastigu, intimida, umilla no oho ema, iha períudu kolonizasaun ho okupasaun Portugal ho Indonezia nian. Maski rejime ditatorial sira ne’e lakon ona hosi ita nia rain, maibe Estadu Demokratiku de Direitu ne’ebé ita harii daudaun sei dook hosi kompletu tantu iha esfera juridika no sosialmente, basaa direitu inerente ba ema rasik lejislasaun la espesifika didi’ak hodi tau efetiva iha pratika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha pratika tortura ho violensia polisial balu hatudu katak pratika polisial ho natureza autoritariu mosu, independentemente hosi rejime politiku. Sira ne’e nu’udar kontinuasaun hosi metodu ne’ebé rejime ditatorial, kolonial ho autoritariu sira uluk uza, iha ne’ebé tranzisaun politika ba ukun-an la konsege halakon tamba kuaze membru PNTL sira hotu sei toman ho maneira hanoin ho hahalok polisia Indonezia nian ne’ebé sempre rekorre tortura ho violensia hodi hetan informasaun. Maski ita nia Governu demokratiku, maibe membru balu hosi polisia seidauk sai demokratiku tamba sei hanoin ho aktua tuir rejime ditatorial sira uluk nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atu ajusta orgaun sira seguransa publika iha realidade demokratika ida, imporante tebes, ba sosiedade hodi hetan ka deskubra tipu polisia oinsa maka sira hakarak. Polisia ne’ebé ita hakarak maka polisia ne’ebé respeita direitu sidadaun sira nian, polisia ne’ebé ezista hodi fo seguransa no la pratika violensia ilejitima; ka polisia korrupta ida (ne’ebé esplora ema ki’ik sira ka sese de’it) no arbitraria (ne’ebé uza tortura ho estermíniu, nu’udar metodu sira preferensial serbisu nian hodi hasoru povu sira).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha planu organizasaun polisial nian, governu define ona, protesaun ba pesoa umana impoem implementasaun vida demokratika, liu hosi partisipasaun direta polisia ho komunidade iha rezolusaun ba konflitus. Filozofia polisia nian ne’ebé tenki kaer maka polisia sira nu’udar garantidor direitu sira fundamental ema nian, nu’udar mediador no administrador sira konflitu sosial, violasaun no transgresaun ba lei; mantem nafatin serenidade espiritu, firmeza iha karater, halo konviviu ho di’ak ka ki’ak kondisaun umana nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:verdana;"&gt;Membru Fundador RENETIL&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Artikel ne’e hatun ona iha STL Edisaun 26/07/2010&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-2702772934177669452?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/2702772934177669452/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=2702772934177669452&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2702772934177669452'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/2702772934177669452'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/08/bele-ka-labele-aplika-tortura-iha-timor.html' title='BELE KA LABELE APLIKA TORTURA IHA TIMOR-LESTE?'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-3582333320278647538</id><published>2010-07-28T16:12:00.000-07:00</published><updated>2010-07-28T16:14:20.641-07:00</updated><title type='text'>Timor Leste Gandeng UGM Kembangkan Rehabilitasi Hutan</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;07 Juli 2010  13:48 wib  Daerah&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gunungkidul, CyberNews. Pemerintah Timor Leste menggandeng kementrian luar negeri RI, kementrian kehutanan RI dan UGM dalam pengembangan program rehabilitasi hutan. Kerja sama itu dilakukan untuk melestarikan sumberdaya hutan di negara itu, melalui tenaga kerja yang terlatih.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dirjen Informasi dan Diplomasi Publik (IDP) Kementrian Luar Negeri RI, Andri Hadi mengungkapkan, dalam kerja sama itu dibentuk komite bersama di bidang kehutanan. Pembentukan komite itu sebagai upaya menghadapi berbagai isu global, khususnya dalam menghadapi perubahan iklim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Peran hutan sangat penting dalam mengatasi pemanasan global. Sebagai negara yang berada dikawasan tropis, Indonesia dan Timor Leste harus dapat bekerja sama dalam melakukan penghijauan dan penghutanan kembali, terutama di wilayah perbatasan," ujarnya pada pembukaan International Training Program on Forest Rehabilitation for Timor Leste, di Hutan Pendidikan Wanagama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurutnya, pemerintah Indonesia berkomitmen dalam membantu pembangunan di Timor Leste, khususnya di bidang kehutanan. Sebab kerja sama itu penting dan bernilai strategis karena perbatasan kedua negara banyak memiliki potensi kehutanan yang bisa dikembangkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kerja sama yang dilakukan, salah satunya melalui pelatihan aparatur dibidang kehutanan sejak 2009 lalu. Selama setahun terakhir tenaga kerja dari peserta Timor Leste mengikuti pelatihan pengelolaan dan rehabilitasi hutan. "Kami melibatkan peserta Indonesia untuk mengikuti program pelatihan, agar terjalin alih pengetahuan dan pengalaman di antara keduanya," jelasnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ditambahkan Sekjen Kementrian Kehutanan RI, Boen M Purnama, kementrian kehutanan menetapkan delapan kebijakan prioritas pembangunan kehutanan. Di antaranya merealisasikan tanaman rehabilitasi pada lahan kritis didalam daerah aliran sungai (DAS) seluas 1,6 juta hektar, fasilitasi pengelolaan dan penetapan areal hutan kemasyarakatan seluas 2 juta hektar dan hutan desa seluas 500 ribu hektar. "Selain itu, pengelolaan DAS terpadu sebanyak 108 DAS prioritas," ujarnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sementara Sekjen Kementrian Pertanian dan Perikanan Timor Leste, Lourenco Borges Fontes menyatakan, pihaknya sudah melakukan kerja sama dengan Indonesia, termasuk UGM hingga delapan kali sejak 2009 lalu. Total aparatur dari negara itu yang sudah mengikuti pelatihan manajemen dan rehabilitasi hutan mencapai 65 orang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Dari pelatihan ini kami membentuk kelompok kerja yang relevan untuk mengembangkan program manajemen pengelolaan dan rehabilitasi hutan di Timor Leste," tambahnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Bambang Unjianto/CN13)&lt;br /&gt;http://suaramerdeka.com/&lt;br /&gt;v1/index.php/read/news/2010/07/07/59004/&lt;br /&gt;Timor-Leste-Gandeng-UGM-Kembangkan-Rehabilitasi-Hutan&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-3582333320278647538?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/3582333320278647538/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=3582333320278647538&amp;isPopup=true' title='1 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3582333320278647538'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3582333320278647538'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/07/timor-leste-gandeng-ugm-kembangkan.html' title='Timor Leste Gandeng UGM Kembangkan Rehabilitasi Hutan'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-1310880948794728886</id><published>2010-06-19T17:00:00.000-07:00</published><updated>2010-06-21T17:42:54.862-07:00</updated><title type='text'>Komemorasaun Aniversariu RENETIL ba dala 22</title><content type='html'>&lt;p align="right"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#000000;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#003300;"&gt;RESISTÊNCIA NACIONAL DOS ESTUDANTES DE TIMOR-LESTE&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Av. Loriko No.01 Farol Dili, Timor – Leste&lt;br /&gt;Telp : +670 3310126 e-mail: renetil_sccp@ yahoo.com&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:180%;color:#990000;"&gt;&lt;strong&gt;Avizu&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#003300;"&gt;Resistencia Nasional dos Estudantes de Timor Leste, RENETIL ho laran kmanek konvida Comphaneros/ ras sira atu partisipa iha Komemorasaun Aniversariu RENETIL ba dala 22 nebe monu iha loron 20 Juhnu 2010.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Aktividades komemorasaun mak hanesan:&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#003300;"&gt;Copa RENETIL hahu husi 10 – 17 Junhu 2010 iha Distritu Ermera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Conferencia Annual RENETIL ho Thema “Hau Membru RENETIL Hau Koruptu ka lae?”sei halão iha 20 Junhu 2010 tuku 14.00 Otl to’o remata.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#003300;"&gt;&lt;strong&gt;» Diskusaun&lt;br /&gt;» Relatoriu Annual&lt;br /&gt;» Tomada de pose&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Ceremonia Aniversariu RENETIL ba dala 22 sei hahu tuku 18.00 to’o remata iha Cede RENETIL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ba imformasaun detailhu, Companheros/ ras sira bele kontacto direitamente mai iha Irmão Abrão do Rego, liu husi Telp. 7319201.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ba ita boot sira nia atensaun no koperasaun, ami hato’o obrigado barak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dili, 17Junhu 2010 &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#003300;"&gt;&lt;strong&gt;Abrão do Rego&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Prezidenti Komisaun Organizadora&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right"&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-1310880948794728886?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/1310880948794728886/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=1310880948794728886&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1310880948794728886'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1310880948794728886'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/06/komemorasaun-aniversariu-renetil-ba.html' title='Komemorasaun Aniversariu RENETIL ba dala 22'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-3008116793328401575</id><published>2010-06-09T08:41:00.000-07:00</published><updated>2010-06-09T08:47:30.619-07:00</updated><title type='text'>Mentan Timor Leste Harapkan IPB Teliti Ekowisata</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:78%;"&gt;Jumat, 28 Mei 2010 19:21 WIB  Ekonomi &amp;amp; Bisnis  Bisnis&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#ffffff;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Bogor (&lt;strong&gt;ANTARA News&lt;/strong&gt;) - Menteri Pertanian dan Kehutanan Timor Leste &lt;strong&gt;Ir Mariano Assanami Sabino&lt;/strong&gt; mengharapkan di masa datang IPB tetap mengirimkan mahasiswanya, mulai jenjang D-III hingga S3 untuk melakukan penelitian di bidang kehutanan berkaitan dengan pengembangan ekowisata di negara itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Saya juga berharap Institut Pertanian Bogor (IPB) bersedia menerima mahasiswa baru dari Timor Leste," katanya pada seminar melalui konferensi jarak jauh antara Bogor, Jawa Barat, Indonesia dan Dili, Timor Leste, Jumat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seminar internasional itu diadakan aula "Direccao Nacional de Floresta" Dili untuk membahas hasil-hasil penelitian sebanyak 10 mahasiswa IPB, baik dari Republik Indonesia dan Timor Leste yang telah dilakukan selama empat bulan terakhir di Taman Nasional Nino Konis Santana, Distrik Lautem di bagian Timur, Timor Leste yang berbatasan dengan Australia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada sambutan yang dibacakan Menteri Muda Bidang Pertanian dan Kehutanan Ir Marcos da Cruz, M. Agr itu, Mariano Assanami Sabino mengemukakan bahwa penelitian hasil kerja lapangan 10 orang mahasiswa Jurusan Konservasi Sumberdaya Hutan dan Ekowisata (KSDHE) IPB itu sangat penting.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saat ini Direktorat Nasional Kehutanan Timor Leste sangat membutuhkan data-data tersebut sebagai landasan untuk perencanaan pembangunan kehutanan di masa-masa yang akan datang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ia mengatakan, selama mahasiswa mengadakan kuliah kerja lapangan, di samping mengadakan pengamatan lapangan untuk mengambil data, mereka juga telah membantu Departemen Perlindungan Hutan dan Taman Nasional untuk mendisain logo taman nasional yang nantinya akan digunakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Mereka telah menunjukan hasil yang sangat-sangat memuaskan. Hasil kerja lapangan ini dapat menjadi bahan dasar untuk perencanaan pembangunan Kehutanan khususnya di Timor Leste dan sekaligus sebagai bahan informasi untuk IPB guna kerja sama lebih lanjut," katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mariano Assanami Sabino menyampaikan penghargaan yang setinggi-tingginya kepada IPB atas kepercayaan yang telah diberikan kepada Direktorat Nasional Kehutanan Kementrian Pertanian dan Kehutanan Timor-Leste sebagai tuan rumah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Khusus kepada Ricky Avenzora sebagai pembimbing utama dan para mahasiswa peserta kuliah kerja lapangan, saya mengharapkan agar ke depan IPB bisa mengirimkan lagi mahasiswanya untuk melakukan penelitian di bidang kehutanan maupun `&lt;strong&gt;&lt;em&gt;eco-tourism&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;` di Timor Leste," katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ia menambahkan, semoga hasil yang telah diperoleh dari mahasiswa IPB itu bukan saja untuk kepentingan mahasiswa sebagai salah satu syarat kelulusan bagi mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selain itu kegiatan penelitian tersebut dapat memperkuat hubungan antara IPB dan Kementrian Pertanian dan Kehutanan Timor Leste demi kerja sama di masa datang karena hasil penelitian dari mahasiswa IPB ini sangat bernilai bagi semua pihak di kedua negara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;MEMBANGUN MUTUALISME&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Sementara itu, pembimbing penelitian mahasiswa Dr Ricky Avenzora, mengatakan bahwa sebagai suatu negara yang sedang berbenah diri, maka Timor Leste sangat potensial dan penting bagi Indonesia untuk membangun suatu mutualisme yang harmonis dan bertanggung jawab dalam mengembangkan sektor pariwisata, demikian pula sebaliknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Saya juga yakin bahwa bapak menteri dan Pemerintah Timor Leste beserta seluruh masyarakat Timor Leste akan setuju dengan pandangan saya bahwa berbagai ketidakoptimalan yang terjadi di Indonesia adalah dapat menjadi bahan pembelajaran bagi Timor Leste dalam membangun berbagai potensi wisata yang dimiliki," katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk itu, ia menggarisbawahi beberapa yakni untuk memulai suatu pembangunan pariwisata tidaklah harus terperangkap dalam debat kusir "mana yang lebih dahulu antara telur dan ayam", yang dalam konteks pariwisata selalu dipersoalkan mana yang harus lebih dahulu antara infrastruktur dan fasilitas dari pada "actual demand" yang akan dilayani.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kemudian, membangun pariwisata adalah bukan (dan jangan pernah diorientasikan) membangun berbagai infrastruktur dan fasilitas untuk para turis yang diharapkan datang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Sesungguhnya, membangun pariwisata adalah membangun wilayah dan masyarakat sendiri secara unik, efisien, efektif serta mempunyai citra rasa serta harmoni yang dibutuhkan dan diharapkan oleh masyarakat kita sendiri untuk kesejahteraan dan kebahagiaan mereka," katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika keunikan, keharmonisan serta citra rasa tersebut dapat diwujudkan dalam setiap aspek pembangunan yang ada, termasuk dalam aspek sosial budaya masyarakat, maka adalah pasti wisatawan akan datang dengan sendirinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ia menegaskan bahwa ekowisata bukanlah hanya dan melulu berupa kegiatan wisata yang berkaitan dengan hutan, alam, ataupun berbagai batasan sempit lainnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ekowisata adalah mencakup segala bentuk kegiatan wisata pada berbagai ruang dan waktu serta komunitas masyarkat (baik kota atau pedesaan) yang secara objektif bisa dipertanggungjawabkan keberlanjutannya dalam segi ekonomi, ekologi dan lingkungan serta dalam segi sosial-budaya," katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk itu, ia menyarankan Timor Leste janganlah terperangkap dan jangan pernah membiarkan berkembangnya gagasan-gagasan ekowisata yang sempit dan bertendensi untuk membatasi kesempatan masyarakat lokal untuk bisa bersentuhan dengan perkembangan jaman dan modernitas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ia juga penelitian para mahasiwa itu belum pula berada dalam keoptimalan kemampuan mereka. "Dengan segala kekurangan yang mereka milki, yang tentunya akan kami dorong dan bantu untuk memperbaikinya nanti di saat mereka kembali ke Bogor," katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dua mahasiswa IPB asal Timor Leste yang terlibat dalam penelitian adalah Sergio Pereira dengan judul penelitian "Perencanaan Wisata Danau Iralalaro di Taman Nasional Nino Konis Santana", dan Higino Barros dengan penelitian "Perencanaan Wisata Budaya Berbasiskan Peninggalan Sejarah di Taman Nasional Nino Konis Santana".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedangkan delapan mahasiswa lainnya adalah mahasiswa tingkat akhir D-3 Ekowisata IPB dari Indonesia yang selama empat bulan melakukan penelitian di Taman Nasional Nino Konis Santana di Timor Leste .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mereka adalah Ratna Agustine dengan judul penelitian "Perencanaan Program Ekowisata Berbasis Mamalia di Taman Nasional Nino Konis Santana", Bagus Panuntun dengan judul "Perencanaan Wisata Budaya di Taman Nasional Nino Konis Santana", Dina Sri Suprajanti dengan judul "Perencanaan Promosi Wisata melalui Media Leaflet di Taman Nasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lainnya Nino Konis Santana", dan Ehsan Ilahi Zhahir dengan judul "Perencanaan Wisata Trekking di Tutuala Kawasan Taman Nasional Nino Konis Santana".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kemudian, Listiany dengan judul penelitian "Perencanaan Desain Media Promosi Booklet Berbasis Ekologi dengan Media Fotografi di Taman Nasonal Nino Konis Santana", Rima Pratiwi Batubara dengan judul "Perencanaaan Program Wisata Berbasis Kain Tenun di Taman Nasional Nino Konis Santana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Peneliti lain Holidusin Alfahrezi dengan judul "Perencanaan Wisata Trekking di Com Kawasan Taman Nasional Nino Konis Santana", serta Halim Perdana Kusuma dengan judul "Perencanaan Wisata Bahari Berbasis Terumbu Karang di Pulau Jaco Kawasan Taman Nasional Nino Konis Santana".(*)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(L.A035*KR-LR/R009)&lt;br /&gt;COPYRIGHT © 2010 ANTARA&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-3008116793328401575?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/3008116793328401575/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=3008116793328401575&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3008116793328401575'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/3008116793328401575'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/06/mentan-timor-leste-harapkan-ipb-teliti.html' title='Mentan Timor Leste Harapkan IPB Teliti Ekowisata'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-1560018206541475073</id><published>2010-04-10T19:05:00.000-07:00</published><updated>2010-04-10T19:15:19.743-07:00</updated><title type='text'>UNITED NATIONS MISSION IN TIMOR-LESTE: Great expectation to leave “good memories” and “positive legacies” before ending its mandate in 2012</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;A Local Perspective&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc0000;"&gt;Rui Manuel Hanjam, M.phil&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The United Nations, as an institution, has devoted extraordinary efforts to resolve conflicts around the world. The world needs a strong, neutral institution to perform an important role in conflict prevention and resolution. Timor-Leste is part of this global institution’s mandate to maintain its presence in order to guarantee the country self determination, stability, a smooth transition towards independence and the development of democratic state institutions. This mandate has progressed through various missions, namely: &lt;strong&gt;UNAMET, UNTAET, UNOTIL, UNMISET and UNMIT&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For each mission in Timor-Leste, the UN headquarter has assigned Special Representatives of the Secretary General, of different nationalities (with the exception of Kamalesh Sharman and Athul Khare who both hold Indian nationality) each with different characters and styles of leadership: Ian Martin, for UNAMET’s popular consultation in 1999; the late Sergio Viera de Melo for the United Nations Transitional Administration (UNTAET), Kamalesh Sharman for the United Nations Office in Timor-Leste (UNOTIL), later replaced by Sukehiro Hasegawa for the United Nations Mission in East Timor (UNMISET), and Athul Khare for the United Nations Integrated Mission in Timor-Leste (UNMIT). The successor of Athul Khare is Ameerah Hag from Bangladesh, who is presently serving for the UNMIT mission, (until now, there is no further information on whether the UN headquarters will review and change the name of the current mission UNMIT, based on Ian Martin’s Technical Assessment Mission).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This article is a contribution, from a local perspective, that intends to discuss the successes and failures of these successive UN missions and provide recommendations for improving future missions, specifically in terms of communication and capacity building with the local counterparts.. This will allow the UN, as an institution, to make adjustments or changes based on these recommendations. Until now, in Timor-Leste, there is a wide-shared belief and high expectations that by the end of the mission in 2012, the UN will leave “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;good memories&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” or “positive legacies” rather than negative ones. It is hoped in the future these negative examples may be avoided so that other host countries will smoothly deliver efficient and effective administrations.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;UNAMET and its impossible mission&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;The UNAMET mission, of which I was a part , was considered to be a very successful mission from its inception with the signing of the May 5th agreement in 1999 until the popular consultation, carried out on August 30, 1999 and the announcement of the result on September 4, 1999.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The success of the mission can not be separated from the “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;strong leadership&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” that was exercised by Ian Martin as a capable diplomat with vast experiences dealing with human rights matters in Amnesty International and as Deputy of the UN mission in Haiti. Both experiences enriched his career allowing him to control elements inside the mission itself, such as UNPOL, Military Liaison Officers, Military Observers, as well as the UN Voluntary staff, who supported the popular consultation on the ground upon their deployment.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The mission, in a short time, under the guidance of high caliber professionals in the media like David Wimhurst and his team, was able to disseminate educational information about ballot papers, how to vote etc. by using various channels of information such as TV, radio and other printed information like pamphlets and leaflets, so that people were educated in a short time and were able to absorb information about the voting process.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As a result, the popular consultation was carried out professionally with an excellent turnout and minimum irregularities by which the majority of the voters confirmed their position of self determination by casting their votes leading to independence. Therefore, many Timorese whom I have met regard this mission as an “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;impossible mission&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Many people who were impressed by the victory expected a peaceful hand over, such as; Macao (from Portugal to China) or HongKong (from Great Britain to China). Unfortunately, there was no “&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;happy ending&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;” of the UNAMET mission due to the premeditated Indonesian “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;scorth earthed policy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” in 1999 to burn down and to destroy the 27th Province. Timor’s infrastructure and thousands of homes were reduced to smoke and ashes in only two weeks and the violence resulted in massacres and deaths, injuries and forced deportations.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The UN could have handled the Timorese refugees within the siege of the UN compound more competently and compassionately. The Timorese civilians in the compound were there only because, out of desperation, they threw their children over the razor wire and then stormed the compound after being harassed and threatened by armed Polri in the school grounds who said when the UN left they would kill them- These threats had been earlier reported to JOC nevertheless they were left helplessly in the school yard until they took their safety in their own hands.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;With UN personnel and 1500 Timorese refugees in UNAMET HQ under siege, we knew, for sure, that Ian was under pressure to communicate the reality on the ground to the headquarters in New York so that the headquarters would accept the evacuation of the Timorese staff and refugees with UN staff in 1999. As Timorese local staff, who worked for this mission, we clearly understood that the negotiation was very tough. Ian Martin was struggling to convey the message through the mission’s political section to convince Kofi Annan in NY to influence the Security Council to take urgent action to address the critical condition in 1999.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Meanwhile as part of “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;bargaining power&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” to allow local staff and civilians who resided temporarily in UNAMET compound to be evacuated to Darwin , local staff had gathered together with the civilians to lay down on the ground at the main gate of UNAMET compound prepared to let the UN vehicles pass over them if the UNAMET only evacuated international staff. This action was also a statement to show the international community that Timor was not under the control of the Indonesian security forces as spelt out in the agreement. Furthermore, most UN staff and remaining journalists within the compound also refused to leave without the Timorese. If it was not for the mutiny within the compound, the UN would have abandoned the Timorese families to a horrific fate. After the evacuation the UNHQ was moved to the Australian consulate because the walls were high and Timorese refugees would not be an issue. The final decision took longer than expected which is why the process of evacuation was executed only on the 12 September, eight days after the violence erupted on the 4th after the announcement of the result in 1999.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The tragic violence in September 1999 was beyond the unarmed UNAMET mission’s control; however, it maintained continuity of mission by moving its operation temporarily to Darwin. The successful evacuation of the civilians and local staff was intended to justify the intervention of the International Force for East Timor (INTERFET). UNAMET waited until the INTERFET was able to restore and normalize the chaotic situation before deploying humanitarian assistance and handing over to UNTAET.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;UNTAET and its preparation of Timorese Administration&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The United Nations Transitional Administration was established in July 2000, under the Security Council Resolution 1272 . The UNTAET mission was to support a greater autonomy of decision making and the progressive transfer of governance to a full Timorese government. In a meeting held in Tibar, the then SRSG, Sergio Viera de Mello proposed the concept of a joint government, which gave rise to the East Timor Transitional Administration (ETTA) combining International staff and Timorese to fill the nine portofolios of the transitional government structure The UNTAET also created the first Council of Ministers with its thirteen portofolios to make important decisions and carry out a democratic election to form Constituent Assembly which was considered to be the embryo of the Timorese Parliament.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Initially the lack of crucial resources was debilitating for the huge task at hand. While departments tried to function with one or two computers. It appeared that the procurement of some resources was badly mismanaged by an Indian who was appionted to be the procurement advisor that involved in conflict of interes, eg the choice of Tata vehicles which were generally useless in the districts because of perpetual mechanical problems and low quality of the vehicles. The presence of the ship-hotels was another sign of mismanagement..It would have been cheaper to construct dormitories and leave the Timorese with infrastructure than use the ships which were also a blatant symbol of inequality and decadence in the shattered little nation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There is no doubt that the establishment of the Transitional Administration encountered many challenges both from the Timorese side to reach “&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;common consensus&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;” and from the UN side to efficiently manage its multi agencies and multi-nationalities under the UNTAET umbrella in order to lead the country to move ahead. In this regard, Sergio Viera de Mello played an important role with his combination of Latino and Commonwealth style (see Dionisio Babo’ Paper). There was also the additional challenge of bringing together all political parties and successfully unifying them in the decision making process. This was successfully achieved by Sergio, hand in hand with the Conselho National da Resistençia Timorense (CNRT), under the leadership of Kay Rala Xanana Gusmao. -As a Brazilian, Sergio absorbed and adapted easily to Timorese culture that had historically been partially influenced by Portugal. Sergio was also sensitive to local culture and religion which was a consideration of each decision that he made. Not only that, Sergio had a strong leadership style and was able to bring all entities within the UN system together and he focused on this important task. However, dealing with the reality on the ground is always difficult and he faced many challenges. Sergio honestly recognised UN weaknesses in the ruling Transitional Administration. This was expressed as I quoted in my interview with him during my research for my Masters thesis as follows:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“,....There are lots of “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;trials and errors&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” at the beginning. The UN was not prepared, equipped either in materials, words or in terms of human resources to assume those functions quickly and efficiently. So, it is very difficult to adapt other experiences. We were not governing in Cambodia, we were not governing in Namibia. So, we could not really compare everything. What we are doing here is new and particularly difficult because of the destruction and the collapse of the previous administration. We have never seen that before. Therefore we have to “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;invent” UNTAET. It is like a laboratory. New experiment, with mistakes, like the old experiment. In experimental science, you try, you make mistakes, you do not really find the answer, you try again until you say, yes this is the way. That is how we do it here...&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” (clip interview, 2001)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sergio Viera’s comments reflected the reality in Timor. This also sent a clear message that “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;successful lessons learned&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” from elsewhere cannot be simply adopted due to complexities of the host countries in many areas such as the political sphere, culture, religion etc.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Despite the successes mentioned above and consultative processes that were initiated by Sergio, the mission, according to Timorese public opinion, failed to implement the Pacta Unidade Nasional (National Unity Pact) that required unity and power sharing both in government and parliament among the leaders of political parties that had grievances in the past (Fretilin, Apodeti, UDT, Kota and Trabalista). This exacerbated the situation when there was no democratic election, but rather a transformation of the Constituent Assembly to become the legislative body in the parliament. This was considered to be a disaster in a post conflict country like Timor-Leste, where a period of 10-15 years is necessary to acquire leadership maturity to maintain unity, stability and full acceptance of democratic elections (read also Bishop Belo’s comments) and the endorsement of a check and balance mechanism.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There are many commentators who stated that the crisis of 2006 was due, in part, to the lack of experience of the leaders to exercise the state democratic rules and to carry out their functions and this created conflicts. The situation was worsened by the unhealthy communication by the leaders to maintain their interests. Timorese leaders should have assumed their responsibility and function as “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;role models&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” for democracy. Unfortunately, the concept of a democratic institution is still vague and not understood clearly by the public and in particular by Timorese leaders.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Again, going back to de Mello’s image of a laboratory experiment, there is a common perception with its argument that the UNTAET was keen to test the rules, values and norms of democracy in the initial stage, in order to be able to ensure that the result corresponded to the mission’s mandate. If the 2012 mandate is the last mandate, then a democratic country in its infant stage should have been established and begun to develop towards a mature democracy like those in the West.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Human rights in theory and practice: &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;strong&gt;the case of all missions in Timor-Leste&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Human rights cannot be a mere slogan for people. The values of human rights should be upheld by everybody, particularly all UN staff everywhere. By upholding the values and principles of human rights and attaching and embedding them in their daily lives, they can serve accordingly without any constraint in practical terms of their daily work. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;-&lt;br /&gt;But, what is nicely written on paper is sometimes different in reality. There were several incidents that reflected “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;inconsistency&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” with these values and principles. Consequently, we, local staff, felt very frustrated and powerless during the UN missions in Timor-Leste where overt inequalities were practiced by an institution that operates under the concept of multinationalism .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;UN staff who left Timor-Leste had contributed many “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;good&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” memories and some bad memories. The good of course, should be the guidelines and continued practice of the country’s future administration and the bad should be discarded. However, we need to consider the bad for reflection on institutional improvement.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Many Timorese commented that the “&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;transfer&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;” of the Serious Crime Unit work into National Court, was an attempt by the UN to escape its responsibility. Ironically, on the one hand, this helped the Timorese to accelerate the process of reconciliation, but on the other hand, as a strong institution, the UN should continue to stand firm. Human rights must be internationally upheld without weakening the UN commitment to them,. otherwise a negative message is sent setting a precedence of inconsistency.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There were also a series of incidents which indicated the violation of human rights and the UN code of conduct. Unequal treatment was experienced by many local staff. For example, during UNAMET in Ermera, three local staff and an international staff member had arrived by helicopter from the Public Information Office based in Dili. A UN staff, Mr. Samukai from Liberia forced the three local staff to squeeze in the back of the car next to piles of baggage, tires and papers while the international staff member had plenty of room in the front seat. I was one of the three local staff and we did not press the matter because of our focus and commitment to help the UNAMET to hold the consultation without constraints. Later I discovered that Mr Samukai held an important position in his country. We discussed among ourselves that we were entitled to equal treatment As Timorese, of course, we were shocked because we assumed the human rights value of equality would prevail as it has perpetually been promoted by every UN mission as a guideline for its staff.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In the initial stage of transition from UNAMET to UNTAET, there was a shop open for UN staff that provided fast food. All the items were brought from Australia. After the destruction most Timorese staff were hardly able to find such shops. Another frustration for the locals was the decision that items had to be purchased on presenting an international passport. Of course, it meant only internationals, were served, not the Timorese. I was lucky that some generous international staff with whom I worked helped me by buying limited goods for me from the shop, most Timorese were not so lucky. I mention this to underline that equal treatment should be across the board in UN missions which would ensure that the institution would be respected by everyone. I think. This will be a challenge for the UN as an institution that is currently led by the Secretary General Ban Ki-Moon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Moreover, a Human Rights Unit is always attached to UN missions in conflict areas. During UNAMET, Ian Martin, as a person who worked for Amnesty International, was fully aware of human rights issues and he absolutely disagreed with unequal practices if three of us were able to bring these issues to his attention.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;During the transition from UNAMET to UNTAET, Timorese staff including myself worked for the Public Information Office. We had to rush to finalize media releases and news for radio and TV and to meet deadlines for broadcasting. A female staff who arrived late was kicked in her bottom and, she fell and smashed her own computer. I again, I was shocked, and we raised questions among ourselves- “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;is this the real UN with human rights values or is it just empty rhetoric?”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; or was the UN unable to program its own multinational staff . I joined our other friends, (who have now mostly become diplomats,) to discuss with Manuel Almeida, who was our new Public Information Office Director, how to solve the issue. Again, I was informed that Sergio might be upset if the issue was brought to his attention.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;These are just two examples of discrimination. There were many abuses and discriminative acts practiced by internationals during that period which were not brought to the attention of the head of both UNAMET and UNTAET. But, I was very optimistic that the Head of the two missions would have seriously taken action if those issues were brought to his attention.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There were many criticisms directed at all the UN Missions in Timor-Leste. A serious issue is UN immunity that is applicable to all UN mission staff in most conflict and post conflict countries. This allows UN staff to exercise their roles without fear in helping the country move towards peace and harmony. However, there were several incidents where the UN staff and UNPOL were involved in criminal “hit and run” cases, and immediately the UN Headquarters arranged for the perpetrators to leave the country without further investigation, resolution or compensation to the families of the victims (read the statement of discontent expressed by both PNTL General commander and an article by the Secretary State for Defense and some images of torture captured by local TV). During several discussions that I had with the family of the victims, they raised their concerns.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The incidents that involved UNPOL members in two violent acts resulted in the UN leadership intervening in order to deport the UNPOL members back to their own countries. Furthermore, this was done without a transparent mechanism to satisfy the families of the victims. These incidents have set a bad example in police practice. Commenting in a workshop, Longinhos emphasized, Timorese police lack capacity because their teacher (UN) is unable to provide the best quality of capacity building, meaning when “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;the teacher is weak the students are also weak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” (Suara Timor Lorosae, February 15, 2010) Many people have no doubt that if Timorese police are unable to act professionally in dealing with criminals and traffic violators it is partially due to the unprofessional manner some UNPOL handle law breakers and enforce the rule of law.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This also applies to unprofessional and disrespectful behaviors by some UNPOL to local authorities. For example in the case of searching the vehicles of Taur Matan Ruak jointly by UNPOL and ISF (International Stability Force). And in the case of the smashing of vehicles and the rude behavior by Philipino UNPOL to the Vice Minister of Finance which was brought to the attention of the SRSG Atul Khare. The investigation had been carried out in an unsatisfactory manner, so the SRSG requested to have a second investigation, however the SRSG stated, he was not aware of the incident and sent his deputy and political staff to convince the Minister of Finance and the Prime Minister to drop the case because he was worried about the image of the UN mission and his own reputation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Several times, when local authorities were invited to Obrigado Barracks for UN ceremonies, they felt intimidated at the UN gate by the bad-mannered attitude of security personnel. These incidents always caused tension.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Good Governance and bad practices to avoid&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Good governance is a key word for post conflict countries. The United Nations Development Program (UNDP) is mainly responsible for assisting these countries to establish a transparent, effective and efficient governance. The UN defines “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;good governance&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” as,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The process of decision-making and the process by which decisions are implemented (or not implemented). In addition, good governance has 8 major characteristics. It is participatory, consensus oriented, accountable, transparent, responsive, effective and efficient, equitable and inclusive and follows the rule of law. It assures that corruption is minimized, the views of minorities are taken into account and that the voices of the most vulnerable in society are heard in decision-making. It is also responsive to the present and future needs of society.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As most Timorese observe, the UN efforts to enhance the capacity of the bureaucracy and administration of the new country is crucial. At least, the eight characteristics mentioned above should be fulfilled. All discussion about the national interest ensures high participation of all stakeholders. The process has been developed to the extent where these characteristics are generally implemented. My view is that good governance should be guided by the UN mission in Timor with good will and good example to be followed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The critics of the good governance practices are prevalent. This is understandable in a post conflict country where everyone is in the process of learning. Nevertheless, the Country Assessment Strategies and other developmental documents are mostly prepared without the involvement of the Timorese (see the collection of 1500 documents produced during the State of the Nation Report). On many occasions, a process of consultation is held after these documents have been prepared by consultants hired by the UN missions - with the exception of the local decentralization document that is currently in the implementation stage to establish the thirteenth municipality.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Participation can be either direct or through legitimate intermediate institutions or representatives. And, significantly, participation by both men and women is a key cornerstone of good governance. Most Timorese stakeholders have shared their concerns about gender participation. After gender education was lectured by many gender advisors hired by the UN, now, at last, we have for the first time where a female SRSG appointed to Timor-Leste. One wonders if gender participation is as well exercised as it is defined?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The issue of capacity building is being argued by some line ministries who work together with the UN international staff to provide training and the effective transfer of knowledge until such time when the UN leaves the country. However there is a growing feeling among the national stakeholders that the capacity building only takes place inside “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Obrigado Barracks&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;” i.e. HQ. If the UN believes in the capacity building with their Timorese copunterparts, by now, we would have witnessed the visible counterparts of UN advisors seating side-by-side with their counterparts in Line Ministries. However, the end result is mixed. It comes as no surprise that the government has to offer significant incentive to attract national staff who work for the UN to work for the government regardless of the cost that the government has to bear for the efficiency and effectiveness of transferring knowledge to the local counterparts who are, to some extent, performing below the standard requirements and low level of work ethos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Another national concern is the increase in poverty and unemployment despite billions of dollars in donor aid. President Horta addressed this conundrum in is speech to the 63rd Session of the UN General Assembly, pointing out that the monies had not gone directly to rural projects but the bulk went to overgenerous foreign consultancy fees, unnecessary reports and recommendations and study missions. High international salaries, overseas procurement, imported supplies, foreign military and security spending have also siphoned off the major volume of donor aid from urgent development programs and the struggling economy. To ensure future donor effectiveness, a comprehensive enquiry into how the aid was spent must be conducted. Semilarly, in a workshop for preparation of rural development framework, the president reafirmed his statement “&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;if that is true, araound three billions have been spent, perhaps all the farmers or poor people in rural areas have enjoyed their lives and they have been able to drive BMW to the town.....”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There is a double standard by many UN staff who use UN vehicles to enjoy their off-duty life along the beaches while advising the government, in the interest of good governance, not to use government vehicles during the weekend.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Another hypocrisy occurs by some UN staff and UNPOL members who insist the owner of rental houses reduce the cost of the rent, yet demand the owners sign a false receipt showing the amount that matches the UN entitlement, meanwhile they rent the rooms to their friends at a higher charge and double the profit. What sort of good governance, integrity and honesty is this? Can this be a good example to follow? These kind of practices reflect badly on the UN which should take measures to prevent the exploitation of local people by its staff members and more carefully oversee the efficiency and effectiveness of its internal management.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Some of the UN staff have left their childreen. The former Aileu District Administrator, Mrs. Maria Paixao, in a discussion of gender issue took place in Hotel Timor, reafirmed that there are more then 100 childreen that need protection. For that, the UN HQ in Dili has requested to draft an UN intenal regulation for protection of the victims. It was brought into public discussion and consultation, meanwhile publicly never heard of its implementation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The resolution of the maritime boundaries both with Indonesia and Australia is crucial for protecting Timor-Leste’s sovereignty and the prosperous development of its potential natural resources. Peter Galbright, played important role in the negotiation along with his Timorese counterpart, the former Prime Minister, Mari Alkatiri who was in charged of Minister of Economy at the time of negotiation. This effort should be praised as the success that potentially has channeled revenue to the new born country’ prospect of development. However, having only facilitated half the process of joint exploration and shared profit with Australia , the UN must not leave Timor-Leste with the issue unresolved. Given the circumstance where the country has to sacrifice its maritime boundaries within fifty year time frame for negotiation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Conclusion&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;In conclusion, the people of Timor-Leste appreciate the many achievements of the UN Missions in Timor-Leste in its efforts to assist our new nation to develop its governance in an efficient and effective manner. For the government and people of Timor-Leste, bad lessons will act as references to be avoided and to indicate moves in the right direction. Furthermore good and bad lessons can educate the UN to perform in a professional, impartial, and affirmative way that will benefit other post conflict countries.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There remain great challenges for Ameerah Hag to work with her Timorese counterparts to bring about significant changes and we are optimistic that we will meet them successfully together. I hope that Ameerah will have gained lessons learned from her predecessors and apply sensible approach to the remaining period of the UN mission in Timor-Leste. Let’s hope that the bitter memories will never be repeated and that the UN can claim a lasting memory when they leave Timor-Leste once and for all.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;*&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc0000;"&gt;A former local staff of UNAMET and UNTAET (1999/2000) and Vice Minister of Finance of Timor-Leste&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#cc0000;"&gt;!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8079974254468159137-1560018206541475073?l=renetil.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://renetil.blogspot.com/feeds/1560018206541475073/comments/default' title='Enviar comentários'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8079974254468159137&amp;postID=1560018206541475073&amp;isPopup=true' title='0 Comentários'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1560018206541475073'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8079974254468159137/posts/default/1560018206541475073'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://renetil.blogspot.com/2010/04/united-nations-mission-in-timor-leste.html' title='UNITED NATIONS MISSION IN TIMOR-LESTE: Great expectation to leave “good memories” and “positive legacies” before ending its mandate in 2012'/><author><name>renetil</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17312952348892301461</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8079974254468159137.post-3545086409975409353</id><published>2010-03-23T17:19:00.000-07:00</published><updated>2010-03-23T17:31:47.116-07:00</updated><title type='text'>LIA-FUAN "KORUPSAUN" SAI NUDAR KILAT BA EMA HALO POLITIKA</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:180%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;Kombate hasoru korrupsaun tenke sai hanesan esforsu multipartidáriu ka partes hotu-hotu nian&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;“Uza liafuan ‘korrupsaun’ sai tiha ona hanesan kilat polítika ida”, haklaken Sekretáriu Estadu Ágio Pereira, “einvez-de sai hanesan esforsu ema hotu-hotu no nassaun tomak nian, kestaun korrupsaun sai fali hanesan vísiu polítiku ida ne’ebé haklekar bá-mai la ho hanoin ne’ebé di’ak, la iha faktus ka halo netik dilijênsias ka esforsus ruma tuir nia dalan atu bele asegura katak alegasoens ka akuzasoens ne’ebé halo loos duni.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Durante ne’e ema barak mak naran sai fo’er ona, i la iha nein prosesu judisiál di’ak ida ba sira, tuir buat ne’ebé prevê iha Konstituisaun. Nune’e mós ho Nasaun ne’e rasik nia reputasaun ka fama, ne’ebé sai nakdoko maka’as tebes iha nível nasionál no internasionál, i ita lalika koalia to’o ba elementus Governu no Funsaun Públika nian ne’ebé besik ema 24.000.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“To’o ona oras atu ita hamutuk identifika debilidades ka frakezas iha ita nia instituisoens ne’ebé sei nurak lós ne’e hodi buka hadi’a sistematikamente. Ita presiza hala’o prosesus ne’ebé Governu Xanana Gusmão implementa kona-ba reformas no edukasaun. Konfiansa ba Estadu sei la aumenta enkuantu iha nafatin akuzasoens kona-ba korrupsaun tan de’it interese idaidak nian no ba fins polítikus.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ágio Pereira konsidera deklarasoens ne’ebé foin dadaun fó sai iha imprensa, ne’ebé dehan Governu Xanana Gusmão ‘korruptu’, hanesan irresponsáveis i oportunistas. Asoens hanesan ne’e la iha valór no la di’ak ba governasaun. “Parese-ke fásil liufali halo deklarasoens jeneralizadas ba ema hotu hatene duké haka’as-an halo esforsus ruma hodi buka hatene uluk lai faktus,” hatutan Ágio Pereira, “Tenke hapara nível irresponsabilidade ida hanesan ne’e.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ágio Pereira uza ezemplu kona-ba alegasoens balu ne’ebé foin daudauk halo hasoru Ministériu Finansas, ne’ebé duun katak “halo lakon” osan. “Ministériu Finansas la halo pagamentus ho osan ba projetus. Tezouru mak responsável atu prosesa solisitasoens ka pedidus pagamentus mai husi ministérius operasionais tuir dotasoens ka osan ne’ebé Parlamentu Nasionál aprova tiha ona. Ho aprovasaun ba solisitasaun pagamentu, mak Autoridade Bankária no Pagamentus (ABP) simu notifikasaun atu kredita konta reseptor ka arte ne’ebé atu simu osan iha banku komersiál. ABP, Tezouru no ministérius operasionais relevantes tenke halo didi’ak rejistus kona-ba tranzasoens.”&lt;br /&gt;“Iha fazes kontrolu no verifikasoens oioin kona-ba resepsaun, prosesamentu i ezekusaun pagamentus.Fazes hirak ne’e hotu bele investiga, karik presiza.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ágio Pereira hatudu katak korrupsaun bele mós mosu tanba frakezas instituisoens balu ne’ebé sei nurak liu, no la kontrola didi’ak sistemas ou tanba buat ne’ebé ema ka grupus balu hakarak halo tebes duni hodi hetan osan. Governu Xanana Gusmão implementa ona reformas no mekanizmus atu vijia ka tau matan ba buat hotu ne’ebé bele akontese.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hola mós medidas foun ho hanoin atu iha responsabilizasaun ne’ebé boot liu, hanesan liu husi kriasaun entidades fiskalizasaun foun iha nível aprovizionamentu: Sekretariadu tekniku no Komisaun ida sei harí, ne’ebé halo parte membrus husi sosiedade sivíl, ho propózitu ka objetivu atu fiskaliza rasik prosesus aprovizionamentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat seluktán mak sei implementa teknolojia foun, hanesan “software FreeBalance”. Sei dezenvolve mós portais informasaun rua ba públiku: Portál Transparênsia, atu públiku bele hetan informasoens atuais kona-ba ezeksauns fundus ka osan Estadu, no Portál Aprovizionamentu, atu públiku bele monitoriza no husik ema haré métodu aprovizionamentu ne’ebé utiliza, tuir leis aprovizionamentu Timór-Leste nian, prosesu avaliasaun, emprezas no konkorrentes sira nia naran ho osan hira mak aloka ba konkorrente ne’ebé selesiona ona tuir prosesu konkursu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisaun Anti-Korrupsaun hahú tiha ona nia mandatu no Komisaun Funsaun Públika hala’o daudaun ona nia knaar. Komisoens hirak ne’e mak hanesan medidas importantes atu salvaguarda Estadu hasoru
